Direktlänk till inlägg 15 juni 2016
BSA Ultra XL
Brittisk industri har ofta varit ganska oförutsägbar med en mix av genialitet och rena tokerier. Likaså har man varit skickliga på att till nyttja, återanvända och överutnyttja de varumärken som man har i sin besittning. Ett paradexempel på detta är BSA och dess användande av sin Ultra-serie. När BSA Ultra lanserades 2005 så var den tänkt som en PCP-variant av den uppskattade men saligen avsomnade Webley & Scott Tracker, alltså ett litet specialiserat jaktluftgevär för den inhemska marknaden och främst riktad mot jägare som bedrev sin jakt ifrån gömslen eller bilar.
Den ursprungliga Mk I Ultran med kort avstånd mellan pipa och tub samt sin udda ljuddämpare
Konceptet kombinerat med ett synnerligen attraktivt pris (£249!) gjorde att Ultran direkt blev en storsäljare, inte minst då just i England. Modellen var ju som klippt och skuren för behoven i brittisk jakt. Resultatet blev dock att den första modellen i serien (den mer komplicerade och regulerade BSA Hornet) efter ett par år blev utkonkurrerad och då istället ersatt av en lite större Ultra med konventionell repetering istället för Ultrans MMC-system, en modell som man benämnde Scorpion (en återanvändning av namnet för en tidigare luftpistol).
Till USA-marknaden försåg man Ultra med en lång shroud och det korta geväret var inte längre så kort..
Stärkt av den goda försäljningen så beslutade man sig för att sälja Ultran även i USA och då försåg man den med en shroudad pipa då man där inte kunde använda korta separata ljuddämpare, som i England. Tyvärr så tog inte försäljningen fart där på samma sätt som i England då Ultran bara gav runt 18-19 fpe som bäst och dessutom inte längre var speciellt smidig med den långa shrouden monterad. Till råga på allt så gav den lilla lufttuben bara 25-30 användbara skott trots 235 Bars systemtryck.
Åren gick och Ultran reviderades ytterligare, en magasinmodell tillkom som krävde ett annat och högre block för att magasinen skulle få plats. Av rationella skäl så ersatte man då det låga blocket från singelskottsmodellen med samma höga block för att bara behöva ha en typ av block i produktion. Likaså ändrade man stockarna och en del komponenter inne i mekanismen.
BSA Gold Star med stockvalet benämnt "Union Jack" - brittiskt så det förslår..
Den näst senaste revisionen man gjorde presenterade en flaggskeppsmodell i Ultra-serien som lustigt nog inte ens heter Ultra utan där dammade man av ett motorcykelnamn (!) som man hade i sin portfölj sedan flera decennier tillbaka nämligen Gold Star. Trots bristen på Ultra i namnet så är nog Gold Star den modell som är mest lik den ursprungliga Ultran men så är den ju också skapad som ett rent tävlingsvapen till Hunter Field Target.
Nu har man dock ännu en helt ny modell på G och denna heter passande nog Ultra XL.
Egentligen så ser den mest ut som en Buccaner/Scorpion med sin långa tub och udda stock, vars mest iögonfallande särdrag är den justerbara bakkappan av plast. Som man kan se så har Ultran gått en lång väg nu ifrån konceptet av ett litet kort gevär till dagens Ultra XL. Återstår att se blir huruvida XL kommer att bli en storsäljare eller mera av en parantes i det numera ganska urtvättade Ultra-serien.
Något som däremot är riktigt säkert det är att BSA borde skaffa sig en publicitetsfotograf som ser till att torka av vapnen ordentligt innan fotograferingen. Alla feta fingeravtryck på exempelvis tuben hos vapnet på reklambilden överst i dagens inlägg borde naturligtvis aldrig förekomma på en reklambild - sunt förnuft, någon?