Värt pengarna?

Som en reflektion över gårdagens inlägg så var det flera stycken som reagerade över kostnadsbilden. Först så ska man alltså betala ett klubbmedlemskap och sedan en avgift för tävlingslicens till Svenska Skyttesportförbundet. I mitt fall som jag exemplifierade med så handlade det totalt om 600 kr och till detta kommer en startavgift för varje tävlingsklass. Kör man exempelvis 4 tävlingar så har jag lagd ut en tusenlapp på sporten helt oräknat kostnaden för luft, ammunition och investeringskostnader.

Beroende av ens privatekonomi så kan det handla om en större eller mindre summa av vad man kan tänkas spendera på en hobby och visst kan summan verka avskräckande för den som just precis har halkat in i sporten och införskaffat exempelvis en Weihrauch HW30S, nu får man plötsligt hosta upp ytterligare 50% av hela vapenkostnaden för att kunna skjuta och genomföra 4 st tävlingar.

Om man dessutom tävlar mer sporadiskt, som i mitt fall kanske 2-3 tävlingar, så blir den proportionella kostnaden ännu högre, kör jag en enda tävling så kostar den med en startavgift på 100 kr så kostar den sålunda 400 kr.

Detta är ett sätt att se på saken..

Om vi börjar titta lite på de olika delarna av kostnaden så kan vi se följande; klubbavgiften är svår att komma undan om man inte har möjlighet att skjuta över egen mark. Igenom att utnyttja en skjutbana så är man dessutom 100% garanterat säker att inte få sitt skytte ifrågasatt. Skjuter man hemma på tomten så kan exempelvis en granne klaga med konsekvensen att en polis i värsta fall uppenbarar sig och har synpunkter på skjutandet. Ingen skulle dock ifrågasätta att man idkar målskytte på en skjutbana. En eventuell diskussion om säkerhet, kulfång och liknande faller också platt när man skjuter på en skjutbana, denna plats är ju per definition skapad och besiktigad för sitt ändamål.

Personligen så är jag inte speciellt social när jag skjuter, jag vill helst vara ensam och det av den enkla anledningen att jag besöker en skjutbana för att skjuta, inte idka tomgångsprat om väder och vind. När jag är på skjutbana så åtnjuter jag den enda stunden på veckan då jag får vara helt ensam, utan livskamrat, utan barn, utan kunder och utan kollegor. Hela mitt liv i övrigt så interagerar jag med människor - inte fel i detta, det är ju till stora delar självvalt - men jag har också ett behov av att vara ensam och att kunna vara detta på skjutbanan är mycket värdefullt för mig. Igenom att vara helt ensam och pyssla med något som kräver full koncentration så kan jag utestänga världens övriga distraktioner och helt enkelt varva ner.

I skenet av detta, möjligheten att vara ostörd både vad gäller tid/plats och att slippa tänka på att ens hobby kanske stör eller innebär en risk för någon annan är för mig lätt värt 300 kr på året, ungefär värdet av en halv tank med bensin för 50 mils körning. Inga stora pengar på ett år, ungefär en dagkostnad på en krona!

Avgiften till Svenska Skyttesportförbundet är naturligtvis svårare att försvara. Söker man en licens så är den självklart lättare att motivera, utan tävlingslicens så talar det mesta numera för att man inte får ut någon vapenlicens och detta kommer naturligtvis inte att bli enklare i framtiden. Allt talar snarare för att kraven hela tiden skärps, detta även om man fortfarande i vissa distrikt kan få ut sina licenser utan såväl Grönt Kort som tävlingslicens. Tävlar man ofta så är avgiften naturligtvis proportionellt sett mindre men för den som tävlar mindre så blir den mera kostbar. Om man inte tävlar alls då? I så fall så måste det väl vara helt meningslöst att betala för en tävlingslicens?

Ja, detta kan man naturligtvis, med fog, anse.

Jag väljer dock att se det hela på ett helt annat sätt. Det hela bottnar i kärnfrågan om jag vill betrakta mitt vapenägare som legalt eller inte. Vill jag ha mina vapen legala, ja då måste jag även ställa upp på samhällets krav på mig som vapenägare - helt oavsett om jag gillar dessa krav eller inte. Det enda jag kan göra för att förändra saken är att agera demokratiskt igenom att påverka den förda politiken. Då det inte är speciellt rationellt för mig att ställa mig utan för Stenungsunds kommunhus med ett plakat i handen för att torgföra min önskan så får jag istället låta någon annan föra fram mina önskemål i mitt ställe, jag får helt enkelt leja en professionell lobbyist. Detta är enklare och bekvämare för mig själv och naturligtvis också effektivare för chansen att få genomslag för mina åsikter.

Är min hobby viktig för mig och jag vill få dess villkor att bli bättre eller i alla fall inte sämre så måste jag alltså på något sätt anstränga mig.

Jag kan göra detta på ett mindre effektivt sätt (gnälla på ett internetforum, stå utanför kommunalhuset med ett plakat) eller på ett mer effektivt sätt (arbeta politiskt, leja någon som arbetar politiskt åt mig). Då enighet är styrka så får jag den absolut största utväxlingen på min insats igenom att slå mig ihop med likasinnade och sedan igenom en stark organisation driva mina åsikter.

Med andra ord, jag kanske inte ska tävla själv men för mig så är det lätt värt 300 kr för att få mina intressen tillvaratagna och min hobby skyddad så gott det går igenom att stödja Svenska Skyttesportförbundet. Jag ser det helt enkelt som en försäkringspremie för att försäkra mig om att min hobby ska finnas kvar även i framtiden, både till glädje för mig själv och för kommande generationer skyttar.

Nu är en brytningstid för oss alla.

Det är nu vi kan välja om vi vill stå bakom vedbon och skjuta smygtrimmade bössor så länge som möjligheten finns eller om vi istället vill ta plats på arenan och visa omvärlden att vår sysselsättning är såväl legal som lika berättigad till både samhällets resurser och dess respekt precis som frimärkssamling, boulespel eller whatever. Att ta detta steg kostar dock. För många (som exempelvis Onsala, Mörrum & Co) så är kostnaderna höga i både tid och engagemang där "vi andra" bara kan komma undan igenom att betala några hundralappar om året.

Det tycker jag lätt att vår fantastiska sport är värd..

 

Anders Günther

12 september 2013 22:12

Mycket bra skrivit. Det är ju som om du har läst mina tankar.

Johnny Ottosson

12 september 2013 22:29

Jag tror att vi som faktiskt vill driva den här saken framåt faktiskt har en samsyn.

Bättre att lägga fokus på vad vi har gemensamt än på vad som skiljer oss åt.

 

Batistuta

12 september 2013 23:44

Mycket bra skrivet och pang på rödbetan. Detta tackar vi för.

 

Pipbrytaren.

13 september 2013 05:35

Jag är "den som nyligen halkat in på sporten på ett bananskal" med nyinförskaffad bössa mm.
Tycker mest att det verkar rörigt, ingen som "vet" hur det ska "bli" mm.
Däremot ang kostnaden, i ditt fall typ 600 :- om året; men herregud - då får man ju skicka ut kidsen att samla lite flaskor :) visst en merkostnad men jag tror inte på fullaste allvar att någon kommer att svälta ihjäl på den kostnaden. Om det är vad som krävs, då tycker iaf inte JAG att det är hela världen. Allt kostar...:(
Däremot gillar jag inte att 10J verkar hamna i nån form av "strykklass" - måste vara grunden för det hela, då det är VÅR licensfria klass... Men det är en helt annan fråga.....

 

Silwer

13 september 2013 13:48

Äsch Johnny vill bar ställa till lite oreda.

Inte är valet så kraftigt att det är just NU man ska bestämma om man ska skjuta licensvapen utan licens eller gå den här vägen.
Så bedrövligt är det väl inte, för som sagt 10J finns med det också.

Ingångströskeln stiger rejält nu, man kan inte lägag 12fpe som bas i ett land som har 10J som licensfri högstagräns, det är ju korkat bara.

Jag tror inte det håller utan de kommer dyka upp alternativ så det fungerar, kanske inte nu men nästa år när det börjar märkas att hoppsan det här blev nog lite väl komplicerat.
Det handlar ju inte bara om att betala nån 600 så är det klart för ett år.

Tex. förslag att folk ska gå med i andra skytteklubbar och där skriva få sitt grööna kort, inte värst genomtänkt, allt det här bygger väldigt mycket på att allt är utbyvgt, att alla har samma möjlighetr, alla håller på med minst en ansluten skyttegren till osv.

Att kort och tävlingslicens krävs är klart, det går inte tat ändra på, jutan nu måste det helt enkelt kunnas finnas möjligheter, allt för många ser om sitt hus enbart och är säg glada för de har allt runt hörnet, andra blir sura för de har inte alls det så eller de ville inte att deras 10J skulle bli nån jäkla SM nivåtävling direkt från i princip inget.

Så visst Johnny uttrycker sig som vanligt väl men det är ju lite fram och tillbaka med det där, nästa månad är nån kostnad för stor igen liksom.

Saken med hur man ska ändra villkoren är mest tramsande, det går inte, att det diskuteras här och på forum är för att folk bryr sig om vad som ska ske och de flesta inser att det är redan så att nästan alla klubbar är redan under sportskytteförbunder vilket ger just dessa krav.
Det är självklart att många undrar, varför måste alla jämt utmålas som korkade för att de inte kan tankeläsa fram det hela och tydligt märker att även de som borde vara mest insatta inte kan förklarra särskilt väl eller är ointresserade av att göra detta.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  En ammunitionstest!   Klassiska Baracuda med tre olika vikter och betydligt bättre burk.     När jag köpte min gamla BSA Ultra på sommaren 2006 så betalade jag £249 vilket kompletterades med £89 för kikarsiktet och ytterligare 2 x £4...

  Brno nummer 5 Ett vackert vapen, bara stål och trä dessutom.   Även denna gång så kommer temat att vara rimfire/”salongsgevär”/småviltstudsare/kantantänt/22LR eller vad man nu egentligen vill kalla den här vapengruppen. Jag har...

  På dryga distanser...   Att skjuta över 40 meter med 177/8J är en utmaning utomhus. Idag blev det en sväng till huset och eftersom det var någorlunda vindstilla så tog jag min lilla Crosman 1701 Bullpup - i allt väsentligt drivlinan av e...

Skön söndag!   Idag blev det en sväng runt de nya domänerna. Även den här helgen så kunde jag inte motstå frestelsen att åter igen ta med min gamla BSA ut till huset för lite skytte över 40 meter. Man kan alltså säga att förra helgen g...

    Plastic fantastic!     Syntetstockar har blivit allt mer populära! Syntetstockar är numera nästan mer talrika än stockar av trä eller laminat och i takt med behoven av bättre lönsamhet, liksom rådande designtrender för skjutvapen, ...