Direktlänk till inlägg 1 augusti 2014
Inomhus - det perfekta läget
Idag hade jag förmånen att för första gången skjuta i en rejäl inomhushall. Tack vare lite flyt och goda kontakter så håller jag på att försöka komma över chansen att bedriva mitt skytte allt mer inomhus. En bekant har eventuellt möjlighet att låta mig nyttja ett ledigt utrymme i en stor industrilokal så att jag kan skjuta inomhus, med bra belysning och inomhusklimat - året om.
Detta är självfallet en enorm möjlighet, inte bara slipper man blåst och regn, man får även anständig värme och ljus så att man kan skjuta på längre avstånd också under höst och vinter när det ösregnar ute i snålblåsten och regnet. Som en extra bonus så ligger dessutom fastigheten belägen på vägen mellan jobb och hem så att man slipper köra en omväg för att komma till en bra plats för att skjuta över lite längre avstånd.
Det enda som grumlar saken är att lokalen eventuellt ska hyras ut och kommer det då in betalande nyttjare så kommer de naturligtvis att få prioritet, vilket är helt naturligt. Dessutom så kör man någon form av maskin "på andra sidan väggen" som väsnas något kolossalt så då får man endera ha hörselskydd på eller välja tidpunkter då denna granne inte håller på med sina ljudligare aktiviteter. I övrigt så tyckte fastighetsägaren att det bara var bra om jag kom och gick i lokalen för att visa att det finns aktivitet där och på detta sätt förhoppningsvis avskräcka mot inbrott.
Igår blev dock premiär i lokalen och det kändes skönt då det i övrigt var en blåsig dag här på västkusten. Bord och stolar fanns på plats så att få till en bra skjutstation var inga problem. Jag kunde med en 2 meter lång tumstock mäta upp drygt 40 meter (ca 42-43 meter) i nuläget men det fanns även möjlighet, igenom att rensa lite, för att få en ännu längre längd att nyttja. För dagen så blev det en fyllning, 100 skott, samtliga på ca 42 meter med JSBH.
Första tavlan landade på 25 mm
Den första tavlan började med ett par låga skott. Jag ställde in siktet för 40 meter men träffade ändå lågt. Då konstaterade jag att ytan var något längre än 40 meter och med såpass långt avstånd så betyder någon enstaka meter hit eller dit en rätt ordentlig skillnad. Jag fick klicka upp ett par steg och då blev träffbilden mer centrerad. Notera hur lite träffbilden slår i sidled - inomhus är helt enkelt underbart!
Andra tavlan gav 19 mm, bättre skjutet än fotograferat ser jag nu...
Nöjd av resultaten ifrån den första tavlan så blev tavla nummer två som ovan. Att skjuta inomhus drar utan vidare ner avståndet 10-15 meter jämfört med utomhus. Jag är säker på att om jag kan köra 50 meter framöver så kommer de träffbilderna utan vidare att matcha träffbilderna för 40 meter utomhus.
Den tredje tavlan var dagens bästa med 18 mm
Även den tredje tavlan skänkte förnöjsamhet. Man blir lätt helt tagen av hur mycket enklare det är att skjuta inomhus på långa avstånd med 10J/177 jämfört med utomhus.
Här blev det 24 mm
Det är dock alltid lätt att förivra sig när allt går bra och tavla nummer fyra var väl kanske inte lika kul, den blev betydligt mera spretig trots ett riktigt fint CTC-värde.
Slutligen så bröt jag dessa tioskottsserier vid 50 skott skjuta eftersom jag då börjar komma ner på väldigt låga tryck, runt 85 Bar. Här börjar det uppstå en del variation i utgångshastigheten och jag ville gärna pröva att skjuta några femskottserier också innan all luft var förbrukad. Det sista skottet förstörde helt en annars kanonfin talva.
Den första tavlan på 25 skott gav ett genomsnitt på 13.80 mm
Med mina måttliga 9 gångers förstoring så blir det svårt att särskilja detaljerna i det svarta fältet på dessa tavlor så träffbilderna här blir överlag alltid sämre än på tioringade tavlor. Den första tavlan blev ändå ganska bra med tanke på den ringa luftmängden som fanns kvar i vapnet.
På den andra och sista 25 skottavlan så märktes det att trycket var väldigt lågt..
Tack vare att man skjuter inomhus så blir man okänslig för vindpåverkan och kan då dra ut betydligt fler skott ur vapnet på grund av att även de "sämre" skotten (de med större hastighetsskillnad och lägre utgångshastighet) också kan användas. Detta gör att jag kan gå ifrån 70 till 100 skott (ifrån 140 bar) med Challengern. Samtliga 100 skott är redovisade här ovan. Som kulfång bakom min tavelhållare hade jag en vanlig EUR-lastpall och jag kan bara konstatera att lite drygt 8 joule, som kvarstår vid 40 meter, sliter hårdare på ett sådant kulfång än vad man tror.
Effekten räcker med andra ord gott för 40 meter och jag kan inte se behovet av mera effekt på något sätt, snarare tvärtom. Ett vapen med högre effekt hade haft högre skottljud, färre skott på fyllningen och krävt ännu bättre kulfång. Det är imponerande långt som man klarar sig med 10J om man bara ger den här effektnivån chansen att visa sin fulla kapacitet. Just tystnaden är en av de stora fördelarna med Dual-Fuel konceptet ifrån Crosman, Challengern är märkbart tystare än exempelvis mina gamla CZ200 som ändå låg på samma effekt. Detta blev väldigt påtagligt i den här stora tomma lokalen som lätt ekade. Ändå kunde man utan vidare skjuta helt utan att tänka på ljudet, trots avsaknaden av både shroud eller konventionell ljuddämpare.