Direktlänk till inlägg 14 december 2015
Skator !
De är skräniga, talrika och ömtåliga - perfekta mål för luftvapenjägaren!
Tidigare under veckan så fick jag en fråga ifrån en entusiast om hur man bäst jagar skator. Detta är naturligtvis ett intressant ämne i sig självt då skator ofta är det mest intressanta och vanliga målet för luftvapenjägare på våra breddgrader. Vi har ju under ett flertal tillfällen i Airpang gått igenom de juridiska förutsättningar som gäller för att få bedriva den här typen av jakt lagligt så den aspekten ska vi därför helt lämna därhän den här gången. Den som är intresserad av detta kan med fördel söka i Airpangs artikelarkiv eller förhöra sig om situationen på vårt eminenta luftvapenforum.
En skata är en relativt stor fågel med en längd av upp till 45 cm, varav hälften är stjärt. Vingspannet är ca 50-55 cm och vikten kan uppgå till 200-250 gram. Medellivslängden i naturen är ungefär tre och ett halvt år men i skyddad fångenskap kan de bli upptill 20 år gamla. Ungefär 22% av alla skator som kläcks överlever sin ettårsdag. Sannolikheten att överleva ifrån år till år som vuxen uppgår till 65%, vilket är högt och troligtvis ett bevis på skatans stora intelligens och opportunistiska natur.
Just intelligensen hos skatan är en faktor som den som jagar dessa fåglar måste beakta - och den är avsevärd med djurmått mätt. Skator kan använda verktyg på ett konstruktivt sätt, de känner igen sig själva och andra individer i spegeltest och kan även uppleva komplexa känslor som sorg och saknad. Det är även fastslaget att de genomför en form av begravningsritualer över närstående döda artfränder! Skator besitter dessutom ett synnerligen välutvecklat episodiskt minne, alltså de minnesprocesser som gör att vi kan bevara och återkalla vad vi varit med om kopplat till händelser i tid och rum, mer eller mindre generella och återkommande.
En skata kan alltså betrakta en ny situation och utifrån minne samt erfarenhet förutsäga vilka troliga utfall som kan tänkas bli resultatet av en kommande händelseutveckling. För att vara ett djur så är detta enastående och en faktor som skatjägare noga måste beakta för att kunna nå framgång.
I landningstillfället så är koncentrationen total för att kunna landa på avsett sätt...
Hur ska man då gå tillväga?
Det enklaste sättet är att åtla in skatan, alltså bereda den en inbjudande matplats och därefter vänta in ett bra tillfälle att skjuta den. För att lyckas med detta så finns det ett antal faktorer som man måste beakta och känna till. Fåglar är normalt flygande och har därför sina sinnen anpassade efter just detta, de har god sikt nedåt och i sitt eget horisontalplan, vilket är naturligt då de förflyttar sig eller sitter på en gren etc.
Uppsikten uppåt och bakåt är inte lika bra och detta är därför en av skatans svaga punkter.
Åtelplatsen
Vidare så trivs fåglar inte alls bra på marken där de är i ett distinkt underläge mot olika predatorer. Detta är de synnerligen medvetna om och de är därför extra vaksamma när de rör sig på marken. Det är nämligen avsevärt svårare och det går dessutom långsammare att lyfta ifrån marken än att bara kasta sig ifrån en gren om något närmar sig hastigt, därtill så förbrukar en start ifrån marken mer energi än en start ifrån ett högt föremål, då flykten lätt kan gå snett nedåt - snabbt, enkelt och energieffektivt.
Ska man locka ner en skata så krävs alltså en plats som en skata bedömmer som säker och laddad med något som lockar ordentligt. En bra plats ur en skatas perspektiv är en öppen yta där det inte finns något i närheten av lockmedlet som kan tänkas gömma ett rovdjur. En öppen yta med en diameter av fyra till fem meter eller mera är alltså helt utmärkt. Med ett sådant utrymme så kan skatan känna sig trygg över att den hinner reagera och lyfta om ett rovdjur närmar sig. Lockmedlet kan också med fördel befinna sig en bit upp, någon meter eller två, varvid skatan också invaggas i samma trygghet vad gäller risken för rovdjur.
Ägg är ett ypperligt lockmedel..
Lockmedlet
Det en fågel söker när den landar är helt enkelt en energikälla. Fåglar är beroende av energi för att både kunna hålla värmen och för att kunna flyga. Speciellt det sistnämnda är oerhört energikrävande och det är därför viktigt för skatan att få en bra utväxlling på sitt beslut att landa och lyfta. Ett energitätt lockmedel är av den anledningen att föredra och det lockar sålunda mer än något som inte innehåller lika mycket energi. Ett mycket populärt lockmedel är ett vanligt hönsägg, som har flera fördelar. Ägg är något som fåglar känner till och som de vet innehåller hyfsat med energi (ca 75 kalorier) samtidigt som det är ordentligt laddat med protein (14 %). Nu kan man tycka att 14 procent protein inte låter så mycket men med tanke på att ett ägg bara väger runt 50-60 gram och att 75% av ett ägg är vatten så blir vinsten av att äta ägg betydande.
Metodik
Placera alltså ett rått ägg på en öppen plats, endera direkt på marken eller ännu hellre en bit upp på ett fågelbord/skiva eller liknande. Tänk på att fåglar i allmänhet är mycket aktiva tidigt på morgonen och föredrar att göra sitt födosök då. Att vara morgonpigg ger vanligtvis god utdelning. På grund av skatornas perceptionsförmågor så är det en fördel att skjuta ifrån ovan och nedåt, helst ifrån en ännu högre plats än åteln som exempelvis en balkong eller ett högt beläget fönster etc. När själva skottet bör gå finns det två grundläggande tankar runt.
Snabbt skott.
Man skjuter alltså direkt när skatan landar. Tanken här är att vid landningen så är skatan koncentrerad på just att landa och därmed inte så uppmärksam på omgivningen eftersom landningen kräver koordination och precision. Skytten i sin tur måste vara vaken och allert. En del påstår att detta är den bästa strategin för att skjuta årsgamla ungar som ännu inte behärskar flygning till 100% och som är mera rastlösa än de äldre och snabbt lämnar en åtel.
Avvaktat skott.
Här låter man skatan landa, smaka på lockmedlet och samla sig lite efter landningen innan man skjuter. Fördelen är att det som regel blir ett enklare skott och att fler skator (främst äldre) skator kan ansluta sig om åteln uppfattas som säker. Det är ibland så att äldre och större skator låter de yngre och mer oerfarna pröva åtelplatsen och om den känns bra så ansluter de sedan för att jaga bort sina mindre och mer våghalsiga artfränder. Här kan man då skjuta av svårskjutna äldre skator och låta de yngre klara sig eftersom de är enklare att få skottläge på en annan dag.
Skottplacering..
Förutsätter vi nu ett optimalt läge, alltså att skjutplatsen befinner sig ovanför åteln och man får en bra skottmöjlighet så bör diabolen placeras mitt i kroppen eller, om omtändigheterna är goda, i huvudet. Skator är överlag klent byggda relativt duvor och liknande så det är därmed ganska enkla att fälla. När en skata har stupat så kan den med fördel ligga kvar för inte sällan så kan den därmed locka fram sina övriga nyfikna artfränder så att man hastigt får möjligheten att skjuta ett flertal på kort tid. Generellt sett så fungerar detta bäst på yngre skator då de äldre är sluga nog att låta bli att undersöka något som kan verka vara farligt.
I England så är kaliber 177 ett mycket populärt val för jakt efter skator..
Kalibervalet
Som alltid, ju grövre kaliber desto lättare är det att fälla sitt mål även vid ett dåligt skott. Eller omvänt, med ett korrekt placerat skott och en optimal träff så faller en skata för en förbluffande låg anslagsenergi även med kaliber 177. Notera dock de juridiska omständigheterna runt kaliberval och minsta legala anslagsenergi etc. Viktigt är att man provskjuter åteln innan man riktar vapnet mot ett levande mål, allt för att optimera möjligheten till att lyckas med ett korrekt och snabbt dödande skott.