Friheten!

Snart kanske dessa vapen inte längre blir tillåtna även på målskyttelicenser...

Jag satt nyss och läste en lång tråd på krutvapenforumet Robsoft där diskussionens vågor går höga runt ämnet Militärt vapenutseende. Som ni säkert vet ifrån tidigare inlägg inte minst här på bloggen så har tillståndsenheten numera börjat slå ner på ansökningar som avser även vanliga repeter- eller enkelskottsvapen med militärt utseende. Sedan tidigare så har det ju bara varit jaktlicenser för automatgevär som har drabbats av dessa inskränkningar.

Detta betyder för vår del att det är slut med beviljade jaktlicenser för vapen som Revolution och Indy då dessa har pistolgrepp, vilket uppenbarligen anses vara avgörande egenskap för tillståndsenheten när de beslutar om vapnet har ett militärt utseende eller inte.

Enligt en intitierad källa där (på Robsoft) så avser RPS nu att försöka förmå tillståndsenheterna att vara uppmärksamma även på vapenlicensansökningar till målskyttevapen som har ett suspekt militärt utseende. I första hand så är det hagelvapen som man har irriterat sig över då entusiaster har sökt på rena combat shotguns för lerduveskytte. Juridiskt sett så finns det ju inget som har hindrat militära detaljer som flamdämpare, pistolgrepp och liknande så länge som vapnen har legat på målskytte.

Konsekvensen av detta blir dock att RPS vill avslå ansökningar på dessa militärt designade vapen igenom att stoppa militär formgivning hos alla målskyttevapen som sorterar under hagelvapengrupperna för målskytte - därinunder som även våra vapen till Field Target hör hemma.

Detta vapen är ju betydligt mindre militärt än vapnet högst upp i dagens inlägg..

Detta känns spontant rätt intressant att följa. Att ett militärt vapen har ett specifikt utseende, i detta fall exempelvis ett pistolgrepp, är självfallet inte en fråga om formgivning utan om ren funktion. Världens försvarsmakter prioriterar inte formgivning och design utan snarare ergonomi och funktion när de författar sina inköpskrav inför upphandlingarna av militära handeldvapen för sina förband.

Pistolgrepp fyller alltså en funktion, rent skjuttekniskt sett, och detta helt oavsett om vapnet ska träffa kartongskivor eller fientliga soldater.

Samma ihåliga resonemang som om pistolgrepp är militära eller inte har man ju sedan länge fört om vikkolvar eller teleskopkolvar på vissa typer vapen. Som ni säkert vet så får ett automatgevär eller pumpgevär inte ha sådant men det är däremot tillåtet på ett bygelgevär, om nyss nämnda vapen står på jaktlicens. Lätt udda om man vill begränsa vapentypen efter att de anses vara snabbskjutande - vad säger att en pump är snabbare än en bygel? 

Vill man däremot komma ifrån möjligheten att få vapnen små och portabla, vilket var ett argument när Svenska Jägarförbundet till sist fick igenom sina krav på en minsta piplängd om 45 cm för krutvapen i Sverige för tiotalet år sedan så kan man ju undra varför verktygslösa takedownvapen är tillåtna.

Man får alltså göra ett automatvapen smidigt och portabelt igenom att dela det som verktygslöst takedown, men inte igenom att vika ihop dess kolv.

I skenet av allt detta så känns det synnerligen skönt att skjuta 10 joule och slippa alla former av konstiga påbud...

Att sprida sina gracer..

Idag testade jag att göra min allra första beställning ifrån ett företag som heter Cabom. Vanligtvis så handar jag alla mina svensköpta saker ifrån Hurricane men av ren nyfikenhet så tänkte jag pröva Cabom eftersom många har lovprisat prisbilden där, främst i form av att man inte behöver betala frakten på summor över 500 kr - något som är idealiskt för exempelvis diabolinköp.

Då den fraktfria gränsen, som sagt, ligger vid 500 kr så testade jag att lägga mej så nära denna som möjligt. Jag började med att klicka in 6 st askar JSB RS, vilket är den diabol som jag har i särklass störst förbrukning på. Här kan jag konstatera att Hurricane tar 75 kr per ask där Cabom begär 69 kr. Jag kompletterade även med en ask JSB King till mitt FX och där var det tvärtom, Hurricane billigast med 105 kr och hos Cabom så kostar den 115 kr.

Summa varuvärde blev alltså 523 kr på Cabom och 555 kr hos Hurricane - ingen hårresande skillnad precis. Kruxet blir när man börjar räkna på frakten. Hos Hurricane så handlar det om 175 kr där Cabom ju står fraktfri eftersom man överstiger 500 kr.

Summa totalt blev då med frakt och varuvärde 730 kr på Hurricane och 529 kr på Cabom. En skillnad på 201 kr. Eller om man så vill 2.91 st askar med JSB RS. Tänkvärt.

Själva beställningen hos Cabom var inga konstigheter, då detta var första gången jag handlade av dem så fick jag börja med att registrera mina adressuppgifter och liknande. Vid registreringen gick dock något fel och beställningen kunde inte genomföras. Jag mailade då (runt 19.00-snåret) till deras kundtjänst och fick svar ca 22.00 (!) där man förklarade att något datatekniskt hade gått fel vid min registrering varpå jag uppmanades att istället maila in min beställning. Jag gjorde det morgonen därpå och dagen efter så hade min leverans ankommit. Då den vägde över 2 kg så gick den inte i brevlådan utan jag fick hämta ut den på mitt lokala utlämningsställe för Posten.

Hittils så är jag alltså mycket nöjd med detta mitt första inköp, allt sammanvägt. Den intressanta delen är naturligtvis fraktfriheten som i synnerhet vid ammunitionsinköp kan vara tungt vägande. Sortimentet var inte lika omfattande hos Hurricane och prisbilden är överlag lika, ge o ta lite hit o dit mellan sorterna. Det känns dock som att Cabom är lite offensiva och arbetar med priser som medium för att kunna konkurrera med sin mer etablerade medaktör i branschen. För något år sedan när jag skulle köpa min Challenger så var jag på vippen att göra affär med Cabom men Hurricane var snabb nog att matcha deras lägre pris så det skadar aldrig att ha en dialog med sin handlare inför ett lite större inköp.

Betalningstekniskt sett så kan man finansiera sina inköp online via betalkort eller med hjälp av faktura. Hos Hurricane så är alternativet förskottsbetalning men jag har låtit mig förstå att han erbjuder återkommande kunder en form av kredit för efterbetalning. Cabom gör en kreditkontroll och erbjuder sedan kostnadsfri fakturering på 20 dagar. Hurricanes inofficiella faktureringar har, såvitt jag vet, inget direkt antal dagar angivet med kutym bör nog anses att försöka betala innevarande månad, senast 30 dagar. Cabom erbjuder därtill PayPal men hur man väljer detta alternativ utifrån deras webshop lyckades jag aldrig klura ut. Båda aktörerna kan också erbjuda avbetalning vid större köp men detta fördjupade jag mej inte i den här gången.

LIte kul varianter

  En 2260 med 2250 pipa, i övrigt original förutom lite mässing..  

En god vän och tillika entusiast nämnte vid ett samtal för inte så länge sedan att 10J förvisso var trevligt och bra men att det fanns en så stor begränsning i urvalet av vapen. Hen menade att om man har ett vapen som 10J/177, varför skulle man då köpa ett till? Man får ju i princip samma prestanda. Har man däremot en en 45J/.22 så kan man ju komplettera med exempelvis 10J/.177 och 65J/.25 och få olika vapen med distinkt olika prestanda och därtill tilltänkta användningsområden. Tio joule däremot är ju - tio joule och inte mycket mera.

Själv så kan jag dock tänka mig 2-3 olika vapenlayouts som kan vara rimliga för 10J. Först ett kort karbingevär med kaliber 22 för plinking och liknande. Visserligen så tappar man räckvidd med kaliber 22 och bara 10J men den grova kalibern kommer helt till sin rätt när man har till syfte att påverka det man träffar och inte bara markera en träff. Tittar man hos Crosmans 22XX-serie så är 2260 egentligen lite för kraftfull, eftersom den ger en bit över 10J. Om man däremot förser den med en kortare och mindre effektiv 14" pipa ifrån den mindre 2250 så hamnar vi nästan prick på 10 joule. Som en extra bonus så blir vapnet dessutom en smula mera lätthanterligt igenom sin kortare längd.

Då detta vapen är tänkt mest som ett kompetteringsvapen så kan Co2 fungera som drivkälla, alternativet är att komplettera den med en Proton eller liknande för HPA.

  Andra vägen om - här en 2250 i en rejält modifierad 2260-stock.

Bortsett ifrån den här lite långsammare plinkern så behöver man också ett litet smidigt precisionsvapen med kaliber 177. Där har man längre räckvidd och detta vapen blir därför ofta mer av ett allroundvapen. En intressant modell är Crosmans Field Target-pistol modell 1720T som kan förses med den klassiska 1399-stocken. Lite förenklat så kan man säga att den består av en Marauder-pistol där blocket är enkelskotts och pipan en riktig matchpipa i kaliber 177 ifrån tyska Lothar-Walther. Även avtrycket är uppdaterat jämfört med 22XX-vapnen och modellen har också behållit sin i Sverige juridiskt tveksamma shroud, vilken borgar för diskret skytte. Crosman själva uppger 750 fps vilket bör lägga den rakt på vår svenska gräns om 10 joule.

  Crosman 1720T med 1399-stock, kikarsikte och en extra ljuddämpare..

Modell 1720T är också intressant eftersom den är ambidextriös tack vare sitt vänbara repeterhandtag. Modellen är kanske i sig självt lite klumpig att använda som ren pistol men 1399-stocken har det goda med sig att vapnet blir enkelt takedown med hjälp av en enda skruv. En trevlig modell som borde fungera bra även i våra tävlingsformer.

  Om man tycker att 1720T är för stor så är 1701P modellen mindre..

För den långa kalla vintern så kanske 1720T blir lite för stor, inte minst för den som ska färdas kollektivt eller som är fundersam runt om man vill ha en shroud eller inte. Har man dessutom tänkt dubblera med vapnet som pistol på riktigt så är kanske inte 1720T helt optimal. För dessa kunder så har Crosman än ännu mindre pistolkarbin, sin Silhouette-pistol modell 1701P. Även denna kan naturligtvis förses med 1399-stocken om man inte vill ta ett avsteg ifrån denna stocks plastighet och istället satsa på en wire-stock i metall. Gör man det så kan man också byta originalets pistolgrepp i plast mot dito i exempelvis valnöt.

  Exempel på en wirestock i metall som dessutom tillåter valfria pistolgrepp

En hel del wirestockar är skruvade på vapnens bakstycken och blir därför takedown helt utan verktyg. Dessa små stockar är därtill mindre skrymmande och betydligt mindre plastiga än Crosmans egen 1399-stock. Den lilla 1701P är angiven till 450 fps vilket bör lägga den runt 6-7 joule någonstans. Nu vet jag att entusister har tagit upp den till över 10 joule men här måste man betänka nackdelarna av en liten tub och en kort pipa när det gäller ljudnivån.

Har man redan exempelvis en 1720T för allroundbruk så kan en 1701P vara ett utmärkt kompliment för inomhusskytte varvid effekten kanske inte är lika intressant eftersom skottavståndet som regel blir tämligen korta. Precis som sin storebror så är också 1701P utrustad med matchpipa ifrån Lothar-Walther.

Som synes så behöver man inte känna sig begränsad av blott 10 joule, det går utan vidare att skapa en intressant och mångfacetterad vapengarderob där vapnen kompletterar varann bra trots att man håller sig på en licensfri nivå. Ändå så har jag i det här inlägget bara hållit mej inom en enda tillverkares nuvarande sortiment.

Rykten som cirkulerar...

Jag har noterat rykten som cirkulerar, först på GTA och YF men nu även på det svenska forumet, om en reviderad utgåva av FX Airguns Bobcat. Som vanligt så är det en salig mix av rykten som går runt och de talar om alla möjliga finesser och förändringar av denna populära modell. 

Som de flesta kanske känner till så är IWA vår hobbys absolut viktigaste mässa och självklart så kommer FX Airguns att vara representerade där. Det har funnits folk som har spekulerat om att FX Airguns inte kommer att delta på mässor längre eftersom man inte var med på SHOT-show men detta är naturligtvis inte sant. Visst är SHOT-show en stor mässa men den har inte alls den tunga internationella betydelse som många amerikaner tror och i synnerhet inte för luftvapen. I detta perspektiv så är det alltså logiskt att FX sitter på sin lineup inför den kommande säsongen till just IWA.

Liksom alla sortiment så måste en tillverkare uppdatera och förändra sitt sortiment med jämna mellanrum. Mindre lyckade modeller måste förbättras eller läggas ner, helt nya modeller måste tillkomma för att underhålla intresset för varumärket osv. Sedan exakt vilka modeller som berörs presenteras då på mässan.

Istället för att spekulera om vad som kan tänkas ändras eller inte så kommer jag att lägga ut nyheter så fort de blir officiella om de förändringar som verkligen kommer att äga rum, snarare än diffusa gissningar som är mer eller mindre väl underbyggda.

Jag är övertygad om att IWA kommer att ge många roliga nyheter till oss entusiaster ifrån flera olika tillverkare.

På den vita duken..

Kolla ifrån 1.00 och framåt i klippet..

När en filmskapare vill ha ett extra farligt vapen med futuristisk look för att exempelvis bekämpa tidsresande dinosaurier så vänder man sig naturligtvis till Airforce Airguns i Texas, eller hur?

Meka manometer !

  Observera skillnaderna mellan BSP och NPT

För inte så länge sedan så hade jag ett inlägg om manometrar, dess tekniska egenprecision och det fakum att olika manometrar kan vara olika precisa. För den som vill byta sin manometer mot en ifrån eftermarknaden så kommer idag en kort guide med saker som kan vara bra at beakta.

De allra flesta manometrar på marknaden anges som "1.00", vilket alltså borde vara 25.40 mm. I verkligheten så är de flesta dock bara 23 mm även om jag har sett vissa modeller ända upp till 28 mm. Ska man passa in en manometer i ett givet hål så är det alltså viktigt att ha detta i bakhuvudet.

Notera packningen på BSP

Nästa sak om är ännu viktigare att tänka på är anslutningen på gängan. Här är storleken normat 1/8" men det gäller att vara uppmärksam på att det existerar och används två helt olika sorter med denna storlek. En variant heter NPT (National Pipe Thread) och brukar förekomma på amerikanska vapen, en annan variant heter BSP (Brittish Standard Pipe) och den förekommer på många brittiska och kontenentala vapen. Skillnaden mellan dessa gängor är väsentlig, samma storlek till trots. Anledningen till detta är att NPT har en konande gänga som tätar igenom passning och tätningsmedel där BSP tätar igenom en packning. Den som kör NPT där det ska vara BSP får inte tätning i lika lång del av gänglängden (risk för läckage) och den som kör BSP där det ska vara NPT får en manometer som fastnar en bit ner i gängan och så att säga inte "bottnar". Även är så är konsekvensen oftast att kärlet börjar läcka. Steg 1 är alltså att kolla så att man har rätt manometer för rätt vapen, trots att i princip alla använder 1/8".

  NPT saknar packning och har konad gänga

Vidare så bör manometerns skala vara lämpligt för vapnet. Har man ett HPA-vapen som maxar på 140 Bar så finns det inget skäl att ha en 350 Bars mätare, då blir det ofta grova indelningar på enheten och svårt att läsa. Dock så bör manometern ha lite extra marginal, dels så att den inte bottnar vid exempelvis en temperaturhöjning och dels vid en oavsiktlig överfyllning så att den helt enkelt inte går sönder. Ett annat skäl med lite marginal är att de flesta manometrar är som mest exakta i mitten av sitt spann. Sedan så kan man välja färgsättning på tavlan, visade enheter (PSI eller BAR etc) osv efter eget gottfinnande.

Loctite 545 är en riktigt bra produkt

När man därfter ska montera manometern så måste man i de allra flesta fall använda ett tätningsmedel. Här finns två varianter, gängtejp ("teflontejp") eller gängtätning ("Loctite"). Båda fungerar men jag föredrar personligen kemisk gängtätning. Nackdelarna med tejp är att det kan vara svårt att behålla tätningen när man efterjusterar manometern så att den sitter rakt. Likaså kan man råka få in fragment av tejp i kärlet vilket kan skapa problem. Ska ni ändå tejpa, kör max tre varv och linda på åt rätt håll, motsols för en vanlig högergängad manometer. Låt de första varven på gängan vara fri från tejp.

När det gäller tätningsmedel så kör jag på Loctite och de har två-tre lämpliga produkter, 542, 545 och 577. Den förstnämnda är bäst men dyrast. Fördelen är att den inte lämnar rester på samma sätt som 545 men att den kräver lite mera nogrann applicering. Dock så är dessa två sorter ganska lika. Variant 577 är egentligen avsedd för grovgänga och mindre vattnig ("tjockare"). Den tätar lätt och bra men kan vara kladdigare att jobba med än de lösare varianterna. Det är lätt att man får på lite för mycket av bara farten med 577.

Oavsett vilken variant ni väljer så tänk på att Loctite måste härda, helst ett dygn, innan fogen har fastnat så att den är tät när den tryckbelastas. Läcker fogen så försök inte dra åt lite extra, risken är att fogen släpper och det sprutar Loctite högt och lågt över närområdet (ja, jag har testat). Innan fogen har härdat så kan man finjustera manometerns position lite. Lossar man manometern, se till så att kärlet inte är trycksatt. Även om manometern är satt med tätningsmedel så är den enkel att lossa.

Notera också att tätningsmedel för gängor INTE är samma sak som gänglåsning!

Challengern i kronografen!

Totalt 100 skott mellan 2700-1400 Psi (185-95 Bar), JSB RS 7.33 gn

Idag så testade jag att köra Challengern ifrån hela 185 Bar. Tidigare så har jag ju begränsat mig till att köra ifrån 135 Bar och nedåt men eftersom hammarfjädern har fått lite mer förspänning i samband med att jag borrade transferporten förra året i syfte att komma upp från 7.50 joule till 10.00 joule så bör jag egentligen starta vid ett högre tryck än originalets 135. I praktiken så har jag dock inte haft det behovet eftersom de ca 50 skott som jag har fått ut ifrån 135 Bar har rätt gott för mitt skytte men det är ju alltid kul o se hur mycket man kan få ut rent tekniskt sett. Sålunda så körde jag därför ifrån 185 Bar när jag fick kurvan ovan. I reda siffror så blev det på följande sätt:

678, 76, 74, 74, 81, 81, 81, 83, 83, 87

678, 89, 81, 78, 87, 81, 78, 87, 90, 93

690, 80, 78, 83, 84, 86, 84, 89, 91, 87

694, 94, 90, 90, 89, 77, 96, 91, 94, 91

690, 93, 89, 93, 99, 97, 87, 94, 94, 94

694, 00, 00, 99, 00, 93, 97, 97, 97, 97

700, 93, 97, 97, 87, 96, 91, 96, 90, 86

686, 93, 91, 91, 93, 94, 93, 91, 89, 87

687, 78, 77, 77, 83, 78, 81, 84, 83, 83

676, 83, 73, 76, 74, 74, 78, 77, 74, 74

Här kan man lätt se nackdelen med att mäta vapen på 10 joule, även med mycket små luftbehållare, här ca 135 cc, så får man ut kopiösa mängder med skott. Skulle detta inte vara nog så finns det även möjlighet att ansluta en extra tub, förutsatt att man fräser ur stocken. Den mer än dubblerar (+153 cc) volymen på just Challengern och tillåter då bortåt 250 skott på en fyllning ifrån bara dessa 185 Bar, vid denna setup. Sammandraget av mätningen blev:

Genomsnitt: 209 mps och 10.27 joule E0 (E4=9.78J), 686 fps och 7.60 fpe

Högsta värde: 213 mps och 10.66 joule E0 (E4=10.16J), 700 fps och 7.90 fpe

Lägsta värde: 205 mps och 9.88 joule E0 (E4=9.41J), 674 fps och 7.30 fpe

Totalt så blev det alltså 100 st skott inom en spridning av 26 fps. Av de bästa 80 skotten i följd så var spridningen 23 fps. Ammunitionen var ovägda 7.33 gn JSB RS, tagna rakt ifrån burken. Som man kan se av mätningen så finns det alltså möjlighet att nå ytterligare lite mer anslagsenergi och lägre spridning om man väljer tyngre ammunition. Det man då måste beakta är värdet för E4, som ju klättrar iväg - både på genomsnitt och i synnerhet på toppvärdena.

En annan sak som är värd att betänka är SWP som för dessa 0.065" ståtuber som Crosman använder är 2000 Psi rating. Detta innebär 138 Bar metriskt mätt. Här ligger jag +45 Bar men då de 10 första skotten egentligen är lite låga så kan jag istället välja att lägga mig med ett starttryck på 2500 Psi (=172 Bar). Då tappar jag de första tio skotten och om jag sedan återfyller vid 1600 Psi (=110 Bar) så utnyttjar jag bara de bästa 80 skotten samtidigt som jag minskar överladdningen i början av fyllningen. Överladdningen blir där +34 Bar eller +25% upp.

Här kan vara värt att nämna att tubernas testlimit är 10.000 Psi (x 5 säkerhetsfaktor), alltså ca 690 Bar. Den svagaste punkten är emellertid inte tuben i sig själv utan de skruvar som håller fast ventilen. Exakt vad dessa tål har jag inte fått fram pålitliga siffror över men en gissning torde vara ungefär hälften? En entusiast i USA råkade blåsa in 4500 Psi till sin Discovery (samma SWP rating), alltså 310 Bar och inget hände mer än att vapnet ventillåste så han fick tömma den via degasser-verktyget.

De fantaster som utrustar sina Discos med regulatorer brukar ofta överladda till 3000 Psi (=206 Bar), vilket allmänt anses säkert när man byter ut ventilskruvarna mot en storlek grövre. I detta perspektiv så känner jag att runt 170 Bar personligen upplevs som den yttersta gränsen för ett omodifierat vapen, även om jag själv förmodligen kommer att lägga mig vid maximalt vid 150 Bar eftersom antalet skott ju ändå räcker gott till för mina ändamål.

Varför är alla vapen så fula numera?

En representant för dagens okonventionella luftvapenmode - FX Airguns Bobcat

Den frågan fick jag av en förvisso äldre men ändå mycket intresserad entusiast häromdagen. Vad svarar man på en sådan ledande fråga? Till att börja med, är de fulare eller inte? Dessutom, vad är fult och vad är vackert när man ser på saker i vapenväg?

Inga frågor är så svåra att besvara som sådana som berör estetik, detta eftersom människor är så otroligt olika och en så subjektiv sak som utseende är till sin natur otroligt svårt att värdera eller gradera.

Om vi försöker hålla oss så objektiva som möjligt i detta synnerligen subjektiva ämne så finns det emellertid vissa trender som vi kan spåra och som radikalt har påverkat utseendet hos våra olika vapen. Dessa förändringar beror då främst på ekonomi och på teknologi, de två faktorer som mest av allt påverkar utseendet på våra vitt skilda föremål i människans värld.

  Traditionellt vapen med plaststock - HW97k

Ekonomi

Alla vill tjäna pengar på sin produktion. Ständiga krav på ökad tillväxt betyder att man hela tiden måste tjäna mera pengar på samma produktkategori. För att öka marginalen så finns det bara två vägar att gå, antingen så höjer man priset på varan eller så förbilligar man tillverkningen av densamma. I en ökad konkurrens (fler aktörer) så kan man inte höja priset uppåt, då kunderna istället går till konkurrenterna. Istället måste man minska produktionskostnaderna - utan att den tekniska kvalitén försämras. Ett enkelt sätt att göra detta är att använda stockar av plast istället för trä. Gör man det så sparar man rejält med pengar. Samtidigt så förändrar man dock utseendet radikalt.

Ett sätt att få köparna att acceptera ett otraditionellt utseende är att framhäva det som modernt och jämföra designen med det som finns hos krutvapen, vilka numera har tagit allt större intryck av militära formgivningar. Det betyder att man allt mer frångår ett traditionellt trästocksutseende i plastutförande och istället allt mera försöker skapa en futuristisk eller militär design. På detta sätt så slipper man en rent estetiskt jämförande beskådan rakt av mellan en trästock och en plaststock vilket för de flesta betraktare ställer plaststocken i dålig dager.

För att öka attraktiviteten och acceptansen för plaststocken ytterligare så har nu många tillverkare börjat bredda utbudet av kulörer ifrån bara tråksvart via olika trendiga designer (typ 3-camo, skulls etc) liksom med olika inlägg eller finishar med gummi och liknande mjuka syntetmaterial. Detta, tillsammans med mer solida strukturer inuti stocken, ger en större känsla av exklusivitet och kvalité än vad som var fallet för forna tiders mer ihåliga plaststockar.

  Traditionellt vapen med trästock - BSA Techstar

Teknologi

Trästockar är ett tillverkningstekniskt elände, som en luftvapentillverkare en gång konstaterade. För att tillverka en plaststock så räcker det med en påse plastkulor som via en maskin kan formas till önskat utseende och format. Ska man däremot tillverka en trästock så måste man ha tillräckliga mängder av ett naturmaterial (trä) av rätt format, kvalité och utseende. Dessutom så är detta material mer känsligt för transport och förvaring än påsen med plastkulor. Slutligen så måste man också ha en fräs för att framställa stocken. Den skapar mängder med spån, om inte kan återanvändas i själva produktionen på samma sätt som de plastkulor som man kan gjuta om. Dessutom så står man där om stocken blir misslyckad och måste kasseras eftersom den heller inte kan gjutas om, möjligtvis bara säljas som andra hand - något som emellertid kan vara lurigt med tanke på varumärkesvärde och liknande.

Ett annat bekymmer är att den mer komplicerade framställningen av trästockar som regel betyder att vapentillverkaren själv inte producerar stocken utan man hamnar i händerna på en av de få stockmakare som kan tillverka stora serier stockar i industriell skala. Dessa aktörer tillverkar då också stockar även till konkurrenterna och har en stark position när det gäller att bestämma över pris och tillgänglighet på sin produktion. För en mindre tillverkare så finns det alltså många fördelar med att ha en egen plaststocksproduktion i källaren än att köpa in en färdig och dyrare produkt ifrån en utomstående underleverantör och lagerföra denna periodvis tills behovet av den uppstår. Plaststocken gjuter man ju ihop i takt med produktionens behov och man kan då framställa precis den stocken som tillverkningen för ögonblicket behöver utan att behöva betänka vilka stockar som råkar finnas i lager för ögonblicket.

Laminatstockar blir allt vanligare - Air Arms 500 HFT

Framgångar?

Funkar detta i verkligheten då? Jo, det får man nog säga. Acceptansen för plaststockar hos den vapenköpande allmänheten har ökat succesivt. Bättre plaststockar ger utan tvekan en högre acceptans för materialvalet. Sedan så har ju vapen av bullpupstyp kommit starkt de senaste två-tre åren och denna trend har också gynnat etableringen av plaststockar. En okonventionell vapentyp gynnar ju alltid ett okonventionellt material och de flesta förefaller anse att en bullpup klär bättre i syntetstock jämfört med trä i relation till preferenserna för mer konventionella vapen.

För tillverkarna så är bullpupmodet en riktigt välsignelse eftersom den här "nya" typen av vapen motiverar entusiasten till ännu ett vapenköp då han ju oftast inte redan äger just en bullpup sedan tidigare. Dessutom så underlättar den för införsäljningen och acceptansen för plaststockar i gemen även för den övriga produktionen.

  Förstock anno 2015 med tillverkaren varumärke inpräntat - HW50S

Trästockarnas framtid?

Det kommer alltid att finnas stora mängder entusiaster som vill ha trästockar och där en plaststock inte är ett realistisk alternativ. Detta är ett faktum som tillverkarna på något sätt måste förhålla sig till, vare sig de vill det eller inte. Ett problem här är tillgången på de bättre råmaterialen, främst då valnöt. Luftvapen kräver ju som bekant större klumpar av trä för att man ska kunna framställa de, relativt krutvapnen, mer volymiösa stockarna. Tyvärr så tar det ett par hundra år för ett träd att växa till sig så att de kan skördas för råmaterial till en stock och detta i kombination med att vi framställer mer vapen nu än någonsin under människans historia gör att vi helt enkelt har en brist och därmed ett allt högre pris på dessa träslag. Det extra prisplåslag som vi får betala för exempelvis valnöt över standard plaststock kommer alltså förmodligen att öka än mer i framtiden.

För att lösa den här ekvationen så har en del tillverkare försökt föra in andra trämaterial i produktionen för att konkurrera med valnöt, för de kunder som inte accepterar en plaststock. Det rör sig om allt ifrån poppel till diverse laminat som ges otraditionella färgsättningar och formgivningar för att framstå som något extra i kundernas ögon. Funkar inte detta så återstår det att fresta med bok och att öka bokens konkurrenskraft igenom en modernare ("organisk") formgivning liksom en mer sofistikerad laserskuren "nätskärning".  

I en allt tuffare konkurrens med rena lågprisaktörer så ser vi också att många tillverkare har börjat gravera in sitt varumärkesnamn på stocken, i syfte att stärka det förstnämnda. Stocken blir på så sätt en intressant och iögonfallande "reklamplats" för varumärket.