Direktlänk till inlägg 10 februari 2013
Början av något grovt..
I början av juni 1996 så hände något stort, bokstavligt talat. Theoben, som vid denna tid hade haft en tämligen sporadisk föräljning i USA, lanserade nu sin numera klassiska submodell 12/250 på den här stora och viktiga marknaden och presenterade därmed ett helt nytt koncept - ett potent PCP med den grova kvarttumskalibern.
De få PCP som vid denna tid existerade hos entusiasterna i USA var nästan alltid med kaliber 22 och som sådana levererade de normalt 28-30 fpe. Det som Theoben gjorde nu var att höja ribban ytterligare och presentera ett vapen som kunde driva av en större och tyngre diabol till ungefär samma hastigheter och detta blev direkt startskottet för Rapidens segertåg och solida ställning som plattform i just USA.
Med sin 580 mm långa pipa och en totallängd på 119 cm så ansåg många fantaster att vapnet närmast såg groteskt ut men den jättelika pipan hade goda skäl för sin existens, modell 12/250 stod nämligen i en särklass när det gällde kombinationen av brutal effekt och samtidigt sofistikerad precision. Detta var helt enkelt PCP-världens motsvarighet till Bentley Mulsanne Turbo - aristokrati med en raktetmotor!
Med dagens mått mätt så är kanske inte gamla 12/250 så respektingivande, inte i skenet av moderna konkurrenter som The Airwolf och svenska FX Airguns Elite/Royale, men för 17 år sedan var saken en helt annat. De första exemplaren hade en trestegs fartomställare i form av ett vridbart bakstycke till hammarhuset, vilket direkt påverkade hammarfjäderns anspänning. I första läget så kunde man räkna med 33 fpe, vilket redan här var märkbart mer än dåtidens PCP med den förhärskande kaliber 22. Dristade man sig till att vrida på ett snäpp till så svarade bössan med 35 fpe och på fulla skaft vid det tredje läget presterade vapnet över 40 fpe! Detta var en närmast otroligt hög siffra vid denna tidpunkt.
För att den presumtive kunden verkligen skulle inse vad 40 fpe innebar så var man noga att framhålla frasen; "Lightweight pellets might exceed 900 feet per second", i varje annons. Tänk er - 900 fps med kaliber 25!
Vidare så rekommenderade Theoben användandet av HN Rampoint som diabol, vilken med 27 grains ansågs som tung vid denna tid. I dag tycker man kanske att denna rekommendation känns lite udda men detta var innan dagens fina utbud av kaliber 25 diaboler existerade. Vid denna tid fanns inga Exterminators, inga Kings eller ens Domes från Crosman/Benjamin. Vidare så kunde man med illa dold stolthet vinnlägga sig om följande kommentarer i sin samtida marknadsföring:
"Setting new limits for power but with no loss of accuracy. This large calibre air rifle opens new horizons, never possible before. Bolt action for fast shooting but with no loss of accuracy.
A totally unique air rifle. All of the Rapid Range of rifles are available an FAC version.
All can achieve a humane killing distance of 55 m (60 yrd), although it is possible to kill at a distance of 65 - 73 m (71 - 82 yrd) if you have the skill and marksmanship."
För att ytterligare understryka vapnets goda praktiska precision så vågade man sticka ut hakan och utlova: "3.8cm (1½”) group regularly attained at 73.2m (80 yrd)"
Idag - två decennier senare - så är det självklart lätt att göra sig lustig över stoltheten när ett vapen utlovas klara en och en halv tum på drygt 70 meter men på den tiden så var detta riktig high-end praktisk precision. Parat med verkliga 40 fpe framför mynningen så blev 12/250 snabbt ett respektingivande vapen på marknaden och de entusiaster som valde modellen som primärt vapen för exempelvis jakt efter jordekorre i de glest befolkade delarna av östra USA jublade. En 12/250 träffade verkligen där man siktade, även på långa avstånd, och effekten av en träff även på dessa dryga distanser var fullkomligt förödande och helt olikt vad man tidigare upplevde med kaliber 22. Då liksom nu så träffade nämligen en diabol som har kaliber 25 ungefär med slagkraften hos en ursinnig gorilla nästan helt oavsett hur långt bort målet var. Lyriska kunde man se rapporter på dåtidens forum, såsom "The Airgun Letter Forum", om ägare vilka trots halvdana träffar fortfarande fällde sina stora mål direkt på skottplatsen. Man började redan då inse att kaliber 25 skjuter stabilare och ger betydligt bättre marginal i fråga om skotteffekt på levande mål vid jakt över extremt distanta avstånd. Det var med andra ord inte konstigt att 12/250 och Rapid-serien som sådan snabbt fick en helt svans av loyala fans.
Bortsett ifrån enastående praktisk precision och kraft olikt allt annat på marknaden så berömdes även 12/250 för det stora antalet skott man kunde få på en fyllning. Theoben uppgav hela 40 st ur en vanlig 400 cc tubflaska. Otroligt! Som ni säkert vet så har det hänt mycket sedan dess, men då hade vapen som exempelvis samtida Webley Axsor bara 32 skott och fler skott än 30 skott var överlag sällsynt hos fulleffektvapen.
Modell 12/250 blev ett lyckokast för Theoben och grundstenen för varumärkets popularitet i USA. Dessutom skapade den ett helt nytt segment för långdistansjägare och precisionsskyttar över ditintills okänt långa distanser. I nästa del så ska vi titta lite på dagens två argaste konkurrenter till samma kundgrupper, moderna vapen som Daystates Airwolf, Air Rangler och dessutom tungviktarna från FX Airguns.