Klubbtävling på Fuxerna SG

  Premiär för min rumpkudde...

Idag var det dags för en "klubbtävling" på Fuxerna SG. Då jag egentligen inte är något fan av dagens formaliserade Field Target under Svenska Skyttesportsförbundets mantel så tänkte jag först hitta på något roligare men då vädret faktiskt blev kanon så fick jag ändå ett infall att åka dit. Skulle det vara öken så kunde jag kanske i alla fall skjuta lite själv på banan under tiden som tävlingen pågick.

När jag kom fram så visade det sig att det närliggande stallet hade en stor ridtävling så det var gott om folk och bilar här och där. Döm dock om min förvåning då Fuxerna hade lockat gott om folk till sin tävling, till skillnad ifrån de tidigare klubbtävlingar som jag har besökt där. Till och med tävlanden ifrån Danmark hade gästat för att delta i dagens tävling. Imponerande!

Gott om folk och en dejlig stämning med andra ord så jag blev inte så svårövertalad att trots allt vara med på tävlingen. BR-stödet blev utbytt mot rumpkudden som jag hade tagit med i reserv varpå jag fick möjlighet att gå med redan i den första gruppen, då bestående av undertecknad och 4 andra tävlanden. Det tog inte många stationer innan jag insåg att detta var något helt annat än de lite taffliga och ihophastade improviserade tävlingar som man hade bedrivit tidigare.

Detta var en riktigt proffsigt arrangerad tävling som faktiskt med god marginal hade platsat som vilken nationell tävling som helst.

Jag har under åren varit på ett flertal nationella tävlingar och även på en del skytteaktiviteter av typen "Söndagsskytte hos Onsala" etc och dagens tävling var utan tvekan en av de bättre tävlingarna jag har besökt igenom åren och inte bara en egen liten klubbaktivitet. Att jag blev såpass positivt överraskad beror på ett antal olika faktorer; man hade en bra uppslutning, det är alltid roligt med många tävlanden. Man hade också en välplanerad bana, inte bara mål utkastade på måfå i terrängen. Banan var genomtänkt skapad och med en välbalanserad svårighetsgrad (bästa skytten sköt ca 75% av maximala poäng, som sig bör). Vidare så hade man en full bana, 10 stationer med tre mål vardera - inte bara någon halvbana ett stenkast ifrån den formella banan. Ytterligare en gagnfullhet är att man besitter ett utmärkt skjutområde. Tävlingen var förlagd i ett synnerligen naturskönt område över varierande terrängförhållanden, ifrån den täta barrskogen över öppen blandskog och till tillhörande gläntor.

Visst fanns det tillkortakommanden, det saknades startplattor på en del stationer, en del mål satt lite konstigt vinklade och ett mål gick knappt att fälla även med ren träff med 10J. Detta är dock marginalanteckningar och det intressanta var inte att något hakade sig, sådant händer alltid, utan att de ansvariga på ett konstruktivt sett förhöll sig till detta på ett bra sätt. Krånglande mål antecknades nogsamt så att man kunde efterjustera dessa målinvidivider tills nästa tävling, likaså efterfrågade man feedback på banans utformning och liknande. Det fanns med andra ord en hög ambition hos arrangörerna att vilja göra bättre och jag tror det är den här attityden som gör att man har kommit såpass långt på såpass kort tid.

Jag har, som tidigare nämnts, varit på Fuxernas SGs klubbtävlingar tidigare och de har aldrig varit på den här nivån - mycket glädjande att notera. Jag kom gång efter gång på mig själv att under dagen betänka det märkliga att inte ännu fler passade på att besöka den här tävlingen. Det finns ju en hel del entusiaster boende inom tiotalet mil från Fuxerna och dessa hade säkert blivit lika positivt överraskade över dagens tävling som jag blev. Faktum är att jag har åkt mängder med mil till nationella tävlingar som inte alls har nått upp till ens i närheten av kvalitén på dagens tävling. Förbluffande!

Detta är helt enkelt en tävling på sådan nivå att jag faktiskt skulle kunna tänka mig att åka tjugotalet mil enkel resa för att besöka den och det hade ändå känts meningsfullt. Givetvis så var även övriga faciliteter i ordning, bra parkeringsmöjligheter, korvgrillning, fika att köpa, en riktigt klubbstuga osv. Kort sagt, en komplett tävling.

Hur gick det då?

Jo tack, jag sköt 10J med Challengern och erövrade andra plats, i en klass som tyvärr bara drog fem tävlanden. Resultatet blev 22 poäng utav 30 poäng och tre poäng kort från klassens segrare - Daniel med 25 poäng. Ett resutat som jag är nöjd med. Bästa poäng overall satte ordförande Lars med 27 poäng för 45J och högsta resultat i Internationell klass 16J erövrades av Jan Pedersen (Danmark) med 27 poäng. Tyvärr så var jag tvungen att hasta iväg direkt efter tävlingen till kvällens Cruising i Kungälv men tävlingen avslutade sedemera, som sig bör, med en formell medaljutdelning - vilken jag dessvärre missade.

Avslutningsvis så skulle jag definitivt vilja råda den som är intresserade av Field Target och som bor inom rimligt avstånd ifrån Göta (säg tiotalet mil från GBG) att gå med i klubben. Är den här typen av tävlingar regel snarare än undantag så kan man knappast önska mer som luftfantast.

Slutligen så vet jag att en del snabbt brukar påpeka att jag är medlem i klubben och därför talar för klubben i egen sak och även om detta i grunden är korrekt som sakförhållande så vill jag påpeka att jag minsann har haft mina kontroverser med styrelsen och även om vi nu har lagt dessa bakom oss så hade jag ändå inte dragit mig för att tala om vad jag tyckte om tävlingen på ett minst lika frispråktigt sätt om den inte hade varit till belåtenhet. Är ni redan medlemmar så ta då mitt ord för saken och försök vara med på nästa tävling. Ni som bor längre bort och känner er fundersamma på vad Fuxerna, som "ny" klubb, kan förmå inför den planerade tävlingen i augusti - ni behöver inte fundera mera.

Nu dags för lite bilder ifrån dagen:

Banan var prydligt uppmärkt, varningsskyltar och gul markeringsfärg för säkra zoner mm

Trädplacerade mål satt på riktiga hållare.

    En riktigt vass skytt

  En av våra gäster från Danmark sköt Steyr - med den äran..

Kul med allt fler kvinnor i hobbyn..

Emil hade kul, sköt bra och övade mycket på vänster och höger...

 Alla gjorde inte som undertecknad och glömde Hurricanesviden..

  Avståndsbedömning är viktigt, i synnerhet om man skjuter 22/10J

Det är svårt att fota sig själv så detta foto tog Lars J.

Markmål

Challenger 10J/177

En stock som inte liknar någon annan - handgjord!

   Tre markmål på rad i en svagt uppåt sluttande backe

Mål nr 2 på 35 m, jag sköt i bogen och fällde inte, Emil träffade däremot helt rätt - men målet föll inte ändå.

Målet på 40 meter är svårt med 10J/177 men jag fick faktiskt till en fällning - med nöd och näppe...

En del mål stod i nedförsbacke och var också rätt kluriga med skottvinkel etc..

Den sista stationen fanns i den lummiga ravinen..

En fantastiskt naturskön bana..

 

Sjökvisten

25 maj 2014 06:35

Trevligt med ett tävlingsreferat från en som var med där, och inte bara satt på sin infisna kammare och refererade tävlingen! Jag förmodar att om du tar dig runt på diverse tävlingar, så kommer du att upptäcka att denna tävling (förmodligen, sitter på min infisna kammare) -var en värdig representant för hur FT-tävlingar är.
Jag förmodar att fullfart/fjäderklassen var välbesökt (dvs fler än 3), eftersom du inte kommenterat den. Eller har din mission lyckats, så där inte var några deltagare alls som ställde upp?...

Johnny Ottosson

25 maj 2014 11:20

Värdig representant håller jag nog inte med dig om i sak, eftersom jag var där.

Man hade riggat mål delvis dolda, på marken likväl som på träd, i sluttningar och uppförsbackar - vilket är klart mera HFT än FT.

Dessutom hade man skippat meningslöst trams som tidtagarur och liknande.

Klassen för fjäder full effekt saknade fullkomligt deltagare - rimligt med tanke på att det är en död klass.

 

gubbe

25 maj 2014 09:07

Det är som det brukar vara, lämnar man tangentbordet och åker på en tävling så inser man vad skoj det är.
Jag är inte förvånad över att Lars och kompani lyckats så bra dom har nämligen den rätta inställningen när det gäller FT.
All heder åt Fuxerna.

Johnny Ottosson

25 maj 2014 11:25

Ja, det var ett steg bättre än de stela tävlingarna med sina tidtagarur, linjärt placerade mål och liknande.

Jag tror det är viktigt att man vågar vara lyhörd över vad de som tävlar gillar snarare än vad SvSF gillar.

Tävlingen överraskade mig positivt och det hade jag inte förväntat mig.

 

dano_swe

25 maj 2014 10:07

Inlägget summerar tävlingen väl. Jag var själv där och det var en mycket trevlig tävling.

Johnny Ottosson

25 maj 2014 11:25

Alltid kul när du är med, nästa gång vore det kul att gå i samma grupp eftersom vi skjuter samma kaliber, samma effekt och ungefär samma poäng.

 

gubbe

25 maj 2014 12:19

Du skriver "stela tävlingar med sina tidtagarur, linjärt placerade mål och liknade".

Förstår inte vad du menar?
Och vad tiduret beträffar så har inte ens jag som fipplar med glasögon och tabeller varit i närheten av att inte hinna med, så det är inget bekymmer.

Johnny Ottosson

25 maj 2014 14:45

Ett stelt regelverk är att system av regler som tillämpas trots att de inte tillför något till tävlingen men som man ändå inte kan frångå.

Tidtagningen hade varit en vettig idé om tiden hade varit kort, nu är tidgränsen låååång och därför faller hela idén.

Sålunda så får vi gå runt med dessa tidtagarur och ta tiden trots att det inte fyller någon funktion.

Man har alltså skapat en byråkrati utan relevans.

Linjära mål är mål som kan beskjutas i högst normala skjutställningar och som inte är delvis skymda eller på annat sätt simulerar en jaktsituation under ogynnsamma förhållanden.

"Skidskyttemål", elakt uttryckt - utan förankring i vår nationella fallmålskultur.

Här hade vi delvis skymda mål, vi hade mål som stod högt upp och lågt ner i djupa svackor vilket skapade en intressant dimension till skyttet.

Inte bara mål som stod mellan 60-120 cm högt rakt fram typ.

 

martinw

25 maj 2014 14:40

Vad är linjärt placerade mål?
Typ som att det bara behövs ett skott till alla fallmål på den stationen? :-)

Johnny Ottosson

25 maj 2014 14:46

Lustigkurre.

Linjärt som i linjärt tänkande, man följer ett föreslaget rigid mönster, oftast inom ett inflexibelt regelverk utan utrymme för fritt skapande.

 

martinw

25 maj 2014 19:33

Måste vara jättejobbigt att se mönster och sakna utrymme för fritt skapande. Skönt att slippa. (Du behöver komma ut på lite tävlingar)

 

Päran

27 maj 2014 14:16

Kanon att fuxerna har kommit igång , att ft skulle vara stelt beror mycket på hur banan läggs , själv ser ja gärna runt 90% träff på dom bästa o runt 50 på dom sämsta - då har alla kul .

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  En ammunitionstest!   Klassiska Baracuda med tre olika vikter och betydligt bättre burk.     När jag köpte min gamla BSA Ultra på sommaren 2006 så betalade jag £249 vilket kompletterades med £89 för kikarsiktet och ytterligare 2 x £4...

  Brno nummer 5 Ett vackert vapen, bara stål och trä dessutom.   Även denna gång så kommer temat att vara rimfire/”salongsgevär”/småviltstudsare/kantantänt/22LR eller vad man nu egentligen vill kalla den här vapengruppen. Jag har...

  På dryga distanser...   Att skjuta över 40 meter med 177/8J är en utmaning utomhus. Idag blev det en sväng till huset och eftersom det var någorlunda vindstilla så tog jag min lilla Crosman 1701 Bullpup - i allt väsentligt drivlinan av e...

Skön söndag!   Idag blev det en sväng runt de nya domänerna. Även den här helgen så kunde jag inte motstå frestelsen att åter igen ta med min gamla BSA ut till huset för lite skytte över 40 meter. Man kan alltså säga att förra helgen g...

    Plastic fantastic!     Syntetstockar har blivit allt mer populära! Syntetstockar är numera nästan mer talrika än stockar av trä eller laminat och i takt med behoven av bättre lönsamhet, liksom rådande designtrender för skjutvapen, ...