Bakkappor !

  Många äldre luftgevär saknade bakkappor helt och hållet...

Idag ska vi tala om kappor, men inte vilka kappor som helst - utan bakkappor. Bortsett ifrån parafrasen på Bengt Alsterlinds kända ämnesintroduktion så är bakkappor som objekt något som ganska sällan behandlas på forum och entusiastgrupper, detta trots att de flesta vapen faktiskt har dem - låt vara av skiftande kvalité och utformning.

Den allra enklaste, billigaste och primitivaste lösningen för tillverkaren är naturligtvis att inte ha någon alls. Kolven slutar helt enkelt bara i en slät yta, eller möjligtvis med ett i trät inskuret ribbmönster. Den här lösningen är vanlig på äldre tyska vapen som Diana, Weihrauch och liknande, företrädelsevis då hos de lite enklare och billigare modellerna av juniorgevär. Nackdelen är naturligtvis noll anpassningsbarhet och skydd för kolven, vilken på dessa vapen ofta tenderar till att framstå som ganska skamfilad med åren i takt med att vapnet används. Likaså är bristen på bakkappa något som i regel gör vapnen väldigt hala att förvara upprättstående, såvida ingenting håller pipan eller förstocke i ett fast grepp högre upp.

  En tunn skalk av stenhård plast är nästa lösning på problemet...

Tittar man sedan vidare uppåt så började tillverkarna successivt förse sina enklaste vapen med tunna och hårda bakkappor av bakelit, horn eller hårdplast. Fortfarande kvarstår problemet med att dessa bakkappor är snorhala när vapnen ställs upp och att man inte får någon anpassning efter skyttens anläggning men nu finns i alla fall ett visst skydd mot slitage och skador. Den här lösningen finns på billiga USA-gevär som Benjamin (392, se bilden) liksom gevär som Weihrauch HW30S ända in till modern nutid.

  När skalken blir av gummi så blir allt bättre..

En välkommen förbättring av den hårda bakkappan blev dess motsvarighet av gummi. Nu fick man friktion för fristående vapen, man fick ett bra slag- och stötskydd, liksom en lite sträv yta att lägga an vapnet med. Bortsett ifrån justerbarheten så är nog detta en av de allra bästa universallösningarna för en bakkappa till ett luftvapen för allroundbruk.

  Nu börjar det bli lite överarbetat minsann..

En del bakkappor försåg man även med triangulära hål, vilka ursprungligen ärvdes ifrån krutvapnen där de används till att mildra rekylen. För luftvapen så har dessa därför en ringa, om ens någon, praktisk funktion. Nackdelen är emellertid att de utgör formliga magneter för barr och bös som man kan dra med sig hem ifrån skogen. I övrigt så är för- och nackdelarna ungefär desamma som för den vanliga gummibakkappan, bortsett ifrån en viss förlängningseffekt som naturligtvis kan vara gagnfullt för långarmade skyttar och en nackdel för dito kortväxta.

  Justerbar och halvmåneformad bakkappa är modernt..

Den senaste tiden så har dessa hålborrade bakkappor försetts med justerbarhet och blivit allt mer C-formade. Justerbarheten är naturligtvis en fördel liksom att C-formen ger ett visst stöd mot armhålan hos skytten, inte minst vid stående skytte. Nackdelen är att ett gammalt problem återkommer - vapnet blir svårt att förvara fristående då C-formen med två små anläggningspunkter mot underlaget lätt gör vapnet vingligt. 

  En hook ser futuristisk och avancerad ut med är dyr och egentligen bara duglig när man skjuter med vapnet.

En ännu mer radikal lösning för de vapen där skytten kräver största möjliga stöd och justerbarhet är ju de hook-formade bakkapporna helt av metall, vilka är vanliga på extrema tävlingsvapen. Deras starka sidor är just stödet som de erbjuder vid skyttet liksom anpassningsbarheten till skyttens anatomi. Nackdelarna är högt pris liksom att vapnet blir hart närt omöjligt att förvara fristående, lutad mot exempelvis en vägg. 

Vad ska man då välja?

Personligen så är jag mest nöjd med enkla raka bakkappor av gummi. Om man däremot tävlingsskjuter eller har en väldigt avvikande fysiologi så kan en justerbar bakkappa också vara en fördel. Hooks har sin funktion till sitt specifika smala användningsområde och är något som vi vanliga skyttar sällan kommer i beröring med. Det är ett tillbehör optimerat för tävling och inget annat. De hårda bakkapporna och de vapen utan bakkappor kan hos ett bruksvapen med fördel ganska enkelt ersättas med en vanlig enkel rak bakkappa.

 

Kråkjohan

18 september 2016 21:56

En fördel med ventilerade kappor på ett litet luftgevär är att de är lättare än masiva bakkappor

http://www.krakjohan.se

 

Silwer

19 september 2016 07:55

Det med steget direkt till krok är inte sant, vanliga aluminiumkappor där kurvningen är justerbar på är steget före då det går att använda utan skyttejacka.
Visst fortfarande är det givet för tävlingsmässiga målskytte bössor, men som såna och även med krok så är förvaringen nog inget stort problem direkt, det har man nog löst i om man kommit så långt fram.

Det om vanlig plan kappa eller urtagen för axeln är inte 2 olika steg heller utan nåt man personligen känner vilket man vill ha, tro mig vissa vill absolut inte ha de urtagna utan vill ha även på justerbar kappa ha en plan, och tvärtom.

Det viktiga är ju att bössan hamnar lika vid anläggningen när det gäller luftvapen, det är ju allt, och jo för de flesta räcker en justerbar kappa långt på en bössa man målskjuter med ofta.

Det är fruktansvärt dyrt med alukappor, det handlar om tusentals kronor ofta, men så är de ju totalt justerbara med åt samtliga håll även i slag.

Det låter på dig som att krok skulle var odugligt? så är det ju inet för de som tävlingskjuter stående, om du däremot tänker att släpa runt på som allroundbössa så är det hejdlöst onödigt såklart, men det är inet odugligt för dem som tävlar, och troligen är det bara de som kommer kasta ut pengarna på de sakerna iaf så det drabbar inte nån annan.

Här tillkommer ju tankar kring andra målskyttemässiga saker som handstöd/hamster och justerbart kindstöd tex, man kan argumentera om den saken (nödvändigt eller inte) med helt klart och då bara för vanligt målskytte utan tävlingsambitioner.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  En ammunitionstest!   Klassiska Baracuda med tre olika vikter och betydligt bättre burk.     När jag köpte min gamla BSA Ultra på sommaren 2006 så betalade jag £249 vilket kompletterades med £89 för kikarsiktet och ytterligare 2 x £4...

  Brno nummer 5 Ett vackert vapen, bara stål och trä dessutom.   Även denna gång så kommer temat att vara rimfire/”salongsgevär”/småviltstudsare/kantantänt/22LR eller vad man nu egentligen vill kalla den här vapengruppen. Jag har...

  På dryga distanser...   Att skjuta över 40 meter med 177/8J är en utmaning utomhus. Idag blev det en sväng till huset och eftersom det var någorlunda vindstilla så tog jag min lilla Crosman 1701 Bullpup - i allt väsentligt drivlinan av e...

Skön söndag!   Idag blev det en sväng runt de nya domänerna. Även den här helgen så kunde jag inte motstå frestelsen att åter igen ta med min gamla BSA ut till huset för lite skytte över 40 meter. Man kan alltså säga att förra helgen g...

    Plastic fantastic!     Syntetstockar har blivit allt mer populära! Syntetstockar är numera nästan mer talrika än stockar av trä eller laminat och i takt med behoven av bättre lönsamhet, liksom rådande designtrender för skjutvapen, ...