Direktlänk till inlägg 12 februari 2012
Glädje eller sorg...?
Nu har det flesta tillverkare med fjädermagasin numrering, utom FX Airguns...
Något som har förföljt BSA under lång tid är trassel med sitt egenkonstruerade magasinsystem. Igenom uppgraderingen till Mk II status för R10 så har även magasinsystemet förbättrats och nu har jag bekantat mig lite med slutprodukten.
Liksom Rapid, Royale med flera så har R10 ett självindexerande fjäderdrivet magasin. Man snurrar en integrerad blåt trumma och stoppar succesivt in en diabol i taget tills trumman är fylld med 10 st diaboler. När detta sker så låser automatiskt trumman så att den inte kan drivas tillbaka till utgångsläget av fjäderkraften.
Själva magasinet känns rejält med magasinhöje i metall och en solid övergripande känsla av god kvalité, inget som glappar, kärvar eller upplevs som konstigt. Hittils så har magasinet fungerat helt utan anmärkning rent praktiskt. Det är lättare att ladda intutivt jämfört med FXs magasin av typen vända, ladda en, vända ladda resten och man behöver inte rotera själva höljet som på FX/Theoben. Det jag kan sakna är möjligheten att se från skjutpositionen hur många skott som kvarstå. Där har man en fördel med ett transparant hölje. Visserligen så har BSA en gradering men den kräver att man studerar magasinet ifrån sidan för att den ska framträda som läsbar.
Magasinspringan med hål för ett styrstift, notera hur smart det är med en hel kilbas - ett "tak" över springan..
För att magasinet ska hamna rätt i vapnet så styrs det både i höjd och sidled. Isättningen i djupled (sidan) och höjden styrs av ett centrerat stift, precis som gamla FX 2000/Cyclone-serien. Det som är udda är att man även har en separat styrning för tilten upp och ner, detta sköts av ett styrstift som sticker ut på sidan igenom höger sida av lådan, mitt i magasinspringan. Magasinet passar bara på ett enda sätt och kan svårligen felplaceras, att sätta in magasinet korrekt är alltså enkelt och intutivt.
Spärren (styrstiftet) för att centrera magasinet i djup och höjdled..
Något som man däremot lätt glömmer/missar är att klicka tillbaka själva magasinspärren, denna borde varit fjäderbelastad av den anledningen. Magasinet har en såpass tight passform att de fastnar korrekt i springan av sig själv, precis som FX/Theoben. Detta gör att man inte direkt tänker på att föra tillbaka spärren. Gör man inte detta så går det ändå utmärkt att sluta mekanismen men då misshandlar man diabol nummer 1 gravt så den lär inte träffa där man önskar! Det är bara om spärren är korrekt låst som magasinet centrerar 100% exakt och då går det att repetera in den första diabolen på ett normalt skonsamt sätt.
Förmodligen så är det en ren vanesak men ovan som jag är så råkade jag ut för detta flera gånger. Är man lite försiktig (långsam) när man repeterar så kan man känna att det tar emot lite och då antingen hjälpa magasinet på traven så att det hamnar rätt igenom att rulla lite med fingertoppen på den blå rotorn eller helt enkelt trycka in spärren på ett sådant sätt som man borde ha gjort redan från början. Gör man detta så undviker man att mangla den första diabolen till oigenkännlighet. Man får en förbluffande stor hävstångsstyrka med ett sådant repeterhandtag mot en liten tunn diabol i mjukt bly...
En mycket bekväm tumhylla samt ett rejält repeterhandtag...
Liksom övriga brittiska vapen så har R10 ett oversize repeterhandtag som utan problem kan manövreras med boxhandskar. Tankarna går onekligen till dörrhandtaget till farfars Volvo PV från tidigt 60-tal. Handtaget sticker dock inte ut åt sidan och stjäl värdefull plats i vapenskåpet som Theobens groteska motsvarighet utan R10s repeterhandag är riktigt funktionell. Slaget är kort och distinkt med en mjuk och oljligt mekanisk känsla, lite av is på is utan kännbar krävande känsla av byrålåda. Handtaget är inte heller slappt och livlöst utan känns mekaniskt förtroendeingivande och rent av riktigt gediget.
Min subjektiva uppfattning är att om man ändå känner att man måste ha ett fyrvägs repeterhandtag (upp, bak, fram & ned) istället för en modern tvåstegs (bak & fram) sidelever (typ HW100 mfl) så är detta ändå en acceptabel lösning. Bättre än Theobens och gamla SuperTens ålderdigna konstruktioner som på 2010-talet passar bäst på rena lågprisvapen som Typhoon-serien. Rear bolt är en bättre lösning än side bolt men kräver i gengäld mer av tillverkaren när det gäller passning och känsla, detta klarar dock BSA bra med R10, fast nog borde ett modernt flaggskeppsvapen av idag ha en sidelever istället?