Själva ytbehandlingarna ("coatings") består av kiseldioxid i olika lager ("layers") vars syfte är att minska oönskade reflektioner samt förhindra att glasets egen transparans åldras och därmed mattas. Det bästa materialet för dessa ytbehandlingar är faktiskt en specifik typ av fluorplaster men dessa är mycket svåra att fästa beständigt på glas om inte glaset i sig självt håller högsta tänkbara kvalité (=dyrt). Bortsett ifrån dessa kemiskt specialsydda plaster så är det näst bästa alternativet magnesiumflorid (MgF2), som inte kräver lika bra grundglas för att fästa ordentligt.

Om linser och dess ytbehandlingar så kan man skriva spaltmeter men en mycket grovt förenklad schematisk beskrivning av processens grundkoncept är att man belägger glaset med olika ytskikt som ändrar ljusets brytningsvinkel och därmed absorberar ljuset ifrån reflexen. Kruxet är bara att om det ena ytskiktet blockerar bort ljuset ifrån reflektionen så förvränger det samtidigt även det ljus som skapar den bild som vi vill se inuti i kikarsiktet. Därför måste man lägga till en så att säga kontraproduktiv beläggning vars uppgift är att återblockera den goda effekten av den första beläggningen, i syfte att återställa bilden så mycket som möjligt utan att reflektionen återkommer. Sedan fortsätter man att varva beläggningarna mot varann på samma sätt tills dess att reflektionerna är så blygsamma som möjligt samtidigt som bilden inuti kikarsiktet är så bra som möjligt. Ju fler behandlingar desto dyrare sikte och desto bättre optiska egenskaper.

Beläggningarna har två syften:

1. Att förbättra de akromatiska och apromatiska egenskaperna
2. Att ge en antireflexbehandling för att motverka ströljus i optiken

De akromatiska och apromatiska egenskaperna är mycket viktiga, en akromatisk egenskap är möjligheten för den optiska enheten (kikarsiktet) att korrigera en färgseparation med två färger, på motsvarande sätt så är de apromatiska egenskaperna möjligheten att korrigera en färgseparation med fler färger (vanligtvis 3 stycken). På vanlig hederlig svenska så är det alltså förhållandet mellan svart/vitt (nattetid) och färger (dagtid). Som ni vet så är alla färger en mix av tre basfärger, kolla nog på pixlarna hos en TV så förstår ni läget.

En dålig förmåga innebär att kontrasten mellan exempelvis gråtonerna nattetid eller färgerna dagtid blir dålig och bilden uppfattas inte som speciellt skarp.

Antireflexbehandlingen har till syfte att blockera oönskat ljus inuti optiken och för att göra detta så använder man vanligtvis en mycket tunn beläggning av metalloxid som ångas på linsen under tillverkningen. Beroende på vilken metalloxid som tillverkaren använder så får linsen en distinkt färg. Till exempel så använde Tasco en röd behandling, vilken anses som relativt primitiv och billig. Har optiken både rött och grönt så är detta ett steg bättre och återfinns oftast på Leupold och Burris. Hensolt har en blå behandling som anses väldigt bra liksom Bushnells gula (aka RainGuard).

Riktigt bra optik har som regel en mix av flera olika oxider för att få bästa tänkbara egenskaper, exempel på detta är Leica, Carl Zeiss, Swarovski som kan skimra i alla möjliga färgtoner, beroende på betraktningsvinkel.

Bortsett ifrån materialet av behandlingen så är antalet behandlingar också viktigt. Billiga sikten med Fully Multicoated har bara 2 behandlingar (typ Tasco) medan Leupold II-series och Elite (Bushnell) har 4-5 behandlingar och toppoptik ifrån Tyskland kan ha ända upp till 7-8 behandlingar.

Billiga sikten har kanske bara ett enda ytskikt på de linser som ligger utåt, bättre sikten har även ytskikt belagda inåt och de bästa har flera ytskikt på alla ytor.

Slutligen så härdar man glaset med en värmebehandling, det brukar förkortas HT eller stå utskrivet som Heat Treatment, detta minska risken för repor och andra fysiska skador.

Chassiet i siktet är som i de flesta fall ett monorör i aluminium och eftersom röret är fyllt med kvävgas, för att motverka imma, så är alltid ett monorör att föredra men något annat förekommer knappast längre, inte ens i dessa låga prisklasser.

Rören ska vi kolla lite närmare på i den andra delen om kikarsikten i allmänhet.

 

Krille

24 december 2009 22:34

Alltid lika intressant att läsa dina alster Johnny!
God fortsättning på dig!

// Krille

 

Johnny

24 december 2009 23:04

Tack, Krille - god fortsättning på dej också..

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  En ammunitionstest!   Klassiska Baracuda med tre olika vikter och betydligt bättre burk.     När jag köpte min gamla BSA Ultra på sommaren 2006 så betalade jag £249 vilket kompletterades med £89 för kikarsiktet och ytterligare 2 x £4...

  Brno nummer 5 Ett vackert vapen, bara stål och trä dessutom.   Även denna gång så kommer temat att vara rimfire/”salongsgevär”/småviltstudsare/kantantänt/22LR eller vad man nu egentligen vill kalla den här vapengruppen. Jag har...

  På dryga distanser...   Att skjuta över 40 meter med 177/8J är en utmaning utomhus. Idag blev det en sväng till huset och eftersom det var någorlunda vindstilla så tog jag min lilla Crosman 1701 Bullpup - i allt väsentligt drivlinan av e...

Skön söndag!   Idag blev det en sväng runt de nya domänerna. Även den här helgen så kunde jag inte motstå frestelsen att åter igen ta med min gamla BSA ut till huset för lite skytte över 40 meter. Man kan alltså säga att förra helgen g...

    Plastic fantastic!     Syntetstockar har blivit allt mer populära! Syntetstockar är numera nästan mer talrika än stockar av trä eller laminat och i takt med behoven av bättre lönsamhet, liksom rådande designtrender för skjutvapen, ...