Jakt med luftvapen!

  Det kvittar om man skjuter små eller stora villebråd, vissa grundläggande principer är desamma. 

Inte sällan så får jag mail eller meddelanden med frågor om olaglig jakt. Vanligtvis så är det någon som frågar hur man på framgångsrikaste tänkbara sätt kan skjuta villebråd X med hjälp av luftgeväret Y. Ett bekymmer med den här aktiviteten - som de flesta emellertid är fullt införstådda med - är det faktum att detta är en olaglig verksamhet.

Jag har två invändningar mot den här sysselsättningen, just med tanke på att den inte är laglig;

1. Det kan ge konsekvenser för den enskilda individ som pysslar med detta

2. Det kan ge konsekvenser för luftskyttet på sikt, igenom en förändrad lagstiftning

Vanligtvis så brukar de flesta skjuta vad de nu skjuter på ett diskret sätt, för att minimera risken att bli ertappad. De vet också att om någon skulle se dem så brukar gemene man överlag inte ha någon invändning över att antalet skator i kvarteret reduceras. Man är emellertid dock medveten om att det finns fågelvänner, självpåtagna ordningspoliser och andra som de facto gärna skulle rapportera en olaglig jakt, inte minst om den sker på ett etiskt tveksamt sätt.

Det är just dessa kategorier människor som den illegale jägaren huvudsakligen och rättmätligen fruktar. 

Konsekvenserna för hobbyn däremot brukar individen mer sällan beakta men faktum är att om luftvapen till exempel börjar förekomma i lokalblaskan som problemobjekt så kan detta över tid erodera bort de mer förmånliga delarna av vår lagstiftning, exempelvis att luftvapen inte kräver skottlossningstillstånd inom tätbebyggda områden.

  Utan rätt förhållningssätt så kan man aldrig nå en effektiv framgång!

Att skjuta mindre djur, företrädesvis diverse fåglar, behöver inte vara så svårt med ett bra luftgevär men det finns ändå en del saker att tänka på, bortsett ifrån vetskapen om att aktiviteten är olaglig och därför egentligen inte bör utföras överhuvudtaget, i det första rummet räknat. 

Med andra ord - bedriv inte olaglig jakt men om du ändå av någon anledning beslutar dig för att göra detta, gör det på ett så smart sätt som möjligt. Detta både för din och för vår skull samt inte minst med hänsyn för det tilltänkta villebrådet.

Det är med den bakgrunden som jag kan ge följande teoretiska vägledningar i frågan.

JA - det går utmärkt att jaga med luftvapen och även så med "klena" licensfria luftvapen. Detta då förutsatt att man anpassar vapnets förmåga efter matchande mål och räckvidder. Generellt sett så gäller principen om att ju klenare kaliber, desto viktigare är skottplaceringen och ju högre utgångshastighet, desto längre effektiv räckvidd. 

Det absolut vanligaste felen som färska luftvapenjägare gör är att man skjuter på för långt avstånd och man siktar rakt på målet.

Vad gäller avstånd så hänger detta intimt ihop med skottplaceringen, alltså ju längre avstånd som man skjuter över, desto svårare är det att träffa på exakt rätt punkt, den som man siktar mot. Liksom inför alla uppgifter så ökar sannolikheten till framgång om man övar och inför jakt så måste man öva på enkla mål - alltså måltavlor eller andra icke levande och lämpliga föremål. Alla levande mål har ju en träffzon som man vill träffa inom. Det är den ytan som man måste öva upp förmågan att alltid träffa på.

Till detta så måste man även lägga till en "jaktfaktor", alltså den press man drabbas av i ett "skarpt läge".

Man kan alltså skjuta imponerande bra på en måltavla men ändå skjuta gravt illa mot ett levande mål. Detta eftersom man känner tidspress, man vill skjuta innan målet flyger iväg, samt att man kanske skjuter i en lutning och under andra förutsättningar än vad man är van vid, typ som i en annan skjutställning.

En bra huvudregel är därför att halvera den tänkta räckvidden.

Skjuter man alltså regelbundet (10 korrekta träffar av 10 skott vid varje givet tillfälle) inom en enkrona på säg 25 meter, med "fältmässiga" skjutställningar, alltså igenom att använda diverse improviserade stöd - då bör man kunna jaga på kanske 15 meters avstånd, i bästa fall.

Igenom detta så "kompenserar" man för "jaktfaktorn" och dessutom för eventuella oförutsedda försvårande omständigheter såsom en vindpust, en ovan skjutposition eller en udda skjutvinkel.

Skapar man igenom ett lämpligt skottavstånd den säkerhet som krävs för att känna sig trygg med att träffa, då har man också skaffat sig råd att mera omsorgsfullt välja var på målet man önskar träffa. Kan man lägga skotten rätt, på de träffzoner som är vitala hos målet, så ökar sannolikheten att den faller på platsen högst dramatiskt.

Förutom att villebrådet slipper lida så belönas den framgångsrike jägaren med belåtenheten av att ha gjort ett bra jobb. Detta skapar då ett självförtroende som i sin tur ökar möjligheten till framgång nästa gång, förutsatt att man inte frångår de principer som gjorde nyss förevarande skott framgångsrikt. Man får alltså inte låta framgången stiga åt huvudet och öka räckvidden eller på annat sätt förändra de variabler som i hög grad påverkar utfallet.

  Långa avstånd ställer avsevärt högre krav på skytten.

Med stigande vana och framgång efter en längre tid så minskar successivt "jaktfaktorn" man får alltså mindre puls av själva situationen och det är då - först då - som man kan "flytta fram" sina positioner igenom att drista sig till längre skottavstånd, inte innan dess. Ett annat fenomen som brukar uppstå vid samma fas i erfarenheten är att man ibland inser att det är smart att släppa tveksamma skott, man vet ju att det förr eller senare kommer ett bättre läge. Om man gör detta så håller man sitt "trackrecord" rent och undviker missar eller än värre skadeskjutningar. 

Man börjar inse att en miss eller ett vådaskott inte bara är retfullt för skytten eller tragiskt för det tilltänkta målet utan det gör även att man "snavar" i framgångstrappan. Misslyckanden skapar nämligen misslyckanden och framgång föder framgång - av den anledningen så är det bättre att släppa ett tveksamt läge än att rubba sitt eget flyt.

Börjar man bli osäker, på grund av att man missade sist, ja - då är risken att missa igen överhängande.

Undvik därför detta igenom att bra ta säkra skott, sådana som känns rätt. 

Visst, man kan missa ändå - shit happens. Men allt är inte förlorat bara igenom detta, om man bara tar tillvara på misslyckandet igenom analysera missödet och lära av detta. Då kan man vända missen till en relativ framgång. Betänk dock att ett bra misslyckande är alltid sämre avsevärt sämre än en komplett framgång. 

Avslutningsvis så om man känner att man måste jaga olagligt så gör det ändå på ett så smart sätt som möjligt, både för din, vår hobby och inte minst villebrådets skull. Korrekt hanterat så är luftvapnet ett formidabelt jaktredskap men fel hanterat så kan man enkelt drabbas av förbluffande olustiga konsekvenser.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  En ammunitionstest!   Klassiska Baracuda med tre olika vikter och betydligt bättre burk.     När jag köpte min gamla BSA Ultra på sommaren 2006 så betalade jag £249 vilket kompletterades med £89 för kikarsiktet och ytterligare 2 x £4...

  Brno nummer 5 Ett vackert vapen, bara stål och trä dessutom.   Även denna gång så kommer temat att vara rimfire/”salongsgevär”/småviltstudsare/kantantänt/22LR eller vad man nu egentligen vill kalla den här vapengruppen. Jag har...

  På dryga distanser...   Att skjuta över 40 meter med 177/8J är en utmaning utomhus. Idag blev det en sväng till huset och eftersom det var någorlunda vindstilla så tog jag min lilla Crosman 1701 Bullpup - i allt väsentligt drivlinan av e...

Skön söndag!   Idag blev det en sväng runt de nya domänerna. Även den här helgen så kunde jag inte motstå frestelsen att åter igen ta med min gamla BSA ut till huset för lite skytte över 40 meter. Man kan alltså säga att förra helgen g...

    Plastic fantastic!     Syntetstockar har blivit allt mer populära! Syntetstockar är numera nästan mer talrika än stockar av trä eller laminat och i takt med behoven av bättre lönsamhet, liksom rådande designtrender för skjutvapen, ...