Direktlänk till inlägg 3 november 2011
En oväntad upptäckt
Innan jag påbörjade renoveringen av Dianan så startade jag med att provskjuta vapnet nere i min källare. Som man kan se av tidigare inlägg så samlade den träffarna bra men konsekvent uppe i vänster hörn. På dessa gamla och enkla luftvapen så utgörs riktmedlen av ett öppet kornsikte som kan justeras höger och vänster igenom att man försiktigt knackar på dem varpå de rör sig i ett kilspår. Det bakre siktet kan också justeras på samma sätt och dessutom så finns det en för hand justerbar slid som höjer det bakre riktmedlet ifall man skjuter på lite längre avstånd.
När jag ställde om riktmedlen så fick jag bara en justering på högst någon centimeter högerut.
Efter att ha funderat lite så konstaterade jag att pipan är väldigt smal på dessa vapen, den kanske har fått sig en smäll någon gång igenom åren? Jag testade att hålla en lång linjal längs med pipblocket och - minsann. Pipan var sned! Inte så mycket så att man kunde se det med blotta ögat, om man inte visste om det, men tillräckligt för att påverka träffbilden.
Frågan är nu, hur riktar man en pipa?
Jag hade aldrig varit i behov av detta men någon gång ska ju vara den första, eller hur? Igenom Tom Gaylords blogg så fick jag tips om ett tillvägagångssätt som jag prövade. Man viker helt enkelt grov kartong som ett V och placerar pipan i vecket, sedan sätter man paketet i ett skruvstäd varpå man helt enkelt böjer pipan rätt igen. Det hela lät både våldsamt och primitivt med vad jag uppfattade som en överhängande felfaktor men tydligen så strävar materialet spontant att räta ut sig, alltså att inta sin ursprungliga riktning.
Försiktigt så prövade jag teorin och jojo, det fungerade helt utmärkt. Först så gick det trögt och när motståndet sedan lättade så kändes det ungefär som att pipan "fjädrade" in i sitt ursprungliga läge. En mycket udda känsla.
Nu var pipan rätt på känn och jag knackade därför tillbaka främre och bakre riktmedel centrerade mitt i sina justermåner och därfter så tog jag stöd över en stolsrygg och sköt fem skott över 8 meters avstånd inomhus:
Jodå, redan första skottet satt nästan i den svarta zonen och sedan justerade jag siktet uppåt lite, lite grann helt på känn. Nu fick jag rätt höjd och på nästa tavla, som jag dock inte har avfotad så kunde jag ställa in siktet i höger och vänsterled. Det är sannerligen imponerande hur bra detta billiga, väl använda och primitiva vapen skjuter, även om avståndet var kort och skytten sköt med fullt stöd. Absolut en bössa värd att renovera vidare...