In stock !

  Crosman 1399 med 3D-kamouflage (foto: Alliance Hobby)

När nu ordern är lagd på en 1701 så börjar planeringen till hur vapnet ska fullbodas för min smak och mina behov. En av  de första sakerna som jag tänkte ta tag i är valet av stock. Som ni säkert vet så finns det ett flertal olika val till Crosmans varierande pistolmodeller, där dem mest klassiska förmodligen är 1399-stocken i svart hårdplast.

Min son har en sådan till sin 2240 och den tänkte jag låna nu i början för att kunna bekanta mig med vapnet precis efter leverans. Vill man inte skaffa ännu en svart sådan så finns de ju även i 3D-kamouflage, som då hör till Marauder-pistolen i dess Woodswalker-utförande.

  Den traditionella wirestocken, enkelt löstagbar ifrån vapnet - lätt och elegant.

Två andra intressanta alternativ är en wirestock, som hade på min tidigare 1377 eller en AR-stock, typ Tippmann. Den sistnämnda är intressant eftersom den har stora inställningsmöjligheter och därmed förutsättningar för bra ergonomi samt är kompatibel för diverse andra AR-tillbehör. Likaså kan den förses med led och därmed bli snabbt och enkelt vikbar. 

  Crosman 1720 med AR-stock.

Till detta så kan man även kombinera med olika pistolgrepp, förutsatt att man inte väljer en 1399-stock. Antingen plast, gummi eller olika sorters trä - allt efter tycke och smak. Den svåra delen blir förmodligen helt enkelt att välja vad man egentligen vill ha...

Våndan av valutan..

Som jag berättade igår så har jag betällt ett nyförvärv inför säsongen 2015 och valet föll på ännu en Crosman, denna gång en 1701P - alltså en luftpistol. Nu är inte tanken att skjuta luftpistol i första hand utan att utveckla den till en pistolkarbin för bästa tänkbara transportmöjligheter. 

Anledningen till valet är också att jag har varit utomordentligt nöjd med min Challenger och jag hoppas att även 1701 kommer att ha en lika bra pipa och ett lika b ra avtryckarsystem som denna. Det jag förväntar mig att vinna är ett smidigare format, till priset av en lägre maximal effekt. Det jag saknar mest på pappret är Challengerns dualfuel-system med ett tryckintervall på bara 135-50 Bar.

Att köpa en 1701 har däremot inte varit helt enkelt. Vid en närmare marknadsöversyn så visade sig förbluffande få handlare i Europa saluföra modellen. Jag vände mig då till Airgun Exporter som ordnar försäljning av luftvapen direkt ifrån USA. Försäljningschefen Vincent där skickade en offert och jag kunde konstatera ett pris av $368 för själva vapnet med ytterligare $89 för frakt och hanteringsavgift, summa $457 - alltså 3800 SEK. 

Till detta kan dessutom tull komma. Leveranstiden efterfrågade jag dock aldrig eftersom jag hittade ett bättre erbjudande precis runt hörnet.

Även denna gång så var det handlaren Cabom som höll sig framme med ett mycket konkurrenskraftigt pris på 4895 kr, inklusive fri frakt. Visserligen tusenlappen upp jämfört med USA men om jag får 12% tull och därtill moms på min import så hade den hamnat vid 5320 kr + okänd leveranstid, förmodligen längre än 1-2 dagar hos Cabom.

Orsaken till fenomenet är förmodligen valutakursen. Som jag tidigare har berört så har valutakursen mot USD gått upp med 35% på mindre än ett år och sannolikt så köpte Cabom på sig sina Crosmanprodukter till den lägre kursen. När jag nu ska privatimportera så gäller den högre kursen  och därmed så försvann ju hela vinsten med en privatimport.

Lärdomen av detta är att om någon läsare nu funderar på en Crosman så är rätt köptillfälle NU, nästa laddning som kommer till den dyrare kursen lär göra Crosmans sortiment ointressant för svenska entusiaster om man räknar upp redan dagens dyra priser med ytterligare +35%.

Vill man läsa lite mera om 1701 så finns följande två intressanta trådar:

http://www.network54.com/Forum/79537/message/1299190090/Inside+is+a+review+I+did+for+the+NEW+crosman+1701P

+Pistol-+I+ll+add+it+on+the+header+too-

http://www.network54.com/Forum/419052/message/1292697180/From+4.5+FPE+to+7.3+FPE+in+turbo+time.+The+1700P+%28Pics%29

Dags för ett nyförväv !

För Field Target..

Då känns det slutligen som att jag och Challengern  har nått vägens ände. Jag har länge funderat på att ersätta den men det har helt enkelt inte blivit av eftersom den skjuter så fantastiskt bra. Nu har dock omständigheterna runt mitt skytte förändrats och då behöver vapengarderoben anpassas på motsvarande sätt, o där passar Challengern inte in.

Ursprungligen så köpte jag den för att få tag på ett konkurrenskraftigt FT-vapen för små pengar, precis som en annan entusiast i vår krets gjorde och som till och med tävlade i EM med sitt exemplar. Nu blev det inte så mycket FT-tävlande för min del och i synnerhet inte på 16J utan jag behöll Challengern som 10J och sökte aldrig licens på den. 

Istället så monterade jag en trästock för att få ett mer traditionellt utseende och använde den därefter till rekreativt precisionsskytte på tavla och lite improviserad BR. Under hela min ägandetid så har den fungerat klanderfritt, sånär som en skruv som druttade ut ur avtryckarsystemet en gång förra sommaren. 

Som det ser ut nu så kommer jag att skjuta mera på kortare avstånd och jag behöver istället ett vapen som är mer transportabelt och inte lika otympligt som ett fullt långt gevär. 

  For fun...

Av den anledningen så kommer jag att skicka ut Challengern på försäljning och först av allt så kommer den naturligtvis att hamna här på bloggen. Tanken är att sälja den utan optik (ett Leupold finns aldrig skäl att byta) men med båda stockarna så att köparen kan välja mellan FT-stuk med hamster, ställbart kindstöd osv eller ett mer traditionellt gevärsutseende med trästocken.

  Med hamster..

Nödvändig lyx?

En gång i tiden så var FX2000 det luftgevär som var allra hetast i världen. Det är faktiskt helt sant. Den var oerhört nyskapande i skenet av konkurrenternas utbud och hade en lång rad finesser som man tidigare aldrig hade sett hos en och samma modell. Här kunde man hitta en manometer, gängor för ljuddämpare, en quickfill, ett magasin med 8 skott osv. Kort sagt, den var laddad med features.

Ett par år senare så kom Cyclone-serien och då fick vi förutom vad FX2000 erbjöd även utbytbara och expanderbara lufttuber, fartomställare, vändbar repetering, en legal (men måttligt effektiv) shroud och Cyclone-serien blev över en natt det mest moderna luftgevär som pengar kunde uppbringa.

Idag har naturligtvis konkurrenterna kommit ikapp FX Airguns och detaljer som fungerande magasinsystem, manometer och quickfill är vardagsmat även hos riktiga budgetvapen. Frågan är bara om alla dessa finesser verkligen bidrar till något eller inte och om det i så fall ger köparen ett mervärde?

Manometer

Tanken bakom en manometer är självklart god. Skytten/ägaren kan här enkelt avläsa vilket tryck som finns kvar i tuben. Detta kan självfallet vara praktiskt om man tar ett vapen ifrån vila och då snabbt kan se om det har luft kvar eller inte innan man upptäcker detta på sin skjutplats. Likaså kan man också se när luften är slut. Ungefär här slutar fördelarna. Manometrar har också nackdelar. Förutom att vara ibland de vanligaste platserna för läckor så är de också oftast gravt oexakta och därtill onödigt grovt graderade. För - de allra flesta fyllmedium, flaska eller pump, har ju själv egna och exaktare manometrar så att se hur mycket man ska fylla är sällan ett problem. Likaså brukar man tydligt märka när luften är slut och projektilernas utgångshastighet avtar. I skenet av detta så är manometerns värde oftast högst tveksamt.

Magasinsystem

De flesta moderna PCP som inte är renodlade tävlingsvapen eller rena budgetversioner, har idag magasinsystem. Oftast är magasinsystem eller frånvaro av detta inte ens valbart, vill man skjuta enkelskott och vapnets utformning inte tillåter detta på ett naturligt sätt så erbjuds man istället att mot merkostnad köpa ett tillbehör som löser detta. Som regel så är magasinen också generöst utformade med minst 10 skott, endast undantagsvis färre och då som regel hos vapen med grövre kalibrar. Att hitta vapen med 12-20 skott i magasinen är inte alls ovanligt. Den tänkta fördelen är i första hand möjlighet till ett snabbt uppföljningsskott vid jakt samt smidig nonstop-skjutning. Nackdelarna är emellertid flera. Till att börja med så kostar magasinen pengar, mellan 150-600 kr/st och är naturligtvis en trevlig extra intäkt för tillverkaren, som regel vill ju vapenägaren ha ett flertal magasin. Anledningen till detta är helt enkelt att det är bekvämt att skjuta med magasin men mindre så att ladda om dem. Ett flertal uppladdade magasin är sålunda mycket trevligt. Vad gäller laddtider så är ju magasinen ett paradexempel på falsk tidsekonomi. Visst, det går snabbare att skjuta men när magasinen sedan ska laddas så är detta inte sällan en tidskrävande och ibland också en smula bökig procedur. Är sedan inte magasinen automatindexerande så är också vapnet lite mer komplicerat till sin konstruktion då dess block även måste innehålla en indexmekanism som roterar magasinen eller på annat sätt matar fram diabolerna ur magasinen.

Fartomställare

Fartomställaren är en finess som finns i två olika grundvarianter, endera så är den repeterbar (stegvis) eller så är den inte repeterbar (reostat). Tidiga exempel på den förstnämnda är FX Airguns Cyclone och på den sistnämnda Samsung 707 Career. Tanken här är att man ska kunna anpassa vapnets utgångshastighet efter de omständigheter som råder vid skyttesessionen. Behövs inte hög effekt så kan man spara på kraften och önskar man en högre hastighet så kan man enkelt ordna detta. I den bästa av världar så är mekanismen som sagt repeterbar så att man kommer tillbaka på exakt samma nivå om man klickar sig upp eller ner i vapnets effektband. Nu vet jag att en del ägare av Royale-serien har haft lite krångel med sina fartomställare men generellt sett så är dessa funktioner synnerligen pålitliga, till skillnad ifrån exempelvis manometrarna. I verkligheten så använder dock ytterst få ägare sina fartomställare i praktiken utan låter dem, precis som jag själv gjorde, alltid stå på högsta effekt hela tiden.

Om man ska sammanfatta det hela så har man oftast ingen större praktisk nytta av magasinsystem, vapenmanometrar eller fartomställare men i gengäld så har man sällan problem med dem heller, förutom att de möjligtvis fördyrar vapnet. Detta då när man köper ett påkostat vapen av hög kvalité. Om man däremot köper ett billigt PCP så kan dessa finesser också vara synnerligen prispressade varianter som tillverkaren har valt att köpa in och som därför ibland kan ha en högst tveksam funktion och diskutabel hållbarhet.

Vid köp av billiga vapen så behöver alltså avsaknaden av ovanstående finesser inte nödvändigtvis betraktas som ett tillkortakommande utan kanske snarare rentav som en direkt fördel. I morgon så ska vi titta på hur ett bra vapen bör vara konfigurerat om jag själv hade fått skapa en önskemålslista helt själv.

Små och smidiga!

Air Arms TDR

En gång i tiden så var alla luftgevär långa, förbluffande långa. Tittar man på en typisk bössa ifrån 1960-1980-talet så är de vanligtvis 100-120 cm långa, trots att de nästan uteslutande är fjäderdrivna - en vapentyp som generellt sett knappast tjänar på exempelvis en extremt lång pipa. De enda korta undantagen som man hittar är vanligtvis juniorvapen men det är ju gevär som allt igenom är proportionellt sett mindre, på alla håll och kanter.

Det var först i mitten av 1980-talet som dedikerade karbinvapen kom ut på marknaden, alltså fullstora vapen men med ovanligt korta pipor. Tidiga exempel här är BSA Supersport och inte minst den klassiska Webley & Scott Tracker. Tanken bakom dessa produkter var främst att ge luftvapenjägaren ett kompakt och lättmanövrerat vapen för skytte ifrån exempelvis fordon eller gömslen. Korta karbingevär visade sig vara ett vinnande koncept öven försäljningsmässigt sett och har sedan dess erövrat marknaden med stora steg.

Dess enda egentliga uppbromsning var när PCP kom fram till att dominera marknaden ifrån milleniumskiftet och framåt då den här vapentypen kräver långa pipor för att kunna utveckla maximal effekt. I länder med effektbegränsningar så har emellertid karbinvapen snabbt etablerat sig till att bli den vanligaste och populäraste vapentypen, exempelvis i England. För länder där full effekt har varit möjligt så har dock karbinpopulariteten inte varit betydande - förrens nu, när bullpups har börjat erbjudas av ett flertal framsynta tillverkare.

Som situationen ser ut nu så kan man generellt sett säga att det har uppstått fyra huvudtyper av kortare vapen; karbingevär, takedowns, bullpumps och pistolkarbiner.

Karbingevär

Detta är begynnelsen av konceptet med kortare vapen än normalt. Det man gör är helt enkelt att man monterar en kortare pipa och ibland även en kortare lufttub. Exempel på detta är BSAs Ultra och Falcons Lighthunter-serie. Nackdelarna är främst att de kortare piporna ger lägre effekt, högre skottljudsnivå samt färre antal skott på fyllningen. På grund av detta så är karbingevär oftast populära med låga till måttliga effektuttag. Det man får i gengäld är ett mer lättmanövrerat vapen men sällan ett som är riktigt diskret portabelt. Den typiska längden är 80-90 cm, utan exempelvis ljuddämpare.

Takedowns

Den här vapentypen är lite tvärtom mot de klassiska karbingevären, här ligger tonvikten som regel på portabilitet snarare än på hanterbarhet under användningen. Ibland är även takedownvapen till och med fullånga vapen i sitt ihopmonterade skick, exempelvis Steyrs Connectsystem. Självfallet så finns det också takedown karbingevär, som AA TDR och FX Airguns Verminator, vilka kombinerar karbingevärets hanterbarhet vid ihopsatt tillstånd med det vanliga takedowngevärets smidighet vid transport och förvaring. Nackdelarna är dock oftast kort pipa och små lufttuber för karbinversionerna, vilket inte är fallet för normallånga takedowns. Typisk längd ihopsatta - drygt 100 cm som fullånga och runt 80 cm som karbiner.

Bullpups

Något som har blivit riktigt hett de senaste två åren är bullpups. Detta är vapen som kan kombinera ett kompakt format med en lång pipa och en längre lufttub. Man kan alltså få både smidighet samt hög effekt och rejält med skott på fyllningen. Numera så finns det även takedown bullpups på marknaden, som FX Airguns Impact, vilket betyder att man nu kan köpa vapen som är smidiga att transportera, korta och hanterliga som ihopsatta men ändå med kapacitet för stora mängder skott på hög effekt. De traditionella nackdelarna har ofta varit en besynnerlig ergonomi samt udda utseende och avtryckarsystem vilka tack vare långa och ofta komplicerade länkage har gett en diffus skjutkänsla. Allt detta har tillverkarna nu succesivt börjat adressera och de modernaste bullpupsen på marknaden (ex FX Airguns Wildcat) har idag bättre ergonomi med exempelvis en normal placering av repterhandtag och liknande vitala manöverorgan, komponenter som på äldre konstruktioner ofta satt mindre bra placerade. Typisk längd ca 75-80 cm.

Pistolkarbiner

Detta är ofta en tyvärr ganska bortglömd kategori vapen som borde ha en större popularitet här i Sverige, ett land med effektbegränsning och ofta kollektiva färdmedel. De absolut största fördelen för den här kategorin är bästa tänkbara portabilitet, då de oftast kan delas till små, små enheter på blott ca 25 cms längd vardera. Här finns exemplar som får plats i ett utrymme på 30 x 20 x 10 cm med alla nödvändiga tillbehör. En extra bonus är att dessa vapen också ofta kan användas som rena pistoler, för de som är roade av luftpistolskytte. Allt kommer dock till ett pris och det man får försaka är hög effekt, många skott på fyllningen samt en ibland störande hög ljudnivå. Liksom med alla typer av karbinvapen så är den här typen av vapen absolut bäst med låg effekt, ju lägre desto bättre. Då är skottljuden ändå dämpade, antalet skott räcker till och effekten lagom för skytte på 5-25 meters avstånd, inte sällan inomhus. Typiska längder ihopmonterade, ca 50-60 cm.

Blåst..?

   Visst ser den smidig ut o lika vacker som Shreks öron?

I denna teknologins tidevarv så kommer det ständigt nya fiffiga produkter och ett exempel på detta är den eminenta vindmätaren Farmers Friend från Vaavud Productions AB, marknadsförd av Lantmännen Maskin. Vindmätare är ju synnerligen praktiska men också ganska dyra prylar så därför är det glädjande att man nu har fått fram en riktigt liten, smidig och välvisande enhet. En helt perfekt lösning för exempelvis BR-tävlingar och liknande där man behöver en liten, portabel och välvisande vindmätare. Avvikelsen anges till max 0.1 m/s!

För att hålla ner kostnaden till blygsamma 199 kr (+ moms) så använder man den ihop med en vanlig smartphone, som då står för kalkyleringsarbetet via en nedladdningsbar app. Vindmätaren består av två grymt gröna halvklot på en gemensam arm vars axel pluggas in i högtalaruttaget på smartphonen. Själva inställningen kalibreras sedan igenom att användaren försiktigt blåser i en av de gröna skålarna.

Därefter så är det bara till att mäta.