Ett imponerande vapen!

En av sin tids mest potenta skjutvapen, oavsett drivmedel

Luftvapen kan på många sätt vara imponerande och en av de historiskt mest betydelsefulla luftgevären var utan tvekan den italienska Girandoni som uppfanns runt 1780. Det här geväret är kanske mest känt igenom att det följde med på en expedition tvärs över USA under en period då stora delar av den unga nationen var helt outforskad.

Den långdragna expeditionen drog fram över en lång rad områden där olika stammar av urinvånare hade sina territorium och då expeditionen bara bestod av knappt 40 man jämfört med stammar som ibland kunde bestå av hundratals personer så krävdes det någon extra speciellt för att kunna överleva, i alla fall då man stötte på en fientligt sinnad stam.

De amerikanska urinvånarna hade ju vid den här tiden insett att expeditioner med människor från Europa som regel hade med sig stora mängder värdefulla och nyttiga objekt på sin framfart och dessutom inte sällan bra vapen som var synnerligen användbara för den interna krigföringen som ägde rum mellan olika stammar.

Man hade nogsamt bekantat sig med den moderna skjutvapenteknologin varvid man hade identifierat de starka sidor och svaga punkter som kännetecknade de samtida skjutvapnen.

De erfarenheter man hade dragit var att en musköt från 1600/1700-talet var synnerligen dödlig nästan oavsett var man träffades och de kunde utan vidare fälla en häst på platsen. Som krigsvapen så var de emellertid i regel mer användbara för sin psykologiska effekt på motståndarna liksom den prestige och status som de skänkte sin användare. Som jaktvapen så blev de dock betydelsefulla på grund av sin förmåga att fälla större byten på längre avstånd än vad som var möjligt med pilbåge.

Inkräktarnas förkärlek för skjutvapen var därför svår att förstå för urinvånarna och i synnerhet hos de stammar vars territorium var beläget i mer skogtäta och tempererade områden. Dåtidens skjutvapen hade ju en lång rad nackdelar - de var främst av allt långsamma att ladda och de hade tveksam praktisk precision på avstånd längre än 30-40 meter, tack vare sina slätborrade pipor. Vidare så rök de vid avfyrningen, vilket avslöjade skyttens plats och försvårade sikten vid mer intensiv eldgivning samt därtill så var de känsliga för fukt och regn.

En vanlig taktik var därför att väsnas och skrämmas direkt vid sitt angrepp varpå man lockade fienden att avlossa sina vapen redan vid 50-60 meters avstånd. Då var risken att träffas märkbart mindre samtidigt som man hann fram för att slå en stridsyxa i huvudet på fienden innan denne hade hunnit ladda om. En annan metod var att avlossa sina pilbågar från gömslen i bakhåll och överösa fienden med pilar innan denne blev skjutberedd och kunde avlossa sitt enda skott före ett handgemäng tog över. 

Funktionsprincipen var genial och klart före sin tid.   

Det unika med Girandoni var att den helt kastade om spelplanen vilket expeditionens ledare snabbt förstod värdet av att utnyttja. Man tillämpade helt enkelt en psykologiskt krigsföring igenom att helt orädda marschera rakt in i stammens by eller långt in på deras territorium utan att smyga fram. När man så slutligen träffade områdets dominerande ägare så överlämnade man lite gåvor samt demonstrerade - sitt luftgevär!

Man lät nu ledningsgruppen hos stammen få se vad Girandoni-geväret kunde prestera. Inför de häpna urinvånarna så kunde man med vettig precision avlossa 20 skott inom 30 sekunder med en anslagsenergi kraftfull nog för att skicka en grov blyboll rakt igenom en människa på över 100 meters avstånd. Bortsett ifrån detta så var även avfyrningen rökfri och häpet kunde betraktarna konstatera den goda möjligheten för skytten att gång på gång träffa ett människa på över åtminstone dubbelt så långt avstånd som de skjutvapen man tidigare hade bekantat sig med.  

Efter demonstationen så var de vederbörligt imponerade. Expeditionen såg hela tiden till att vara vänliga och generösa samtidigt som man ödmjukt önskade passera territoriet utan konfrontation. 

Nu fick den aktuella stammen överväga läget.

De vill kanske i och för sig inte ha främlingar trampandes igenom sitt område men dessa har ju förvisso varit vänliga och generösa samtidigt som de bevisligen är utrustade med ett okänt antal skjutvapen på en nivå som stammen aldrig tidigare har upplevt. 

Visst, stammen är numerärt överlägsen, ibland flera gånger om, men de nya vapnen var snabbskjutande och hur många av sina egna skulle inte stryka med vid en skarp konflikt? Det kanske är enklast och smidigast att acceptera gåvorna och sedan blunda för att låta inkräktarna passera?

De flesta stammarna resonerade på samma sätt och därför blev expeditionen en stor framgång.

Man traskade runt tvärs över nästan hela landet under två-och-ett-halvt år utan att förlora en enda deltagare till en väpnad konflikt. Detta trots att man träffade ett tjog stammar där åtminstone en handfull var direkt fientliga vid första mötet. Hela tiden så höll man sig till strategin att vara vänlig, korrekt, generös och snabbt förevisa sitt förmodade tekniska övertag på ett så tydligt men fridsamt sätt som möjligt.

Att man sedan bara hade ett enda luftgevär i sin ägo framgick aldrig, det var man alltid mycket duktig på att dölja..

 

Archon

2 januari 2020 06:32

Vad roligt att du skriver om ett historiskt luftvapen som inte många känner till. Girardoni-bössan var helt klart ett vapen som var ytterst avancerat för sin tid. Detta var dessvärre också vapnets Akilleshäl. Det var ett vapen som var väldigt dyrt och komplicerat att tillverka, underhålla och reparera, med dåtidens teknik. Därför slog det heller aldrig igenom i stor skala.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  En ammunitionstest!   Klassiska Baracuda med tre olika vikter och betydligt bättre burk.     När jag köpte min gamla BSA Ultra på sommaren 2006 så betalade jag £249 vilket kompletterades med £89 för kikarsiktet och ytterligare 2 x £4...

  Brno nummer 5 Ett vackert vapen, bara stål och trä dessutom.   Även denna gång så kommer temat att vara rimfire/”salongsgevär”/småviltstudsare/kantantänt/22LR eller vad man nu egentligen vill kalla den här vapengruppen. Jag har...

  På dryga distanser...   Att skjuta över 40 meter med 177/8J är en utmaning utomhus. Idag blev det en sväng till huset och eftersom det var någorlunda vindstilla så tog jag min lilla Crosman 1701 Bullpup - i allt väsentligt drivlinan av e...

Skön söndag!   Idag blev det en sväng runt de nya domänerna. Även den här helgen så kunde jag inte motstå frestelsen att åter igen ta med min gamla BSA ut till huset för lite skytte över 40 meter. Man kan alltså säga att förra helgen g...

    Plastic fantastic!     Syntetstockar har blivit allt mer populära! Syntetstockar är numera nästan mer talrika än stockar av trä eller laminat och i takt med behoven av bättre lönsamhet, liksom rådande designtrender för skjutvapen, ...