Diana 25 - praktisk precision

Under de senaste dagarna så har jag testat den praktiska precisionen i den veteranbössa som jag råkade köpa i tron om att den bara var ett renoveringsobjekt. Förutom att vara oförskämt fräsch exteriört sett så verkade den även lovande som luftgevär räknat.

Dianas sk Tagent-sikte

Min Diana 25 är utrustad med ett skäligen enkelt bakre riktmedel, detta till skillnad ifrån de mer sofistikerade så kallade Micrometersiktet som fanns på efterföljaren, Diana modell 25 från 1964 och framåt. Min modell var ju den sista versionen som hade detta lite lätt ålderdomliga riktmedel. Som man kan se på sprängskissen ovan så är siktet dock mer komplext än vad man först tror och består av inte mindre än 6 komponenter, trots att det inte kan justeras i sidled annat än om man rent fysiskt knackar hela enheten i sitt inkrympta kilspår.

Här finns inte heller något annat än en enkel V-skåra att rikta med, till skillnad ifrån efterföljarens vändbara siktblad. Själva injusteringen i höjdled sköts via en justerbar slid som förs fram i takt med att avståndet ökar. Först av allt så började jag skjuta på uppmätta 10 meter inomhus och var då enormt nöjd med utfallet:

Ja, jävlar...det kanske inte är så svårt med öppna riktmedel ändå...?

Efter att ha fått till ovanstående tavla så kände jag mig lika delar nöjd (läs, självgod) och förvånad. Min erfarenhet av korn och skåra är mycket begränsad då jag tillhör den generationen som kunde börja skjuta med kikarsikte direkt. Efter den tavlan så var det dags för tavla nummer två utav de tre som jag planerade att skjuta:

Okej...jag tappade ett skott på grund av en usel avfyrning men så illa tog det inte ändå..

Efter tavla nummer två så var jag ännu mera nöjd, antingen skjuter bössan grymt bra eller så har jag helt enkelt dolda och oanade talanger. Full av tillförsikt så var det dags för den tredje tavlan, koncentration nu så...

Jodå, visst är jag bara bäst....?

Nöjd och lycklig över detta så kände jag mig närmast oövervinnerlig, nu var det dags för länge avstånd utomhus. Jag började med att sätta upp tre stycken svarta träffpunkter på en vänd 14 x 14 måltavla för att skjuta över uppmätta 20 meter. När detta är gjort så siktade jag noga och konstaterade att jag hade svårt att ens se själv tavlan!

Hmmm...inte kan väl 20 meter vara så långt? Jag skjuter ju ändå PCP på både 50, 80 och till o med 100 meter så 20 meter är ju bara en nysning bort, eller hur? Men...oväntat långt var det i alla fall så jag bet ihop och sköt:

  Uppenbarligen så är 20 meter klart längre än 10 meter...

Faktum är att jag kunde inte se var jag träffade eller ens om jag överhuvudtaget träffade själva tavlan. Först efter att ha skjutit alla fem skotten så kunde jag konstatera en förhållandevis tight träffbild ändå, givet förutsättningarna, den föll ut på blott 30 mm (fyra bästa 16 mm).

Att skjuta o mäta träffbilder med millimetermått är nog inte rätt sak för det är vapnet, eller för mig som skytt. Jag noterar också en viss huvudvärk i ett smalt band ovanför ögonbrynen som troligtvis härrör ifrån att jag spänner musklerna som styr ögonen när jag kisar och flyttar fokus mellan sikte, korn och mål.

Istället så roade jag mig med ett tidlöst nöje, jag hängde upp en vattenfylld 33 cl läskburk i ett snöre från ett träd drygt 20 meter bort och sedan började jag plinka. Här kommer däremot bössan helt till sin rätt, det är förbluffande enkelt att träffa och effekten räcker gott. Det hela är mer roande än vad man tror och det hela fungerar ungefär som när man äter potatischips, det är svårt att sluta..

Dagens erfarenhet förklarar tydligt varför de första enkla och dyra kikarsiktena sålde såpass bra från 50 år sedan och framåt. Även om vi idag skrattar rått åt de då svindyra men idag primitiva sugrörskikarsiktena med bara 4/15 och liknande så visade de ändå på stora framsteg åt rätt håll. I relation till den här typen av öppna riktmedel så torde även det enklaste kikarsikte representera ett stormsteg åt rätt håll när det gäller att utnyttja vapnets fulla möjligheter...

När det sedan gäller jakt med luftgevär så börjar jag allt mer inse varför forntidens entusiaster med herr Dahlman o Co alltid förespråkade mycket måttliga avstånd för skott mot levande varelser. Ett luftgevär med liknande Vo (ca 160-165 mps) men med kaliber 22 borde fungera bra på dessa 15-20 meter men bortom detta så blir allt en chansning om man bara använde dåtidens primitiva öppna riktmedel..

 

PelleChevelle

2 april 2020 16:39

Vart kan man få tag på ett bakre sikte med siktblad till mod 25?

Johnny Ottosson

16 april 2020 21:45

Jag hade börjat med att kolla hos Hurricane, Vittsjö.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  En ammunitionstest!   Klassiska Baracuda med tre olika vikter och betydligt bättre burk.     När jag köpte min gamla BSA Ultra på sommaren 2006 så betalade jag £249 vilket kompletterades med £89 för kikarsiktet och ytterligare 2 x £4...

  Brno nummer 5 Ett vackert vapen, bara stål och trä dessutom.   Även denna gång så kommer temat att vara rimfire/”salongsgevär”/småviltstudsare/kantantänt/22LR eller vad man nu egentligen vill kalla den här vapengruppen. Jag har...

  På dryga distanser...   Att skjuta över 40 meter med 177/8J är en utmaning utomhus. Idag blev det en sväng till huset och eftersom det var någorlunda vindstilla så tog jag min lilla Crosman 1701 Bullpup - i allt väsentligt drivlinan av e...

Skön söndag!   Idag blev det en sväng runt de nya domänerna. Även den här helgen så kunde jag inte motstå frestelsen att åter igen ta med min gamla BSA ut till huset för lite skytte över 40 meter. Man kan alltså säga att förra helgen g...

    Plastic fantastic!     Syntetstockar har blivit allt mer populära! Syntetstockar är numera nästan mer talrika än stockar av trä eller laminat och i takt med behoven av bättre lönsamhet, liksom rådande designtrender för skjutvapen, ...