Vinterförvaring!

På vintern så uttrycker man inte sällan intresset för luftvapen och skytte bakom tangentbordet.

Något som ofta skapar frågor inte minst på våra talrika Facebook-sidor är just funderingar om vinterförvaring, eller rättare sagt långtidsförvaring överlag. Ett år som har dominerats av Corona har ju inneburit att många inte har varit ute och tävlat så mycket medan andra har skjutit desto mera då de har varit hemmavid och disponerat sin vapengarderob så klokt att de har haft tillgång till en bra slowshooter för skytte inomhus eller på kortare avstånd i exempelvis sin trädgård.

Ofta har detta skytte därför genomförts med fjädervapen då många inte kan skjuta kraftfulla PCP inuti sin bostad eller i sin trädgård, av olika förklarliga anledningar. Ett andra- eller tredjevapen som dediceras till korta avstånd tenderar ju dessutom som regel att vara ett fjäder eller möjligtvis Co2-vapen varpå ens primära PCP har fått samla damm i vapenskåpet.

Så, vad gäller? 

PCP har ju integrerade tryckkärl i sin konstruktion och dessa kan inte bara långtidsarkiveras helt problemfritt, vilket som regel är fallet med fjädervapen. Inuti ett PCP så finns det ju O-ringar som tenderar att bli platta av kraften från trycket i lufttuben och när de sedan påverkas av endera en fyllning eller ett skott som avlossas så börjar de inte sällan läcka när de har stått helt orörda i flera månader.

Av den anledningen så så finns det två försiktighetsåtgärder som är kloka att vidta.

1. Motionera vapnet ibland.

Att skjuta då och då är inte bara trevligt utan det är också nyttigt för vapnet. Helst bör man skjuta var fjortonde dag eller i alla fall en gång i månaden så att allt ska få röra på sig. Det behövs inga störra skyttessioner, bara ett tiotal skott räcker och om situationen är riktigt begränsad så kan det duga bra att bara skjuta in i ett kulfång inomhus (tänk dock på säkerheten vid kombinationen hög effekt och korta avstånd, använd alltid skyddsglasögon). När man har skjutit så är det likaså viktigt att fylla upp vapnet igen, så att man får en aktivitet även "åt andra hållet" så att säga. PCP är alltså som fordon, ska de användas ibland så mår de alltid bra att röra på sig så att allt verkligen fungerar när det är dags att skjuta nästa gång.

2. Förvara vapnet med ett vettigt tryck.

Att det är viktigt att förvara vapnet med tryck inuti känner de flesta till men det finns å andra sidan inget skäl att förvara det med ett överdrivet högt tryck heller, vilket då ligger emot och pressar på O-ringar och andra tätningsytor. Jag brukar rekommendera minst 50 Bar och till detta lite marginal. Mina egna PCP förvarar jag med 70-80 Bar och skjuter dem då ibland ner till 50 Bar för att därifrån fylla upp igen. Anledningen till just 50 Bar är att det är normalt det tryck som tillverkarna brukar ange som det lägsta tryck som låser ihop ett vapen där bara själva skruvförbandet utgör låsning. Att fylla till 70-80 Bar gör att man får möjlighet att skjuta något tiotal skott innan man faller under 50 Bar liksom att förlusten av luft blir minimal om vapnet visar sig läcka under en förvaring på längre tid. 

Generellt sett så gäller ju för alla luftvapen (inklusive fjädervapen) att de ska förvaras oladdade, säkrade (om möjligt), rena, korrekt inoljade (utan fingeravtryck) samt - inte minst - säkert inlåsta på en plats som håller rumstemperatur och normal luftfuktighet (inte i en potatiskällare eller vindsutrymme).  

Slutligen - ibland får man lite udda frågor, en av dem, med viss anknytning till dagens tema om off-season, var helt enkelt den lätt överrumplande; "Hur ser det ut där du sitter och skriver på bloggen?"

Tja, en bild säger ju mer än 1000 ord antar jag, så därför blev rubrikbilden i dagens inlägg just en bild på min lilla skrivhörna med alla dess parafenalier.

Jag skriver Airpang på en Toshiba C30 Chromebook från 2014 ovanpå en sekretär i teak från tidigt 1950-tal, tillverkad på A W Rydén Möbelfabrik i Nybro. När jag skriver så avnjuter jag inte sällan en raspig radioröst från en Graetz Komtess 1211 tillverkad 1963, vilken jag har ärvt av mina föräldrar som köpte den ny i kvarterets radioaffär som nygifta. Det är en 5 tubers rörradio som kräver en del uppvärmning och som jag definitivt inte skulle lämna rummet med påslagen.

Jordgloben, vid sidan om, är också arvegods - min mamma vann den i ett lotteri 1962 och skänkte den till min morfar som 60-årspresent året därpå. När han sedan gick ur tiden 1978 så ärvde mamma den och när hon sedan gick vidare 2012 så ärvde jag den. Det är en Tower, som importerades av Hassings Förlag i Köpenhamn och skapad av St B Börcher.

På den så kan den intresserade notera länder som Tjeckoslovakien, Rhodesia, Abessinien, Nubien, Kordofan, Brittiska Adenprotektoriatet osv..

Närbild på Lego-byggsatsen ovanpå radion

Den skarpögde kan också notera ett Lego-flygplan ovanpå radion. Den föreställer Spirit of St Louis. Sats 456. Lanserad 1977. Den här byggsatsen kommer jag klart ihåg när jag fick, det var i samband med min födelsedag och den köptes på dåvarande OBS! Bäckebol när jag skulle fylla 6 år - alltså september 1977. Unika detaljer är stjärtfenan samt dekalen med texten bakom motorn. Satsen hette 661 när den såldes i USA, endast kartongen skiljer dem åt. Tyvärr så har jag slarvat bort original vit hjulaxel till landningsställen och därför sitter det en svart ersättare på fotot. I övrigt komplett. Lustigt nog så är LEGOs version gul eftersom man inte har silverfärgade klossar, originalplanet (Ryan NYP) var ju silverfärgat och finns nu i Washington DC på The National Air and Space Museum.

I övrigt så finns det inte så mycket nämnvärda eller synliga prylar i min skrivhörna. Min hustru är väldigt förtjust i Palette-blommor så dessa återfinns lite överallt i huset, på de mest oväntade platser (i en garderob, i badkaret etc) - ibland känns det som att man sitter i en botanisk djungel när det är säsong och hon driver upp sticklingar för byte med andra entusiaster över hela landet..

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  En ammunitionstest!   Klassiska Baracuda med tre olika vikter och betydligt bättre burk.     När jag köpte min gamla BSA Ultra på sommaren 2006 så betalade jag £249 vilket kompletterades med £89 för kikarsiktet och ytterligare 2 x £4...

  Brno nummer 5 Ett vackert vapen, bara stål och trä dessutom.   Även denna gång så kommer temat att vara rimfire/”salongsgevär”/småviltstudsare/kantantänt/22LR eller vad man nu egentligen vill kalla den här vapengruppen. Jag har...

  På dryga distanser...   Att skjuta över 40 meter med 177/8J är en utmaning utomhus. Idag blev det en sväng till huset och eftersom det var någorlunda vindstilla så tog jag min lilla Crosman 1701 Bullpup - i allt väsentligt drivlinan av e...

Skön söndag!   Idag blev det en sväng runt de nya domänerna. Även den här helgen så kunde jag inte motstå frestelsen att åter igen ta med min gamla BSA ut till huset för lite skytte över 40 meter. Man kan alltså säga att förra helgen g...

    Plastic fantastic!     Syntetstockar har blivit allt mer populära! Syntetstockar är numera nästan mer talrika än stockar av trä eller laminat och i takt med behoven av bättre lönsamhet, liksom rådande designtrender för skjutvapen, ...