En gång i tiden...

  Luftvapenskytte är tidlöst och utrustning från 1950-talet fungerar fortfarande helt utmärkt...

Idag så luftade jag min HW55T som tillverkades en vårdag för 57 år sedan, mitt under 1950-talet. Naturligtvis så passade jag på att använda NOS ammunition ifrån samma tidsepok - klassiska och tidlösa Stiga Diabolo Dogg sedemera kända som Dogg Match.

Att vi överhuvudtaget har den här diabolen på marknaden och har haft så under så otroligt lång tid beror på en herre vid namn Gunnar Händel. Stiga har haft en lång tradition av luftvapenverksamhet och de allra första spåren som jag har hittat går tillbaka ända till 1939 då Stigma fick agenturen för Tells luftgevär. 

Gunnar Händel - Dogg Match fader (foto ca 1960)

Stig Hjelmqvist startade sin diversehandel på Nygatan 14 i Tranås 1934 och började importera diverse prylar som han saluförde under namnet Stig Hjelmqvist, Tranås. Den första importprodukten som han beslöt sig att ta in var av någon bisarr anledning en surfingbräda (!) som han kallade "Happy". Den här unika produkten introducerade han lagom till vintern (!!) 1935...

En surfingbräda var precis vad folk önskade i depressionens 1930-tal...

Inför sommaren 1936 så annonserade Stig surfingbrädan Happy igenom en lång rad kanaler men försäljningen blev till Stigs stora förvåning inget vidare, trots påståendet att "Alla måste äga en Happy"...

Satsningen på att lära snåla smålänningar (han sålde i först hand lokalt ännu) surfa som på Hawaii vintertid mitt inne i inlandet kostade en hel del pengar så Stig aktade sig noga framöver för dylika satsningar utan valde istället att saluföra mer konventionella artiklar. Många var de överblivna surfbrädor som fick värma fabriken under de bistra krigsvintrarna ett decennium senare... 

En medarbetare föreslog istället ett sortimentet med slagtåliga termosflaskor som kunde hålla kaffet varmt för kylslagna skogshuggare och andra utomhusarbetare i det bistra sydsvenska höglandet den råkalla vintern 36. Till Stigs stora förvåning så brakade försäljningen iväg ordentligt och termosflaskan sålde klart bättre än surfingbrädan, trots att den faktiskt var dyrare.

Det smala avtryckarbladet kännetecknar de första årens Rekord-avtryck...  

En annan storsäljare de tidiga åren var den första stiftpennan på svensk mark. Detta var, liksom surfingbrädan, inget som någon någonsin hade hört tals om. Konstruktionen var helt konventionell, i ett reservoarpennas hölje så låg 15 supersmala grafitstift som skapade en blyertspenna som alltid var vass utan att behöva vässas - trolleri!

Ny logga kom 1939  

Inkomsterna från termosflaskan, stiftpennan och en serie campingprodukter av konstharts (plastic!) gjorde att en del pengar började ramla in och företaget fick lite mera struktur. En annan viktig brytpukt var anställningen av Gunnar Händel. Förutom att vara en duktigt och mångkunnig tekniker så gillade han att skjuta luftgevär. Han föreslog för Stig att luftgevär var framtiden och det skulle vara tyska sådana. Diana var ju välkänt men upptaget så valet föll på Tell som inledningsvis sålde riktigt bra, ända tills kriget satte stopp.

Luftvapen blev storsäljare

När kriget kom så dog importen av luftvapen men runt om i landet så tillverkades det fortfarande luftvapen, alltfrån Excellent som tillfälligtvis gick över till kaliber 4.50 mm då deras import av Silverkulan från HN Tyskland stannade av, till Carl Gustavs Gevärsfaktori mfl. Något som däremot inte tillverkades var luftvapenammunition så Gunnar fick i uppgift att bygga en maskin som kunde tillverka luftvapendiaboler.

Egentillverkade diabolmaskiner

Under 1941 så drog tillverkningen av diaboler igång i de nya maskinerna. Gunnar formgav diabolen och valde en plattnosdesign eftersom denna då skulle stansa mer lättolkade hål i måltavlorna. För att lösa tillgången av bly, vilket var en bristvara under kriget, så smälte man ner kölen till Stig Hjelmqvist egen segelbåt i syfte att hålla produktionen igång - allt för kunderna..

Fräst stål överallt, grova dimensioner och ett distinkt piplås - snart 60 år gammalt..  

Den nya produkten behövde dock ett namn och en grafisk design, valet föll på en bulldog eftersom diabolen var synnerligen plattnosad. Istället för Bulldog Match så fick den dock heta Dogg Match, jag har hört ett antal fantasifulla berättelser om varför men dessa ska jag (ännu) lämna därhän..

Efter kriget så fortsatte Stiga sin satsning på luftvapen men breddade sortimentet med myriader av besynnerliga tingestar, vissa geniala och andra...bara väldigt udda. Man sålde skottkärror, sparkcyklar, mindre runda fotbollar från Indien, leksaksångmaskiner, frisim/dykutrusning, handstrålkastare osv...listan kan göras enormt lång.

Bland de mest betydelsefulla förvärven var agenturen för Savage som tillverkade gräs och åkgräsklippare samt italienska Zanussi som var pionjärer på kylskåp - devisen var "Ett kylskåp i varje hem". Efter kylskåpen så fortsatte man med tvättmaskiner och diskmaskiner från samma fabrikat. 

Under tiden så gjorde även divisionen Stiga Vapen stora framsteg. Under Gunnars kloka och insynsfulla ledarskap så valde man ut då okända men sedan både betydelsefulla och intressanta varumärken. Gunnar kunde luftgevär och såg därför till att det fabrikat som man skulle satsa på var det då rätt okända Weihrauch..

Under 1968 så tog Stiga över agenturen för HWs luftgevär..

Varför satsade man då på Weihrauch? Tja, Feinwerkbau och Anschutz var upptagna o i brist på dessa så var HW sin tids absolut bästa luftgevär. Tonvikten av försäljningen låg på modell 55 som sålde bra, trots sitt pris. Tilläggas bör kanske att den brittiska luftvapentillverkningen på 1970-talet inte direkt uppvisade den högsta kvalitén.

Ett annat udda fabrikat som man presenterade till skeptiska svenskar under mitten av 1960-talet var "Tikkakoski". Få skyttar kände till detta fabrikat men liksom Weihrauch så vann det snabbt respekt bland skyttar, jägare och entusiaster så fort de hade prövat ett exemplar och lärt sig vilken nivå dessa vapen levererade. Några år senare så skippade man -koski delen av namnet och idag så är det inga jägare som inte känner till Tikka. 

Original Matchdiopter från 1955, helt tillverkad av fräst stål...

 

Peter i Karlskrona

9 april 2012 10:35

Det här var intressant Johnny.Gärna mera av samma vara.Kan tillägga när det gäller Stiga att man saluförde Zenit luftpistol också,dock inte tillnärmelsevis av samma kvalite`t och passning som originalet(jag har flera av varje så jag vet).Em-Ge Zenit som tillverkades strax före kriget är av sedvanlig Tysk vapenkvalitèt.Vet ej vem som tillverkade de Svenska.Italien gjorde också en kopia liksom Milbro.Vad gäller Stigas diabolos så vet jag att man på 60-talet gjorde en rundnoskula som låg i 100 och 200-askar (askarna var röda).Excellent hade en rundkula på 60-talet som hette "Gold bullet"som låg i genomskinlig plastask med vitt lock och lyste som guld.1962 kostade en Stiga Zenith luftpistol 49kr i cykelaffären samtidigt som ett Excellent kostade omkring 200kr.Allt detta före plastens och aluminiumens intåg i vapentillverkningen.

 

hotshot

9 april 2012 11:23

Jeg trodde Zanussi var Italiensk?
Var min mammas gamle Zanussi virkelig Japansk?

Johnny Ottosson

9 april 2012 12:25

Oops....

Italiensk ska det naturligtvis vara.

Tack för påpekandet.

 

nonaim

9 april 2012 12:56

Har precis renoverat en hw55m i valnöt. Väldigt trevlig. Det är tur att James fortfarande håller på att tillverka delar till dessa gamla vapen. Utan honom hade många varit helt värdelösa.

 

Johan

9 april 2012 14:06

Riktigt kul läsning!!

http://www.skyddsjakt.n.nu

 

Abbe

9 april 2012 19:22

Sådärja riktigt bra reportage, inte ett pcp i texten. Intressant att se att det fanns svenskar förr som satsade på nåt så udda som diabolokulor och luftvapen. Undrar föresten vart kulmaskinerna tog vägen sedan? Kanske en tillverkning att satsa på även om man inte blir fet på det utom möjligtvis tung av blydammet.

 

Silwer

10 april 2012 01:32

Mycket bra, alltid kul med sånt här, jag kan nästan inet få nog av det heistoriska bakom luftvapen, ja då "modern" historia främst alltså.
Ej fjäsk utan vad ja gtycker om dagen blogginlägg.

 

Jazz

10 april 2012 07:57

Skjutet med en del stiga gevär. kommer ihåg dem som ganska dåliga. Hade de mer än Hw eller var det bara fördärvade pojkbössor det handlade om. En sådan där Zenith pistol har jag haft. Visst hade den träkolv så den skulle nog gått att elda med. Någon annat kunde man väl inte göra med den.. Jo jag kommer ihåg att jag brukade använda den till hammare i mellan åt. Förövrigt , det var en bra artikel.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  En ammunitionstest!   Klassiska Baracuda med tre olika vikter och betydligt bättre burk.     När jag köpte min gamla BSA Ultra på sommaren 2006 så betalade jag £249 vilket kompletterades med £89 för kikarsiktet och ytterligare 2 x £4...

  Brno nummer 5 Ett vackert vapen, bara stål och trä dessutom.   Även denna gång så kommer temat att vara rimfire/”salongsgevär”/småviltstudsare/kantantänt/22LR eller vad man nu egentligen vill kalla den här vapengruppen. Jag har...

  På dryga distanser...   Att skjuta över 40 meter med 177/8J är en utmaning utomhus. Idag blev det en sväng till huset och eftersom det var någorlunda vindstilla så tog jag min lilla Crosman 1701 Bullpup - i allt väsentligt drivlinan av e...

Skön söndag!   Idag blev det en sväng runt de nya domänerna. Även den här helgen så kunde jag inte motstå frestelsen att åter igen ta med min gamla BSA ut till huset för lite skytte över 40 meter. Man kan alltså säga att förra helgen g...

    Plastic fantastic!     Syntetstockar har blivit allt mer populära! Syntetstockar är numera nästan mer talrika än stockar av trä eller laminat och i takt med behoven av bättre lönsamhet, liksom rådande designtrender för skjutvapen, ...