Direktlänk till inlägg 22 oktober 2013
En titt i kristallkulan...
Framtiden, liksom vädret, är något som människan i alla tider har gillat att fundera över, så också vi entusiaster. Aldrig har heller framtiden varit så intressant som nu. EU kommer inom kort att genomföra en gemensam lagstiftning för civilt vapeninnehav och detta kommer troligtvis även att påverka vår hobby. Ett exempel på detta kan man läsa ifrån vår EU-kommissionär, Cecila Malmström:
Länk: http://ceciliamalmstrom.wordpress.com/tag/illegala-vapen/
Notera följande intressanta del:
"-Vi kommer undersöka hur behovet ser ut i EU för att förtydliga reglerna kring vilka vapen som ska vara tillåtna för civilt bruk, och vem som får inneha och sälja dem."
- Cecila Malmström 131021
Vad vi kan läsa ifrån ovanstående är att man kommer att sätta sig ner och fundera på vilka vapen människor ska få lov att äga. Sannolikt så kommer man också att se över vad som krävs för att någon ska få lov att få inneha och använda ett specifikt vapen. Lika troligt är det att alla förändringar som kan komma att bli aktuella är sådant som de flesta vapen- och skytteintresserade kommer att betrakta som försämringar.
Mycket av det som kommer att anses som stora förändringar i övriga Europa är sådant som vi här i Sverige redan tar som självklart, exempelvis att det inte ska vara tillåtet att slipa bort serienummer på licensvapen liksom att man måste förvara samtliga tillståndspliktiga skjutvapen i godkända vapenskåp. Normalt här i Sverige men mycket radikalt i många andra europeiska länder.
Vad kan då påverka oss?
Om vi antar att en gemensam europeisk vapenlagstiftning även kommer att påverka luftvapen, vilket känns rimligt, då kommer naturligtvis två frågor att uppenbara sig. Dels vilken gräns som ska gälla för licenskrav och dels vad som kommer att krävas för att en licens ska kunna erhållas.
Som situationen är nu så finns det tre dominerande effektnivåer i Europa för luftgevär. Vi har 7.50 joule i Tyskland, Ungern, Italien och Litauern. Sedan så har vi 10 joule i Sverige, Lettland och Frankrike. Den dominerande gränsen på 16 joule finns i England, Tjeckien, Polen och Slovakien. Förutom detta så har vi alltid licenskrav hos Luxemburg, Malta, Irland, Slovenien och Rumänien. Fria länder är Österrike, Belgien, Finland, Bulgarien, Grekland, Holland och Turkiet. Udda länder är Spanien med 24 joule och våra nordiska länder, Danmark och Finland med kaliberbegränsningar.
Man kan alltså säga att 10 länder har mer eller mindre generösa regler, 10 länder har effektgränser och 5 länder har alltid licenskrav. Det finns säkert något land jag har missat men fördelningen över Europa är ungefär som ovan, räknat i proportioner. Överlag så dominerar alltså licenskrav eller effektgränser och trenden det senaste decenniet har genomgående varit att fria länder har gått mot begränsningar snarare än tvärtom.
Min gissning är att den organiserade delen av luftvapenskyttet som kännetecknas av lite äldre skyttar och verksamhet inom de etablerade stora internationella tävlingsformerna (OS, VM etc) kommer att anses ha legitima behov av "fria" vapen. Våld- och skadestatistiken liksom stöldkänsligheten talar även för detta. Dessa skyttar använder då vapen med effekter mellan 7-10 joule och nästan uteslutande med kaliber 177. Detta är också vapen som av utomstående anses som relativt "ofarliga", inte minst i ett samhällsmässigt perspektiv.
Vapen över säg 10 joule och upp till 16 joule är den typ av vapen som gäller för yngre organiserade skytteformer som exempelvis Field Target. Eftersom dessa skytteformer är organiserade och bedrivs i en strukturerad form så är det troligt att man kommer att jämnställa dessa med andra licensierade skytteverksamheter, typ hagelvapenskytte etc. Jag gissar att man överlag kommer att låta den här sporten hållas, mot licens eller registreringskrav. Drömmen vore naturligtvis att man lade en gemensam licensgräns vid just 16 joule men jag tror snarare att den kommer att hamna på 7.50 joule eller 10.00 joule.
Kraftfullare vapen, över 16 joule, har jag svårt att se legitima behov av, ur ett europeiskt perspektiv. Jakt med luftvapen är bara tillåtet i ett fåtal länder och tillämpas dessutom bara av en mycket liten del av respektive tillåtande lands jägarkår. Benchrest är ännu inte lika strukturerat som F/T och förekommer inte alls i många länder överhuvudtaget. Den här typen av vapen är dessutom, objektivt sett, potenta och kan de faco relativt enkelt både döda eller ordentligt skadeskjuta en människa, vi talar då om vapen med kaliber 22 & 25 med effekter från 40-90 joule. Min gissning är att bristen på legitimerat användningsområde, relativt sparsam förekomst och den upplevda samhällsrisken med dem gör att myndigheterna gärna kommer att försöka begränsa och/eller förbjuda dessa.
Till detta kommer även att nationella instanser, typ RPS, gärna ser konstruktiva begränsningar av luftvapnen. Deras stående önskemål har ju länge varit att licensfria luftvapen enbart ska vara vapen med högst 10 joule och kaliber 177. Med en sådan skrivning så hade man blivit av med alla skenstrypta 22 och större samtidigt som man gör sig av med Airsoftvapen. De seriösa entusiasterna som verkligen behöver ett Airsoftvapen eller ett kraftfullare luftvapen skulle då vara hänvisade till licens på gängse sätt, precis som övriga typer av tävlingsvapen.
I en sådan framtid så tror jag det är väsentligt att man organiserar sina skytteformer på ett så solitt sätt som möjligt. Detta gäller då både Benchrest och F/T. Här gäller det att ansluta sig till starka paraplyorganisationer som har juridiska och ekonomiska muskler att beskydda vår utsatta sportform när det blåser kallt.