Den iranska vinden!

Air Arms Shamal var ett mycket viktigt vapen i utvecklingen av dagens moderna PCP.

I mitten av 1980-talet så ägdes varumärket Air Arms av Bob Nicholls genom sitt företag NSP och direktören för den här verksamheten Bill Sanders fick under våren 1986 i uppdrag att utöka luftvapenverksamheten igenom att utveckla ett luftgevär med en helt ny drivkälla - ett tryckbärande pneumatiskt luftgevär av samma typ som konkurrenten Daystate marknadsförde med sin Huntsman.

Ett år senare, till våren 1987 så var de första prototyperna klara och arbetet med att marknadsföra modellen påbörjades. I Airgun World Mars 1987 så presenterades prototypen för allmänheten i och med att tidningen fick möjlighet att göra en bekantskap med den.

Visst är rubriken "Det är en vinnare!" rätt så entusiastisk...?

För att vara en ny konstruktion, om än konventionell för att inte säga primitiv med dagens mått mätt, så fungerade vapnet helt utmärkt redan från början, något som annars brukar vara ovanligt med helt nya produkter. I samband med att ett fåtal prototyper började användas på tävlingsscenen för Field Target i händerna på dåtidens namnkunniga skyttar med Nick Jenkinsson i spetsen, så presenterade man namnet på bössan - "The Shamal", namngiven efter den heta ökenvinden i Iran och helt i linje med Air Arms dåvarande koncept att namnge sina vapen efter världens olika vindfenomen.

Lite orientaliskt typsnitt på vapnets namn underströk modellen som exotisk, både som namn och koncept.

Något som inte fungerade lika bra som själva vapnen var tidsschemat för utrullningen av produktionsexemplaren. Ursprungligen så var tanken att de första gevären skulle nå sina kunder i augusti 1987, vilket flyttades till brytet mellan september och oktober för att slutligen - i små nummer - komma ut i verkligheten lagom till julen samma år.

När vapnet väl kom ut lagom för säsongen 1988 så lugnade sig kunderna, de som fick ut sina vapen. När produktionen därefter började komma ikapp efterfrågan så var alla parter nöjda. Air Arms hade kalkylerat med att sälja modellen under fem år för att få tillbaka sin investeringskostnad men då vapnet sålde bättre än väntat så ökade inkomsterna snabbt och man fick därför tänka om.

Första riktiga testen av ett produktionsexemplar 1988

Framgången med Shamal hade drivit på intresset för PCP och den nya drivkällan var inte längre en kuriositet från Daystate utan de flesta i branschen insåg att den här typen av vapen hade framtiden för sig. Med bakgrund av detta så beslöt man sig att ta nästa steg inom Air Arms nu, att satsa och ersätta Shamal med en helt ny serie av PCP med fler olika modeller för olika behov - en serie som skulle mynna ut i den så kallade 100-serien. 

Den ramlade ut på marknaden i slutet av 1989 och ersatte då Shamal, men det är en helt annan historia... 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  En ammunitionstest!   Klassiska Baracuda med tre olika vikter och betydligt bättre burk.     När jag köpte min gamla BSA Ultra på sommaren 2006 så betalade jag £249 vilket kompletterades med £89 för kikarsiktet och ytterligare 2 x £4...

  Brno nummer 5 Ett vackert vapen, bara stål och trä dessutom.   Även denna gång så kommer temat att vara rimfire/”salongsgevär”/småviltstudsare/kantantänt/22LR eller vad man nu egentligen vill kalla den här vapengruppen. Jag har...

  På dryga distanser...   Att skjuta över 40 meter med 177/8J är en utmaning utomhus. Idag blev det en sväng till huset och eftersom det var någorlunda vindstilla så tog jag min lilla Crosman 1701 Bullpup - i allt väsentligt drivlinan av e...

Skön söndag!   Idag blev det en sväng runt de nya domänerna. Även den här helgen så kunde jag inte motstå frestelsen att åter igen ta med min gamla BSA ut till huset för lite skytte över 40 meter. Man kan alltså säga att förra helgen g...

    Plastic fantastic!     Syntetstockar har blivit allt mer populära! Syntetstockar är numera nästan mer talrika än stockar av trä eller laminat och i takt med behoven av bättre lönsamhet, liksom rådande designtrender för skjutvapen, ...