Den perfekta kompromissen!

  Allt fler av dagens moderna PCP erbjuds med laminatstock som tillval.

Som de många entusiaster säkert har noterat så tillverkas allt fler luftvapen med stockar av plast, eller "komposit" som de flesta tillverkare hellre benämner dem. En gång i tiden för 30-40 år sedan och ännu tidigare så tillverkade man som regel alla vapenstockar, inklusive stockar till luftvapen, av valnöt. Detta ersattes under de senaste decennierna främst av trästockar som istället skapades av andra träslag, som exempelvis bok. Sedan, från millenieskiftet och framåt ungefär, så har plaststockar blivit mer och mer dominerande.

Valnöt är ett bra material för vapenstockar, även ur ett praktiskt perspektiv, men då tiden för återväxt av valnöt är lång - fler hundra år - så har vi börjat tömma tillgångarna på den typen av valnöt som är ekonomiskt försvarbara att använda runt om i världen. Resultatet blev då att råmaterialet blev dyrare och sålunda inte längre aktuellt att använda på billigare vapen.

Den kronologiska efterträdaren i historien blev olika typer av "hardwood", för Europa oftast bok. På många sätt så var bok ett bra alternativ, visserligen inte lika vackert som valnöt och dessutom tyngre men avsevärt billigare och därtill även tåligare mot vissa former av belastningar, typ anspänningen av potenta fjäderluftvapen.

Alla träslag har emellertid en del gemensamma nackdelar. Trä är ett naturmaterial och måste hanteras på ett särskilt sätt. Träd måste huggas ner, transporteras, kapas, svarvas och därefter fräsas till rätt utseende och passform. Stockarna måste sedan efterbehandlas för finish och slutligen förvaras på rätt sätt, i rätt temperatur och på ett sådant sätt att de inte riskerar att bli skadade av fysisk hantering.

En lösning på alla dessa problem blev plaststocken som från mitten av 1960-talet och i synnerhet ifrån 1990-talet och framåt började etablera sig ordentligt som lämpligt material till vapenstockar. Dessa stockar skapas av små plastkulor som är enkla, utrymmeseffektiva och temperaturokänsliga att förvara. När sedan en stock behöver framställas så smälter man ner kulorna och pressgjuter fram en lämplig stock som i princip blir redo för montering direkt.

Behöver man ställa om produktionen så kan kulorna lätt användas till en annan gjutform och man slipper stå där med X antal stockar "över" ifrån en nedlagd produktion. Vill man slutligen ha olika egenskaper eller varierande kvalité på stockarna så kan man reglera detta med hjälp av vilken typ av kulor man laddar gjutmaskinen med.

Det är alltså inte så konstigt att plaststockar har kommit att dominera den moderna vapenproduktionen och i synnerhet inte hos billigare vapen där trästockar endera är för dyra eller för bökiga att arbeta med.

Förutom dessa tre dominerande typer av material till våra vapen så finns det även ett fjärde alternativ som dagens inlägg kommer att behandla - nämligen laminatstocken, ett relativt nytt alternativ hos Sporting Airguns, både för PCP och mer traditionella fjädervapen.

De senaste åren så har alltså laminatstockar blivit allt vanligare som upgrades till olika vapens basstockar av plast. I den meningen så kan vi alltså knappast betrakta laminatstocken som ett enklare alternativ. De flesta köpare betraktar laminat som "bättre" än plast och hardwood men "sämre" än valnöt och är därför beredda att betala lite mera för en laminatstock med dess träkänsla framför de oftast mer kliniska och artificiella plaststockarna.

  Vapen för krävande tävlingsgrenar som Hunter Field Target använder inte sällan laminatstockar

Men, vad är då en laminatstock och vilka för- respektive eventuella nackdelar har den?

Om vi börjar från roten (!) så måste vi börja med plywood, för utan plywood så har vi inga riktiga laminatstockar. Plywood, eller kryssfaner, är en skiva av tunnare korslagda faner som är limmade med fenolhartslim och pressade med högt tryck under värmebehandling, till en relativt hållfast och formstabil produkt.

Plywood varierar i tjocklek mellan vanligtvis cirka tre millimeter och tre centimeter. De olika skikten är lagda och limmade korsvis, med all ytfaner lagd i samma riktning. Furu och gran är de vanligaste träslagen i byggnadsindustrin, där gran ibland används som mellanfaner. Inom båt- och skeppsvarvsindustin används i regel ädlare träslag, vilka har större motståndskraft mot röt- och mögelangrepp; till exempel teak och olika mahognyarter.

I möbel- och inredningssammanhang används ofta björkplywood eller olika sorters ädelträ  för bättre formbarhet. Det finns även modellplyvood eller flygplansplywood som används av modellbyggare och inom flygplanstillverkning; dessa är mycket tunna – allt ifrån ett par tiondels millimeter upp till cirka tre millimeter.

Plywood indelas normalt i knivskuren faner, som är den bättre kvalitén, och svarvad faner.

Själva faneren som sådan uppfanns av Sir Samuel Bentham redan 1797, vars egentliga innovation var en speciell mekanisk hyvel som kunde hyvla trä tillräckligt tunt för att framställa faner. Användningen av faner för att framställa modern plywood dröjde dock ytterligare ett antal decennier och lanserades av Immanuel Nobel (Alfred Nobels far!), som för tidigt ute med att inse potentialen hos plywood som byggnadsmaterial igenom att man limmade ihop faner med fiberriktningarna åt olika håll. Från slutet av 1860-talet och framåt så blev plywood förekommande som byggnadsmaterial men dess riktiga break till vad det är idag utvecklades först på 1920-talet då plywood blev allmänt känt hos gemene man.

Som vapenstock så kom plywooden först till användning under slutet av andra världskriget då Tyskland hade svårt att få tag på trä till stockarna på sina krigsvapen, främst Mauser K98 och G43, och då började experimentera med just plywood som ett lämpligt surrugat. Efter kriget så hakade dåvarande Sovjetunionen snabbt på idén och utvecklade tekniken ytterligare där laminatstockarna snabbt kom att uppskattas i landets ofta ganska kärva klimat.

  Även bullpups börjar komma med laminatstockar.

Tittar man rent praktiskt på laminatstocken så erbjuder nämligen denna en del intressanta egenskaper.

För tillverkaren så är laminaten intressant då den är billig att tillverka i den mening att råmaterialet blir billigt. Till laminatstocken så kan man ju använda trä som annars inte hade dugt till vapenstocktillverkning. Likaså behöver man inte ha samma stora volym trä i perfekt kondition som en hel stock kräver. Har man ett stycke trä med defekter som man inte vill använda så kan man ju bortse ifrån det området, de "skivor" som uppstår när man fanerhyvlar hela stycket, och då bara bruka de fullgoda skivorna. Man får alltså ett bättre utnyttjande av råmaterialet.

Nästa detalj, som förmodligen är den mest kända, har varit laminatets goda möjligheter att stå emot skiftande temperaturer och fuktighetsgrader. Till skillnad ifrån solida trästockar så är laminat mer formstabilt och har mindre risk att röra sig, ens millimetermässigt, jämfört med solida stockar - detta då i ett sammanhang där varje form av rörelse, hur liten den än är, på ett avgörande sätt kan förändra resultatet hos exempelvis en inskjutning.

Slutligen så är en laminatstock mekaniskt sett utomordentligt stark, jämfört med en vanlig trästock, eftersom fibrerna ligger växelvis och inte i den riktning som är naturligt framväxt i naturen. En bra konstruerad laminatstock kan faktiskt vara så stark att den kan jämföras med en glasfiberstock!

Förutom detta så absorberar en laminatstock vibrationer på ett bättre sätt än både aluminium- och glasfiberstockar, en egenskap som bland annat gjorde att laminatstocken hängde med förbluffande länge som stockalternativ hos renodlade tävlingsvapen. Laminatstocken är också "varm" och ger en skön träkänsla till skillnad ifrån de flesta olika plaststockar.

Nackdelar då?

En stor - vikten! Laminatstockar blir igenom sin konstruktion mer kompakta, de får en högre densitet helt enkelt. Detta, i kombination med att man ofta använder i sig självt väldigt solida träslag, såsom exempelvis bok, gör att skillnaden i vikt mot exempelvis en plaststock kan bli avsevärd.

  En del laminatstockar kan vara tämligen färgstarka...

Nästa nackdel är att laminatet kan vara mer komplext att tillverka. En vanlig trästock får ju ett råmaterial nästan färdigt för bearbetning där man hos laminatet först måste framställa detsamma. Att tillverka en bra laminatstock är nämligen betydligt svårare än att bara "limma ihop lite plywoodskivor", även om grundprincipen är sådan.

Tillverkarna av laminatstockar brukar med iver försvara och hemlighålla den exakta recepturen av lim, ytlack och andra variabler som skiljer en premium laminatstock ifrån något som glada amatörer har knåpat ihop i snickarboden. Grundprincipen är emellertid att man använder faner som är 1.50-1.60 mm tjocka och att ungefär 30-35 lager av dessa brukar åtgå. Varje lager (alltså minst två faner) impregneras separat under högt tryck med ett vattenresistent färgämne.

  En mer subtil mix av färger ger i regel ett mera sobert intryck av vapnet

Därefter så lägger man lagren omlott och fogar samman dem med ett vattentåligt lim av epoxyresin. Här kan också olika lager av faner få helt olika infärgning för att ge ett levande visuellt intryck näst stocken är färdig. När lagren är färdiga så pressas allt ihop under tryck och värme till ett solitt block, ur vilken man sedan fräser ut den färdiga stocken. Slutligen så brukar man bestryka stocken med lack eller försegla den med en artificiell gummifinish.

Nu, i en tid där valnöt blir dyrare och ovanligare, så tror jag att vi alla kommer att få se allt fler laminatstockar som tillval till de plaststockade standardvapnen. Laminatet kan här fånga upp de kunder som ogillar plaststockar därmed rädda dem som köpare för modellen. Detta då utan att drabbas av den brutala prisbilden som bara kommer att stegas successivt när valnöten blir allt mer exklusiv. 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  En ammunitionstest!   Klassiska Baracuda med tre olika vikter och betydligt bättre burk.     När jag köpte min gamla BSA Ultra på sommaren 2006 så betalade jag £249 vilket kompletterades med £89 för kikarsiktet och ytterligare 2 x £4...

  Brno nummer 5 Ett vackert vapen, bara stål och trä dessutom.   Även denna gång så kommer temat att vara rimfire/”salongsgevär”/småviltstudsare/kantantänt/22LR eller vad man nu egentligen vill kalla den här vapengruppen. Jag har...

  På dryga distanser...   Att skjuta över 40 meter med 177/8J är en utmaning utomhus. Idag blev det en sväng till huset och eftersom det var någorlunda vindstilla så tog jag min lilla Crosman 1701 Bullpup - i allt väsentligt drivlinan av e...

Skön söndag!   Idag blev det en sväng runt de nya domänerna. Även den här helgen så kunde jag inte motstå frestelsen att åter igen ta med min gamla BSA ut till huset för lite skytte över 40 meter. Man kan alltså säga att förra helgen g...

    Plastic fantastic!     Syntetstockar har blivit allt mer populära! Syntetstockar är numera nästan mer talrika än stockar av trä eller laminat och i takt med behoven av bättre lönsamhet, liksom rådande designtrender för skjutvapen, ...