Balsamterpentin och Linolja..

En gammal huskur.

Ända sedan tidernas begynnelse så har man skyddat trämaterialet på skjutvapen med hjälp av linolja och balsamterpentin men vad är egentligen detta, hur fungerar det och hur bra blir slutresultatet?

Linolja

Linolja eller linfröolja är olja pressad ur linfrön ifrån växten lin. Linolja har använts som impregnering, och som bas för traditionell färgtillverkning samt rostskydd med mera. Oljan används även till matlagning men är inte lika vanlig som rapsolja eller olivolja. Kokt linolja oxiderar snabbt och under reaktionen avges värme. Såg- och hyvelspån, trassel och trasor med linolja kan självantända och bör brännas upp, dränkas med vatten eller förvaras lufttätt.

Som träskydd tränger linoljan in mycket bra i virket, expanderar under torkningen och hindrar vatteninträngning. Alternativa behandlingar med lack eller plastfärg ger bara ett mer eller mindre långlivat ytskydd - när småskador uppstår finns inget djupskydd mot röta. Under senare år har man börjat använda linolja som ett miljöalternativ till tryckimpregnerat trä. Som jämförelse kan nämnas att "moderna" träskydd ofta har betydligt större molekyler än linolja och därför inte alls tränger in på samma sätt i träet.

Rå eller kokt?

Kallpressad rå linolja är ljus till färgen, tunnflytande, har extremt små molekyler (ca: 0,000005 mm = 5 nm) och torkar på ett par veckor, det tar alltså lång tid innan exempelvis en vapenstock är brukbar efter en inoljning. En fördel är dock att den gulnar mindre än kokt linolja, särskilt tydligt på ljusare träslag. Används mest för tillverkning av standolja, oljefärger och kitt. Är helt ofarlig både utvärtes och invärtes (t o m nyttig om den är helt ren). Varmpressning ger mer olja men av lägre kvalitet och varmpressad rå linolja används mest för tillverkning av kokt linolja.

Kokt linolja är numera en rad olika produkter. Gemensamt är att oljan har polymeriserats (molekylerna har kopplats ihop till ca ca: 0,0001 mm = 100 nm storlek), antingen genom upphettning till 150 — 250 grader, eventuellt i kombination med syretillförsel (luftinblåsning) eller genom tillsats av sickativ (t ex järnoxid, mangandioxid), ibland även mögelhämmande tillsatser.

  Till och med något så tråkigt som pallkragar kan bli vackert..

Den är tyngre, tjockare och mörkare än rå linolja och bildar, till skillnad från rå linolja, skikt under torkning och får därför en bättre skyddande yta. Den utvidgar sig ca 15 % när den torkar och täpper därför till bra inne i trä. Linoljan oxiderar snabbt under svag värmeutveckling, torktiden är ett eller ett par dygn. Många menar på att äldre typer av kokt linolja är troligen bättre ur träskyddssynpunkt, då de är mer hetrogent gjorda, d.v.s de innehåller många olika fraktioner som skyddar på lite olika sätt. Modern linolja är mycket homogen och ren, och kanske därför inte lika skyddande.

Som en parentes kan nämnas den så kallade standoljan. Detta är linolja som upphettats till ca 300 grader, ibland tillsammans med koldioxid för att öka polymeriseringsgraden. Den är tjock och seg med stora molekyler, torkar med glansig yta till ett hårt vädertåligt ytskydd. Används därför mest för tillverkning av utomhusfärg. En nackdel är att ytan är spröd och lätt krackelerar vid rörelser i underlaget. Därför har man i goda oljefärger för utomhusmålning en väl avvägd kombination av vanlig kokt linolja och standolja. För vapenbruk så är den grova standoljan inte aktuell.

Terpentin & Balsam = Balsamterpentin !

Ordet balsam kommer från latinets balsamum som i sin tur härstammar från ett äldre grekiskt ord med samma betydelse. Balsam är ett allmänt samlingsnamn på mjölkaktiga växtsafter eller hartsrika kådsafter som avsöndras från olika växter och som ofta har en stark lukt. Balsam avsåg från början den doftande mjölksaft man fick från Meckabalsamträdet i Gilead i gamla Palestina och det är den balsamen man avser i biblisk text. Med tiden ändrades betydelsen och avsåg i stort sett alla dofter som man kunde få ur olika växter. Det kan även avse apoteksprodukter som t.ex salvor med olika stark doft och lindrande verkan.

Terpentin är en balsam som vatten- eller torrdestilleras ur kåda från företrädesvis olika barrträd. Från början använde man kåda som man tappade direkt ur trädet. Tappningen gick till så att man skar bort en drygt en meter lång och en decimeter bred bit av barken och skar V-formade skåror i trädet och i spetsen satte man en V-formad metallskena som ledde ut kådan i ett kärl. Den första V-formade skåran gjordes längs ned i den avbarkade delen och nya skåror gjordes med någon veckas mellanrum. Träd som skulle användas valdes ut redan när dom var unga och hölls rena från kvistar i nederdelen av stammen för att den skulle hålla sig rak. Efterhand som efterfrågan ökade räckte inte den urtappade kådan till och man började då även extrahera ut terpentin ur stubbar och annat vedavfall.

Blandningen

Terpentin löser oljor bättre än nafta och man behöver därför inte använda lika mycket vid spädning. Blandar man standolja med terpentin får man mycket hållbarare oljefilmer än om man blandar den med nafta. Eftersom balsamterpentin är oxidationstorkande påverkar den linoljans oxidationsprocess så den härdar snabbare.

Men även om terpentin är att föredra vid spädning av linoljefärg framför naftabaserade produkter, blir den färdigoxiderade färgfilmen tunnare i rakt förhållande till mängden tillsatt terpentin, samt motståndskraften mot nedbrytning av väderpåverkan försämrad, varför terpentintillsats bör användas mycket sparsamt

I klartext så betyder detta att linoljan levererar rötskyddet och eftersom linoljan är kokt och inte rå så blir den "lagom" tjock för vårt användningsändamål. Vid varierande temperaturer, vapnet förvaras inomhus och används vid en annan temperatur utomhus, så bör balsamterpentin användas som lösningsmedel. När balsamterpentinet avdunstar får syret möjlighet att oxidera linoljan (linoljan stelnar alltså) även långt nere i träet.

Utan balsamterpentin riskerar man att få o-oxiderade fickor av linolja, som när träet blir varmt, tränger upp till ytan. Om ytan dessutom är täcklackad så kan blåsor uppstå under lackskiktet.

Nu ska jag komponera en egen blandning och pröva lite under helgen så återkommer jag med en rapport om det här ämnet i nästa vecka.

 

Peter Å

8 februari 2013 13:18

Tack för intressant information Johnny.Kan väl bara tillägga att linolja och terpentin luktar gott också,precis som Ballistol som också kan användas till träkolvar.

http://ermb

 

Johan

8 februari 2013 23:57

Ja det här är intressant läsning!

http://www.skyddsjakt.n.nu

 

Johan

9 februari 2013 17:01

Johnny. Vad skulle man kunna använda till bokstockar? Eller det blir inte så bra kanske?

Johnny Ottosson

11 februari 2013 10:00

Jag har nog inget att tillägga utöver Kents (KJs) synpunkter.

 

kj

10 februari 2013 10:22

ccl gunstock conditioner oil den engelska oljan är ju en blandning av linolja terpentin mm,blir ju billigare och blanda själv,sen är ju oljan dryg en liten flaska räcker länge

 

kj

10 februari 2013 12:49

johan all olja till trä passar även bok shaftololja ccl mm ja oljar bokstockar blir fint,men valnöten är ett ädlare träslag behöver inte bets bara olja

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  En ammunitionstest!   Klassiska Baracuda med tre olika vikter och betydligt bättre burk.     När jag köpte min gamla BSA Ultra på sommaren 2006 så betalade jag £249 vilket kompletterades med £89 för kikarsiktet och ytterligare 2 x £4...

  Brno nummer 5 Ett vackert vapen, bara stål och trä dessutom.   Även denna gång så kommer temat att vara rimfire/”salongsgevär”/småviltstudsare/kantantänt/22LR eller vad man nu egentligen vill kalla den här vapengruppen. Jag har...

  På dryga distanser...   Att skjuta över 40 meter med 177/8J är en utmaning utomhus. Idag blev det en sväng till huset och eftersom det var någorlunda vindstilla så tog jag min lilla Crosman 1701 Bullpup - i allt väsentligt drivlinan av e...

Skön söndag!   Idag blev det en sväng runt de nya domänerna. Även den här helgen så kunde jag inte motstå frestelsen att åter igen ta med min gamla BSA ut till huset för lite skytte över 40 meter. Man kan alltså säga att förra helgen g...

    Plastic fantastic!     Syntetstockar har blivit allt mer populära! Syntetstockar är numera nästan mer talrika än stockar av trä eller laminat och i takt med behoven av bättre lönsamhet, liksom rådande designtrender för skjutvapen, ...