Direktlänk till inlägg 18 april 2011
Klubbar och vandel
Det sägs att medlemmar i skytteklubbar är mycket mer skötsamma än andra människor, detta eftersom en viss nivå av laglydighet krävs om man önskar behålla eller erhålla en vapenlicens här i Sverige. Hur är det då i våra klubbar, där den största delen av verksamheten faktiskt inte förutsätter licensvapen?
Kan en klubbmedlem fortfarande vara medlem även om denne åtalas för vapenbrott, pysslar med tjuvjakt eller har blivit åtalad för våldtäkt?
Hittils så har detta utan tvekan varit fallet då ovanstående exempel faktiskt är direkt tagna direkt ifrån verkligheten. Det vi ska komma ihåg är att klubbarna faktiskt inte har något åläggande att fungera som moraldomstolar. Klubbarna ska pyssla med sin egen verksamhet och de kan sedan välja att rekomendera en medlem för licens grundat på att denne har engagemang, kunskap och färdighet.
Sedan är det upp till handläggarna på tillståndsenheten att avgöra huruvida personen ifråga är skötsam eller inte. Problemet är just att vandeln, alltså skötsamhetsbegreppet, är ett glidande begrepp och inte absolut. Teoretiskt sett så hade man kunnat säga att den som är fälld för ett brott är olämplig och den som är friad är lämplig men samhället har faktiskt rätt att neka någon en licens på nästan vilka grundval som helst och dessutom så är det inte alltid som man behöver motivera ett avslag.
Ett tydligt exempel på detta hade vi för ett par år sedan i Göteborg då en person med utländsk härkomst fick sin licensansökan avslagen på grundval av att "sökanden anses vara en säkerhetsrisk". När han överklagade beslutet och önskade en avslagsmotivering så hänvisade tillståndsenheten till säkerhetspolisens utlåtande vilka i sin tur förklarade att sitt utlåtande var säkerhetsklassat och därmed hemligtstämplat. Ingen licens där alltså och inte heller någon möjlighet att överklaga.
Bakgrunden till att sådant är möjligt här i Sverige är det faktum att skjutvapen är olagliga att inneha för privatpersoner. Så är det faktiskt. Dock så kan samhället, på nåder, medge undantag ifrån detta totalförbud. Det är detta som vi kallar för vapenlicenser. Med andra ord så är licenserna ingen rättighet som någon förvägras utan en möjlighet som inte alla människor kan erhålla. Förbehållsrätten att avgöra vem som är lämplig eller inte ligger helt och hållet hos samhället. De kriterier som samhället kan ställa på sökanden kan alltså därför vara helt godtyckliga och hur absurda som helst, om man skulle hårddra saken. Dock så har man skapat en praxis, som i de flesta fall anses vara tillämpliga, exempelvis att en jägarexamen automatiskt berättigar till en viss typ av licensinnehav, givet att övriga förutsatser uppfylls.
Klubbarna har alltså ingen egentlig skyldighet att bedömma lämpligheten hos sökanden men om de framhärdar att rekomendera folk som konsekvent får avslag av vandelsskäl så kommer naturligtvis klubbens omdöme att ifrågasättas och i värsta fall så kommer tillståndsenheten att avbryta sitt samarbete med klubben varvid inga intyg överhuvudtaget kommer att beaktas ifrån den klubben. Detta betyder att klubbarna av rena självbevarelseskäl inte bör utfärda intyg till tokstollar och rättshaverister.
Medlemskap är dock något helt annat. Jag ser absolut inga skäl till att man ska utesluta någon ur en klubb bara för att denne inte skulle klara en vandelsprövning. De centrala delarna av klubbverksamheten, tävlingarna och gemenskapen, är ju helt oberoende av licenserna och medlemmarnas vandel.
Har man en medlem som exempelvis är en notorisk väskryckare av äldre damer så kan jag utan vidare se denne som medlem, dock inte som en medlem där klubben bör utfärda ett aktivitetsintyg för en licensansökan.
Slutligen så ska man också tänka på att klubbar är enskilda föreningar, de har ingen skyldighet att ta emot alla människor som medlemmar. Så länge det inte rör sig om en ren diskriminering så kan man lätt vägra en individ medlemskap av rent sociala skäl. Personen ifråga kan ju vara en helt socialt inkompentent knöl som ingen direkt vill umgås med och därför få sitt medlemskap avslaget av den anledningen. I denna intersociala bedömning så kan ju även klubben, med fördel, inväga tidigare eller förvärvat rykte för eventuella olagligheter.