Direktlänk till inlägg 26 september 2013
Lite justeringar...
Projektilbanan vid 7.50 joule med JSB RS 7.33 gn och BC=0.015
Idag så blev det äntligen dags att göra en första bekantskap med nyförvärvet. Förutom att dra rent pipan, det är förbluffande hur smutsiga piporna är på fabriksnya vapen, även om de är en premiumprodukt, så började jag med att testa några skott igenom kronografen. Resultatet med lätta RS blev blott 540 fps, alltså 164 mps och 6.40 joule. Lite i lägsta laget.
Just Challengern är lite udda i sin design jämfört med Discoveryn och dess fartomställare baktill på lådan har två justeringar, en "vanlig" för hammarfjäderns förspänning och en även för hammarens slaglängd. Man får alltså tänka sig för lite hur man justerar. För att öka utgångshastigheten så spände jag först förspänningen igenom att skruva medurs, vilket udda nog sänkte utgångshastigheten till mycket slappa 200 fps..!!
Tillbaka till utgångsläget så ökade jag istället hammarens slaglängd och vips - nu sköt effekten i taket (nåja). I alla fall så landade jag rätt så direkt på 584 fps i genomsnitt på 10 skott med 8 fps spridning. Med andra ord en utgångshastighet av 178 mps och prick på 7.50 joule.
På den här nivån så kunde jag höra en marginellt högre ljudnivå än på 6.40 joule och likaså kunde jag notera en gråvit luftpuff från mynningen. Troligtvis så skulle fulla 10 joule innebära en ytterligare distinkt högre knall, något som jag erindrar mig ifrån mina gamla 200T, vilka lät betydligt mera (relativt sett) på 10 joule än på 7.50 joule. Otvivelaktigt är det emellertid så att den 60 mm längre pipan på Challengern jämfört med 200-serien gör gott för att minska skottljudet. Att skjuta igenom kronografen inomhus helt utan tillsatt dämpning var inga som helst problem, ljudnivån är mycket diskret och utan tvekan "backyard friendly".
Bristen på effekt då?
Tja, studera projektilbanan ovan. Den rosa zonen motsvarar en enkrona i diameter och hela vägen mellan 6-28 meter så kan man alltså hålla rakt på och ändå träffa maximalt 13 mm från riktpunkten. Tycker man att 10 joule är lite så måste naturligtvis 7.50 joule upplevas som än mindre men faktum kvarstår - vid skytte på avstånd ut till 30 meter så duger 7.50 joule precis lika bra som 10 joule. Ska man däremot skjuta på längre avstånd så dalar projektilbanan närmast skrämmande skarpt. Vid 40 meter så har träffpunkten ramlat ner över en decimeter! Detta då jämfört med inskjutningsavståndet på 25 meter. Det är med andra ord inte så konstigt att man bara skjuter över 40 meter på F/T-tävlingar i exempelvis Tyskland, Italien och andra länder med en licensfri gräns på precis 7.50 joule.
För en "vanlig" entusiast, alltså en "trädgårdsskytt" etc så är den här effektnivån helt utmärkt. Då handlar det som regel om kortare avstånd, vanligtvis 10-25 meter, samtidigt som en lång ljudnivå är av prioritet. Dessutom så kan ett lågt flykt- och anslagsläte liksom den mycket måttliga destruktiva effekten på den här nivån vara en ytterligare tillgång.
Personligen så ska jag nog börja med att lägga mig på 7.50 joule, även om jag redan har införskaffat borr för transferporten, och sedan ska jag fundera lite över hur vapnet kan utvecklas. Kanske dags för en dipping precis som jag gjorde med min dåvarande S200 för ett tag sedan? Framtiden får utvisa...