Kilbaser!

Ett vanligt vapen med en vanlig kilbas.  

Något som finns på i princip alla moderna vapen men som man sällan tänker på är kilbasen - alltså de spår upptill på lådan eller cylindern som man använder för att montera ett fäste för exempelvis optiska riktmedel.

Som de flesta känner till så har inte kilbas alltid varit en självklarhet och på de allra flesta luftgevär fram till 1970-talet så var kilbaser relativt sällsynta. Nuförtiden så har vanliga kilbaser, så kallade dovetails, två standardmått – 3/8” (9.53 mm) eller 11 mm. Det förstnämnda är vanligt på amerikanska eller brittiska vapen och det sistnämnda på övriga.

Av den anledningen så har till exempel kikarsiktsfästen oftast vändbara klackar som gör att de på ena hållet är lämpade för 9 mm och på andra hållet för 11 mm. Som regel så står det därför 9-11 mm på dessa fästens specifikationer. Under 1960-talet så fanns det emellertid andra standarder och den enda av dessa som fortfarande lever kvar är vissa BSA som kör med 13 mm, något som även användes på äldre Weihrauch.

Generellt sett så avser breddmåttet på kilbasen alltid den övre, bredare, delen av kilbasen.

   Vertikala rekylstopp är numera vanligast.

Många kilbaser har även någon form av lösning för att hindra vapnets rekylpåverkan på de fästen som man avser att montera på kilbasen. Den vanligaste lösningen är att använda vertikala eller horisontella rekylstopp. Tack vare populariteten hos Weihrauch och Air Arms så har vertikala rekylstopp i form av små hål placerade mitt i kilbasen blivit den vanligaste lösningen. Horisontella rekylstopp i form av tvärgående fördjupningar var under 1980-talet populära hos vapen som Feinwerkbaus modellserie Sport och en del Webley & Scott, där den sista borde ha varit modell Patriot.

   Horisontella rekylstopp är inte lika vanliga..

Konsensus hos de flesta entusiaster är emellertid att vertikala rekylstopp är den tekniskt sett bästa lösningen. Saknas faciliteter för rekylstopp så kan man lösa detta igenom att montera lösa klackar bakom kikarsiktesfästet och då utnyttjar man helt enkelt lite av den extra längd som finns hos många kilbaser. Det finns även mer ovanliga och udda lösningar för kilbaser och ett företag som gärna pysslar med detta är BSA, som kanske i detta sammanhang är mest kända för sitt Maxigrip-system.

Historiskt sett så har BSA dragit på sig mycket kritik på grund av sin förkärlek att hitta på egna lösningar på helt vanliga problem som andra tillverkare löser på helt vanliga sätt.

Deras allra tidigaste variant för att fixa behovet av kilbas var de fyra småspår som skapades på BSA Meteor för just kikarsikte. Därefter så envisades man med en udda bredd (se ovan) och sedan så gjorde man osedvanligt korta kilbaser, varför man fick ordna separata hål bakom kilbasen för en separat rekylklack, vilken skruvades ner i cylinderns bakstycke ovanifrån, en lösning som exempelvis förekommer på en del av Supersport-serien.

   Maxigrip är BSA egen och högst personliga lösning

Som kronan på verket så kom slutligen Maxigrip där man har en helt lös kilbas, vilken på undersidan har ett antal små ”krokar”. Dessa passas därefter in i motsvarande hål på ovansidan av cylindern och mellan kilbasen och cylindern ska det sedan ligga en gummimatta.

Tanken bakom det hela var att absorbera rekylkrafterna hos vapnet och därmed skona kikarsikten men i praktiken så drabbades många ägare av frustrerande zeroshifts samt ett avsevärt bök vid demontering och återmontering av systemet – något som på vissa modeller krävdes även för relativt rutinbetonade arbeten som att ta ur pistongen.

Idag är lyckligtvis de flesta tillverkare mer återhållsamma med att hitta på egna tokigheter utan dessa dagar så står kilbasen närmast inför att på sikt ersättas av taggskenor, främst Picatinney eller Weaver – men detta är en helt annan historia..

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  En ammunitionstest!   Klassiska Baracuda med tre olika vikter och betydligt bättre burk.     När jag köpte min gamla BSA Ultra på sommaren 2006 så betalade jag £249 vilket kompletterades med £89 för kikarsiktet och ytterligare 2 x £4...

  Brno nummer 5 Ett vackert vapen, bara stål och trä dessutom.   Även denna gång så kommer temat att vara rimfire/”salongsgevär”/småviltstudsare/kantantänt/22LR eller vad man nu egentligen vill kalla den här vapengruppen. Jag har...

  På dryga distanser...   Att skjuta över 40 meter med 177/8J är en utmaning utomhus. Idag blev det en sväng till huset och eftersom det var någorlunda vindstilla så tog jag min lilla Crosman 1701 Bullpup - i allt väsentligt drivlinan av e...

Skön söndag!   Idag blev det en sväng runt de nya domänerna. Även den här helgen så kunde jag inte motstå frestelsen att åter igen ta med min gamla BSA ut till huset för lite skytte över 40 meter. Man kan alltså säga att förra helgen g...

    Plastic fantastic!     Syntetstockar har blivit allt mer populära! Syntetstockar är numera nästan mer talrika än stockar av trä eller laminat och i takt med behoven av bättre lönsamhet, liksom rådande designtrender för skjutvapen, ...