En sann klassiker!

En riktig dyrgrip som numera är mycket svår att komma över.

Webley & Scotts allra första luftgevär kallas passande nog för Mk I och tillverkades mellan 1926 till 1932 med både kaliber 177 och kaliber 22. I praktiken så handlar det om en förstorad variant av deras klassiska luftpistol där man istället för läderpackningar för pistongen använde kolvringar (precis som i en bilmotor) av brons.

Rent fysiskt så är det ett väldigt litet vapen med en längd på 86 cm och en vikt om 2300 gram, vilket man tydligt kan se när man jämför den med sina efterträdare, främst då Mk III.

Webley & Scott Mk I ovan, Mk II i mitten och Mk III längst ner.

Till skillnad från många av dagens luftgevär så var Mk I tillverkad av smidda och handfilade komponter av högsta kvalité och därtill utrustad med riktigt fina valnötsstockar. Däremot så var konstruktionen inte helt genomarbetad och en hel man insåg att en hel rad detaljer borde vidareutveckas, inte minst i frågan om piplåsningen. Allt detta kom att modifieras till Mk II och den här generationen av Webleys gevär kom att bli en långkörare i sortimentet och vari produktion mellan 1932 till 1946.

     
Här kan man tydligt se skillnaden i piplåsning mellan Mk I och den förbättrade Mk II

Den nya Mk II blev dessutom ett betydligt större och tyngre vapnen med 109 cm och 3200 gram. Idag har Mk II en hög samlarstatus och den är ganska enkel (om än dyr) att hitta då den såldes i betydligt större antal i sin längre produktionstid. Den mer ovanliga och mer näpna Mk I är betydligt svårare att hitta och det senaste exemplaret som jag såg till salu hade ett utgångspris på £895, trots ett halvdant fungerande skick men i behov av renovering.

 
En klassisk mekanism men visst har Mk II en snyggare låsning för pipan?

Umarex RP-5

Ett litet och smidigt vapen med en trevlig prisbild på ca 3000 kr.

En av de mer spännande modellerna för den svenska marknaden är Umarex RP-5 som ligger på mellan 7-11 joule beroende på om man väljer kaliber 177 eller 22. Vapnet levereras med 2 stycken 5-skottsmagasin och repeteringen sker med hjälp av en pumprörelse längst fram på förstocken. För den som önskar så kan man även singelladda och i priset ingår dessutom en bra hård case.

Bakom repetermekanismen så laddas modellen med en eller två stycken vanliga Co2-patroner, beroende på om man vill skjuta en kortare eller längre session. Repeteringen uppges vara mycket snabb och distinkt. Vapnet är fullständigt ambidextriöst och fungerar lika bra för vänster- som högerskyttar både i fråga om anläggning, avsäkring och repetering. 

Notera den gängade pipan - lång effekt och en separat ljuddämpare skapar ett perfekt vapen till ljudkänsliga ytor

Själva modellen är mycket modulär och ingår i ett helt system där man kan använda vapnet både som pistol eller karbingevär liksom bygga ut den succesivt med en hel rad olika tillbehör såsom rails och liknande. Längden är 45 cm som pistol och 75 cm som gevär med en totalvikt på 1200 eller 1700 gram. I startsatsen så ingår förutom stocken även ett enkelt kikarsikte på 4/32 samt lågprisfästen.

Trots en låg prislapp så berättar de första rapporterna om en anständig kvalité för sitt pris.

Modellen tillverkas för övrigt i Tyskland och de första som har bekantat sig med modellen i verkligheten har blivit väldigt positivt överraskad över nivån i fråga om finish, passning och allmän sammansättningskvalité. Med en attraktiv prislapp, vettigt avtryckarsystem samt rekylfri precision så kan den här modellen bli ett starkt alternativ til en fjäderbössa för den som kanske inte helt vill ta steget ut till PCP.

Rödpunkt på 20 meter!

Totalt 40 skott nonstop på uppmätta 20 meter och fullt stöd samt Vector 1/20 med 3 MOA

Idag prövade jag att skjuta rödpunkt på 20 meter och det kändes väldigt ovant att inte har ett förstorande riktmedel. Man skjuter minst sagt i blindo men resultatet blev ändå betydligt bättre än vad jag hade vågat tro innan.

Visst - med ett förstorande riktmedel, ett kikarsikte, så har jag lika enkelt samlat alla 10 skotten inom tians ring men samtidigt så får man väga in övriga omständigheter i sammanfattningen.

1. Detta rödpunktsikte är billigt, jag betalade under 500 kr för det

2. Det är ett väldigt lätt och kompakt sikte jämfört med vilket kikarsikte som helst

3. Rödpunktsikten är oberoende av ögonavstånd, man kan pistolskjuta och bänkskjuta utan att byta riktmedel

Så om jag väger ihop allt så tycker jag personligen att förlusten av absolut teoretisk precision är ett acceptabelt pris att betala för de övriga fördelar som rödpunktsiktet kan leverera.

Närmast kommer prov på ännu längre avstånd, även om mina 5 joule egentligen har sin längsta praktiska gräns vid just 20-25 meter.

Fylld igen!

Nu finns det 300 friska Bar i min gamla 7 liter Faber - notera teknisk luft (20)13-(20)23.

Då har jag hämtat min dykarflaska efter att ha fyllt den på Räddningstjänsten för den fortsatt facila kostnaden för 75 kronor. Jag lämnade tuben på söndagen och hämtade den på torsdagen, närmast för att jag inte hade lust att vänta på fyllningen och då jag inte hade något naturligt ärende till staden tidigare i veckan.

Senaste gången jag fyllde flaskan var i oktober 2015 så jag fick friska upp minnet och kolla lite på vilka anteckningar jag har över den. Då kunde jag konstatera att jag köpte den utgången i september 2013 och typade direkt om den för teknisk luft, alltså 10 år. I samband med det så fylldes den och andra fyllningen ägde rum just i oktober 2015. Efter dagens fyllning i november 2018 så kommer jag nog inte att fylla den igen innan 2020-talet.

Om jag har räknat rätt så blir det 125 fyllningar och med 80 skott per fyllning så har jag luft till 10.000 skott innan det är dags att fylla dykarflaskan igen. Skillnaden i tillgängliga skott blir ju enorm med vapenvalet - hade jag istället fyllt min FX Airguns Elite så hade jag bara fått 4 st kompletta fyllningar och knappt 400 skott.

Med andra ord så varar luften länge när man skjuter på låg effekt och då blir luftanskaffningen inget större bekymmer. Med 75 kr för en fyllning och 10 år mellan besiktningarna så är dykarflaskan ett mycket ekonomiskt sätt att försörja sitt vapen med luft och i synnerhet så i relation till alternativ som Co2, dessutom så blir de klart bekvämare än SSP.

Att ha 80 skott vid 5 joule (med nya 65 cc tuben) istället för 30 skott vid 8 joule (med gamla 45 cc tuben) gör att man blir mindre beroende av att ta med buddybottlen när man är bortom hemmet och skjuter en stund. Vanligtvis räcker 80 skott rätt långt vid en outing och om inte annat så är 500 cc en smidig flaska att ha med för ytterligare 3 kompletta fyllningar eller summa 80 + 240 = 320 skott.

Fynd från Tradera!

Ibland blir man bara mållös...

Någon som som är sugen på ett riktigt kraftfullt fjäderluftgevär? 

Vill man nå en ordentligt hög effekt så måste man satsa på en "superladdad fjäder". Med en sådan så kan man minsann nå ända upp till 45 joule, trots handikappet av den lilla kaliber 177. För den facila summan av från 2000 kr så kan man köpa den Gamo CF-20 med ungefär tio år på nacken som enligt säljaren klarar av att leverera detta. Men så är ju allting nedmonterat och ihopsatt med nya delar. Vapnet är dessutom funktionstestat för skadedjursjakt och prickskytte.

Slutsats?

Lämna aldrig din dator utan tillsyn när du är inloggad på Tradera - sådant straffar sig!

Bra bag!

En väska för 99 kr - kan det vara något att ha?

När det blev en längre tub på min Crosman 1701 så uppstod behovet av en längre väska och jag hittade en på Tactical Store för blygsamma 99 kr. Väskan håller 54 x 25 x 4,5 cm och finns som svart eller kamouflage. Jag valde själv den svarta och kunde konstatera att det är en välsydd och trevlig väska väl värd sitt måttliga pris.

Art.nr: 31251766

Swedish superiority !

Luftgevärens motsvarighet till Tesla model S.

Ytterligare en test från AEAC och det är nästan så att man blir tårögd av utfallet. Jag kommer nämligen ihåg stämningen på de brittiska och amerikanska forumen i slutet av 1990-talet och början av 2000-talet när FX Airguns, då kända som PRE-Charge AB, diskuterades. 

Visst, den då helt nya FX2000 uppskattades men det man imponerades av var kvalitén på stockarna snarare än ambitionen hos upphovsmannen. Hans vision av att bygga världens bästa luftgevär möttes i bästa fall av en avmätt fnysning från de hard-core fans som dyrkade Theoben Rapid och som betraktade den svenska uppstickaren som en dagslända med ett lyckoskott i portföljen.

Så fel historien skulle visa att de hade.

Det började med Cyclone-serien som både väckte förundran och respekt, det var FX Airguns entré på allvar till ett växande getingbo av konkurrenter. Sedan kom Royale-serien, Revolution och den udda men tekniskt mäktiga Independence - alla förebådande tecken på vad som komma skulle.

Idag med Impact X på marknaden så finns det ingen som tvivlar längre. Ett sortiment bredare än någon annan, innovationer som forsar fram i en aldrig sinande ström och inte minst en prestanda som ständigt skjuter fram gränsen för vad som är möjligt att prestera med ett luftgevär.  

FX Airguns har sedan länge lämnat den lilla ankdammen som utgör den svenska forumsvärlden, liksom den svenska tävlingsscenen. Idag är man globala och deras marknadsföringskanaler - som ju länge var gravt eftersatta - tillhör nu de bästa i världen, vilket inte minst filmen ovan ger vid handen. Idag är det professionell medieproduktion snarare än hemmasnickrade recensioner på nationella forum av den största lokala gaphalsen som fanns tillgänglig. 

Själv så har jag haft ytterst lite med Impact att göra och dess ergonomi tilltalar mig inte alls. Det är inget vapen jag skulle vilja äga men den är ofattbart fascinerande med sin tekniska kapacitet och dess enorma prestanda. För rätt köpare så är den verkligen en dröm utan egentlig konkurrens överhuvudtaget.

Ännu en gång så måste man fråga sig - vart ska detta sluta?

Hur lite är 5 joule?

Knappt 5 joule är inte mycket effekt - eller?

Hur lite är egentligen 5 joule och är detta verkligen en meningsfull effekt att använda i skenet av att lagstiftningen i nuläget tillåter mer än dubbelt så hög effet för ett licensfritt vapen? Sådan är egentligen ganska svårt att svara på men om man håller sig på en vanlig radhustomt eller skjuter inomhus så handlar det i regel om kanske max 10 meter. Ser man på projektilbanan så är 5 joule mer än tillräckligt där men hur är det med anslagsenergin?

Vanligtvis så spelar detta ingen roll så man i regel har vapen på runt 5 joule till att stansa hål i pappskivor och även den grövsta kartong får snabbt ett runt hål av blott 5 joule. Men om man ändå skulle skjuta på något hårdare, vad händer då?

Dags för ett tvåltest med andra ord!

Som många vet så gillar jag tvål, inte minst att skjuta på dem. Tvålen är hårdare än levande vävnad samt lätt att komma över varpå man enkelt kan jämföra sitt utfall med andra långt borta. Själv så kör jag ofta Barnängens tvål och så även denna gång så fick en sådan tjänstgöra som testobjekt.

Ser ni tvålen långt där borta?

Denna gång så sköt jag på lite drygt 10 meters avstånd och diabolen lämnade min mynning med 144 mps och 4.80 joule. Målet befann sig 10.90 meter bort och om jag har räknat rätt så betyder det att projektilen håller 135 mps och 4.20 joule vid träffen. Med ett kraftfullt knäppande läte så slungades tvålen bakåt, in i den bakomstående stenplattan en decimeter längre bak och sedan studsade den framåt, över kulfångsramen som den stod på, för att slutligen landa framför målområdet - en förbluffande effekt av den här måttliga kraften.

Lite drygt 10 meter blev det - en laseravståndsmätare är alltid bra att ha..

Som så många gånger tidigare så blir man överraskad av effekten när tvålen träffas. En tvål är ju till sin struktur väldigt hård, vilket man tydligt kan känna när man exempelvis försöker pressa en tumnagel in i den. Ändå så brukar jag få riktigt djupa hål även med vapen vars projektil har måttlig kraft kvar.

En tabell över den energi och hastighet som kvarstår på olika avstånd vid 144 mps.

Så, hur blev då resultatet? Jo, diabolen träffade nästan rakt på tvålen och skar snabbt igenom det våtstarka pappret som tvålen levereras insvept i från fabrik. Den skapade inget direkt märkbart motstånd, sin seghet till trots. Träffens vinkelräta anslag gjorde att diabolen sjönk djupt in i tvålen.

En rak och fin träff som tog något åt vänster när tvålen stod upp, kanske lite vindavdrift där?

När jag sedan öppnade pappret så kunde jag se att diabolen knappt skymtades i ingångshålet och att tvålens baksida var konvex, det var banne mig inte långt ifrån att diabolen hade dragit rakt igenom den 24 mm tjocka tvålen!

Djupt där inne stannade diabolen - i detta fall en JSB RS på 7.33 grains

Efter att ha delat tvålen så kunde jag tyvärr konstatera att den mjölade precis lika mycket som vanligt, en nackdel med just dessa tvålar som målmedium. Med skjutmåttet så kunde jag mäta upp en 16 mm (!) djup kanal, från tvålytan till spetsen av diabolens huvud. Detta motsvarar ungefär tre gånger diabolens egen längd!

Det är svårt att skära tvålen snyggt utan att den smular sig..

Det hela stämmer naturligtvis till eftertanke. De flesta (inklusive jag själv) hade nog inte på förhand räknat med en så rejäl skottverkan från bara drygt 4 joule vid träffen. Det hade verkligen inte varit roligt att bli träffad istället för tvålen med tanke på att våra kroppar är betydligt mjukare än en tvål, våra skelettdelar oräknade. 

Ett vådaskott här kan utan tvekan vara synnerligen olustigt och vi talar bara om lång mindre än halva den licensfria gränsen. Det är alltså ingen slump att man använder den här typen av klena vapen till olika skyddsjaktsuppdrag inomhus i länder utomlands där man är rädd om insidan av de byggnader som ska rensas. En mindre fågel i stoleken sparv eller trast skulle förmodligen drabbats av ett totalt genomslag.

Försiktighet tillrådes - visserligen så är inte 4-5 joule mycket på pappret men effekten räcker till om den träffar illa..