Direktlänk till inlägg 9 december 2009
Dykarflaskor & fyllkit
Den som skjuter med ett PCP måste som bekant använda en extern luftkälla och förutom handpumpar och de få som har egen tillgång till riktiga kompressorer så är vanligtvis dykarflaskor det vanligaste alternativet till fyllkälla.
Dykartuber finns i en rad olika storlekar men det vanligaste formaten är 8, 10 och 12 liter. Undantagsvis så kan även andra storlekar förekomma, exempelvis småflaskor på bara 3 liter. Fördelarna med en större flaska är naturligtvis fler skott per fyllning igenom en större volym, mer om detta senare, medan nackdelarna främst står i en högre egenvikt, vilken faktiskt kan vara ansenlig.
Här ser vi flaskor på 3, 5, 8 och 10 liter.
En fylld flaska av stål på 300 Bar med volymen 10 liter väger imponerande 21 kg där den mindre på 8 liter klarar sig med 16 kg. En miniflaska på 3 liter blir därför förhållandevis portabel med blott 12 kg - en skillnad som märks tydligt.
I fråga om volymen så är det normalt bara 232 och 300 Bar som är aktuella för luftvapenbruk, detta eftersom de flesta vapen kräver systemtryck på mellan 170-232 Bar och man bör i de flesta fall eftersträva åtminstonde 75-60 Bar mera tryck i flaskan än vad vapnet har som systemtryck. Detta för att man ska få ut rimligt många överfyllningar mellan flaska och vapen innan man måste återfylla flaskan.
Det enklaste sättet att illustrera skillnaderna mellan olika tryck och volymer är att göra några beräkningar på temat. Vi använder då ett normalt ostrypt luftvapen med kaliber 22 som har en behållare på 180 cc. Systemtrycket ligger mellan 220-140 Bar under det att vapnet ger 30 skott.
Flaskan är på 8 liter 232 Bar - 6 st fyllningar = 180 skott / 33 öre skottet
Flaskan är på 10 liter 232 Bar - 7 st fyllningar = 210 skott / 29 öre skottet
Flaskan är på 12 liter 232 Bar - 9 st fyllningar = 270 skott / 22 öre skottet
Flaskan är på 8 liter 300 Bar - 41 st fyllningar = 1230 skott / 5 öre skottet
Flaskan är på 10 liter 300 Bar - 51 st fyllningar = 1530 skott / 4 öre skottet
Flaskan är på 12 liter 300 Bar - 61 st fyllningar = 1830 skott / 3 öre skottet
Priset på en fyllning har jag satt på 60 kr och det är nästan alltid samma summa som man betalar oavsett tryck och luftmängd vid en fyllning. Som man kan se så är det ungefär 10 gånger dyrare att skjuta 232 Bar än 300 Bar redan oräknat kostnaden för att färdas till och från fyllplatsen och slutsatsen blir då att en flaska på 300 Bar alla gånger är att föredra framför en flaska på bara 232 Bar. Enda rimliga undantaget torde ju vara om man kör ett lågtrycksvapen med ett systemtryck typ 120-70 Bar och kommer över en 232 Bar flaska billigt.
Ett traditionellt fyllkit utan slangen som ansluts till höger i bild.
Till flaskan måste nu vapnet anslutas på något sätt och en flaska på 300 Bar har vanligtvis en gänga som heter 5/8" 7-thread på ventilen och det är till den som man ansluter sitt fyllkit eller en adapter för direktfyllning till vapnets tub. Nyare flaskor (från 2008) kan dock istället ha M26 gänga på ventilen. Själva flaskan har sedan gänga M25, men den rör man normalt aldrig.
Ventilen på flaskan har normalt en T-form där kranen med gummihandtag vanligtvis sitter monterad upptill eller på sidan, den öppnas medurs och sluts moturs. På ena sidan ventilen sitter anslutningen/utgången och på den andra sidan sitter ett sprängbleck som under kontrollerade former pyser ut all luft ifall flaskan utsätts för en okontrollerad tryckstegring, exempelvis under en brand.
En adapter som ersätter det vanliga fyllkittet på vissa vapen.
Fyllkittet köper man vanligtvis separat och det betingar oftast någonstans mellan 700-1200 kr. Ett fyllkit brukar bestå av en manometer, en ingång ifrån flaskan, en utgång samt en bleedvalve. En normal layout på ett fyllkit är ett korscentrum med ingång till vänster, utgång till höger, bleedvalve nedåt och manometern uppåt.
När fyllkittet är monterat på ventilen till flaskan så ansluts antingen en slang med fyllnippel eller en adapter till lösa tuber på utgången hos fyllkittet - sedan är det bara att börja fylla. Lagom takt är 1 Bar per sekund, alltså långsamt. För snabb fyllning ger en mild värmestegring och då vapnet/tuben sedan svalnar så har man ett lägre tryck kvar än vad man fyllde in. När fyllningen är avslutad och kranen stängd så öppnar man bleedvalven hastigt så att all luft som är fångad i slangen/adaptern pyser ut. Därefter så kan tuben skruvas loss eller fyllnippeln lossas ifrån vapnet. Håll alla nipplar och liknande rena och dammfria när de inte används.
Adaptern ovan med en vapentub ansluten.
En alternativ lösning som finns på vissa vapen (Steyr, CZ etc) är adapters som monteras direkt på flaskans ventil. Dessa adapters innehåller då en inbyggd bleedvalve och med den här typen av lösning så slipper man köpa ett löst fyllkit för att kunna fylla sitt vapen. Adaptern skruvas i ventilen och vapnets tub skruvas fast i den andra ändan av adaptern, därefter fylls tuben. Dessa tuber har då alltid en inbyggd manometer vilken används istället för den som sitter på vanliga fyllkit. När önskat tryck har uppnåtts så sluter man kranen och öppnar bleedvalven. Sedan lossas tuben ifrån adaptern och skruvas åter på vapnet.