Decennier kommer och decennier går...

  Året var 1952 och då lanserade Weihrauch sin legendariska HW35

Så, ett nytt gevär och denna gång en av de mest klassiska fjädergevär som överhuvudtaget går att införskaffa i fabriksnytt skick. Detta vapen började säljas för sextio år sedan (!) och tillverkas fortfarande med ytterst få förändringar. Det har blivit en pistongpackning av syntetmaterial istället för läder, avtryckarsystemet har fått en säkring, kilbasens bredd är lite mer standardiserad och rustad med ytterligare ett rekylspärrhål men i övrigt så handlar det mest om mindre kosmetiska förändringar.

Sex decennier alltså och modellen säljer fortfarande bra vilket är skälet till att den ännu existerar som nyvapen och dessutom i ett flertal olika utföranden. Otroligt egentligen!

Så, vad är det då som är så speciellt med den?

Tio år senare så fanns det ett flertal underversioner, liksom dagens HW35E  

Weihrauch HW35 var naturligtvis långt före sin tid, många av de egenskaper som skyttar värdesätter fanns på plats direkt vid lanseringen och modellen etablerade sig därför snabbt som ett normvapen, alltså den bössa som konkurrenterna direkt och indirekt mättes emot. En nytänkande konstruktion, en enrom slitstyrka, en fantastisk praktisk precision liksom vettigt pris för en hög kvalité och fin passning/finish säkrade succén. Dessutom - konkurrensen på den tiden var inte direkt besvärande, pröva en HW35 från säg 1956 mot vilket samtida brittiskt vapen som helst och alla och envar förstår snabbt att den här modellen rankades högt hos dåtidens fantaster.

Här är de punkter som satte HW35 i en särställning vid lanseringen och som än idag är noterbara:

Avtryckarsystemet

Rekord! Nuff said! Talar man fjädervapen ibland entusiaster världen runt så har alltid avtryckarsystemet Rekord konstaterats som marknadens ledande och detta då under snart sextio år! Bortsett ifrån rena matchvapen från 70/80-talet (typ FWB 300 etc) liksom möjligtvis CD från Air Arms så finns det inget avtryckarsystem som kommer ens i närheten av detta Weihrauchs verkliga triumfkort. Detta fantastiska enhetsavtryck finns hos alla möjliga HW, från lilla 30 upp till F/T versionerna av 97-serien. Tänk då på 50/60-talet och jämför mot exempelvis en Airsporter, man förstår lätt varför det fanns köpare som valde HW enkom för just Rekord.

Aktivt piplås

Idag med pålitliga CNC-maskiner, bättre material och välkalkylerade toleranser så är ett aktivt piplås sällan nödvändigt av praktiska skäl, såsom det var ända fram till 70-talet då många fjädervapen hade lätt glappande kullås mellan pipblock och cylinder. Ofta så spelade detta ingen större praktisk roll förr i tiden eftersom vapnen som regel sköts med öppna riktmedel, där båda riktmedlen sitter på samma enhet (ie pipan), men när man började använda kikarsikte och ställde högre krav på den praktiska precision så blev fördelen av aktiva piplås uppenbar. Igenom åren så är det många tillverkare som har använt piplås och ännu idag förekommer det på enstaka modeller. Nu är ett aktivt piplås långt ifrån en nödvändighet men det är defintivt ingen nackdel i precisionshänseende.

Liksom helt nya Walther LGV så har också HW35 aktivt piplås, här syns också den delade spännarmen.  

Delad spännarm

Ett fåtal pipspännarvapen har fortfarande en delad spännarm och HW35 har alltid haft den här lösningen. Fördelarna är uppenbara, ju mindre slits man har på undersidan av förstocken desto stabilare blir densamma och det är naturligtvis än viktigare då man använder ett mjukare trämaterial såsom valnöt. Ergonomiskt sett är det också mycket bekvämt att kunna hålla vapnet med sin vänstra hand på samma sätt som en vanlig studsare utan att behöva ta hänsyn till de obekväma kanterna hos spännarmens långa skåra på mer konventionella vapen.

Kvalité

Detta vapen skapade långt innan vi omgav oss med plastföremål och detta har aldrig förändrats. Modellen är byggd av stål och trä - inget annat. Detta är ett skjutvapen byggt av de material som skjutvapen har varit byggda av under hundratals år tillbaka. En djup blånering, en väldoftande stock av valnöt, allt är tungt och gediget. Den engelska termen "overbuilt" är inte alls opassande, detta gevär är verkligen byggt som en stridsvagn! Allt är tungt, tungt och gediget. Känslan av massa och metall är dominerande, allt känns rejält och solitt. Bakstycket är fräst ur ett enda stycke stål och fingängat till cylindern, pipblocket löper mellan käftarna precis som låskolvarna gör i dörren till ett kassaskåp. Mekaniken klickar och knäpper distinkt när en mekanisk rörelse utförs. Steel is real - detta är ett vapen som klarar flera generationers dagligt slitage utan att nötas märkbart.

En tidlös design..  

Valnötsstock

Det tar flera mansåldrar för ett valnötsträd att mogna så att det kan ge virke gott nog åt en vapenstock och igenom att ett luftgevär bär sin egen drivkälla så är oftast luftvapenstockar dessutom fysiskt sett större och kräver därför större ämnen. Dessa ämnen måste även vara av rätt kvalité för att klara den speciella dubbelverkande rekylen hos fjädervapen för att inte spricka, liksom de belastningar som tiotusentals anspänningar av mekanismen utgör. Allt detta i kombination med att luftvapen ofta är hårt prispressade gör att fjäderluftgevär med valnötsstockar är allt mer sällsynta. Det billigare och robustare bokvirket används oftare men den börjar nu allt mera ersättas av den ännu billigare och tåligare plasten. Weihrauch HW35 har dock i princip alltid funnits med en valnötsstock som tillval och inget annat vapen hos HW är mer förknippad med valnöt som just den här modellen. Lägg sedan till prydligt fabriksmonterade rembyglar, liksom vackra snövita effektskivor så får man ett otroligt vackert vapen rent estetiskt sett.

Riktmedel

Skapad i en tid då kikarsikte var ovanliga eller till och med okända för luftvapenbruk så var kvalitén och utformningen av de öppna riktmedlen mycket viktiga. Det ÄR svårt att skjuta bra med öppna riktmedel och i synnerhet så på lite längre avstånd. Ska man ändå göra det så krävs det att man använder så bra järnsikte som möjligt. Detta insåg tidigt Weihrauch och alla deras modeller har alltid utrustas med mycket bra öppna riktmedel, HW35 inget undantag. Här finns HWs standardriktmedel med vändbara skåror baktill och tunnelkornsikte framtill med utbytbara element, alla givetvis utformade i stål. Vill man skjuta med kikarsikte så var HW tidigt ute med en kilbas som utrustades med hål för bästa tänkbara fixering av kikarsiktets fäste. Detta system kopierades sedemera av Air Arms och tillhör än idag den bästa lösningen på marknaden.

En gång i tiden så såldes HW35 också på hög effekt..  

Effekten

En gång i tiden så byggdes HW35 för att vara kraftfull, jämfört med HW50 och HW55 så var 35 den stora dunderbössan i HWs tidiga sortiment. Ända fram till Feinwerkbau Sport kom 1973 så ansågs HW35 som en av de mest potenta fjädervapnen på marknaden. Med 750 fps i kaliber 177 och 650 fps hos kaliber 22 så var det inte många andra vapen som kunda matcha upp, möjligtvis undantaget BSF med sin modell 54. Idag så är effekten inte mycket att hurra över, ett vältunat exemplar med kaliber 22 KAN förvisso nå en liten bit över 12 fpe men ofta så förlorar man en hel del praktisk precision och dito skjutbarhet vid den typen av effektuttag. Den kortslagiga konstruktionen hos 35 innebär att modellen trivs bäst runt 9-10 fpe där den i gengäld skjuter oerhört mjukt och fint. I detta läge så kommer vikten på närmare 4 kg helt till sin rätt som rekyldämpare.

Även speciella US-versioner tillverkades..  

Prislappen

Trots att det handlar om ett mycket påkostat och välutrustat vapen så är priset högst rimligt, en HW35L kan idag köpas ifrån Tyskland för bara €299 under 3000 kr! I Sverige så handlar det om en tusenlapp upp mot populära HW50S och för dessa pengar så får man aktivt piplås, valnötsstock med rembyglar och effektskivor utan laseretsning, samt en betydligt mer solid konstruktion - egentligen så är det egendomligt att den inte säljer mera.

 

Silwer

6 juli 2013 16:45

HW55 var väl ändå topmodellen, men det var ju främst en hålstansarbössa, en fin sådan är helt överlägsen en hw35 i känsla och kvalitet, men HW35 lever ännu iaf och ger väl max runt 14J ungefär har jag hört, så 10J är då inga problems.

Den är med mycket i en amerikansk bok om luvtvapen jag har som är från sent 50tal, och där nämns det tat den är kraftfull, och Walther Lg55 mfl nämns, ingen skulle ju kunna tänka sig en sån lg55 kvar idag att köpa hehe, inte för att den är sämre, men HW är otroliga tat inte låta nån modell försvinna.

Rekord är ju väldigt bra med, som du säger bara CD har hotat det på allvar nånsin ännu, när mna väl kommit till att skjuta, matchvapen räknas inte här.

Johnny Ottosson

6 juli 2013 20:21

Jag har haft två HW35, en L från 1964 som är såld och den nyköpta E från 2003. Därtill så har jag haft en HW55 från tidigt 50-tal.

HW55 är väldigt fina, men, som sagt, mera target där 35 är mera allround.

Vad gäller passning, finish och övergripande kvalité så kan jag inte påstå att jag kan påvisa någon skillnad mellan 35 och 55.

Noterbart är även att 35 har bättre finish än 30/50/95 etc och saknar exempelvis "HW-randen" längst fram på cylindern innan pipblocket.

 

kj

6 juli 2013 18:07

hw gör fina vapen,har aldrig ägt något men hjälpt en kille som hade nästan alla modeller, och bytt till starkare fjäder,så ja har väl skjutit med dom flesta,dock inte i kal 177,22 och 25 var som gällde för honom,och de håller ja med om, 177 mest skit,men ok dom är för tunga,3,8kilo för en 35a,blir ju över 4kilo med kikare,nä det är för mycket,ta och testa ett meteor mk7,som ligger på 2,8kilo,ja ja nu kommer nån nog och tjafsa om att gamo äger fabriken,men ja har varit med sen första metoren kom ut,så dom blev inte sämre,med åren tvärtom,den bästa var mk6,det höll till och med Dahlman med om,han är ju i samma ålder som jag,

 

Silwer

6 juli 2013 18:17

för 10J så kunde han köpt en HW30 men sånna har han ägt en hel hög.
Han lär hålla sig till det och .177 är inget trams där imo, men visst ett max finns ju inna .177 inte funkar alls längre, runt 25J skulle jag säga, sen börjar förluster, överljudande och elände bli det vanliga.

Fast det är pcper, jag har bara några få .177 fjäderbössor, FWB300s bla, inte heller direkt skit iofs hhaa.

Johnny Ottosson

6 juli 2013 20:23

HW30S är ett helt fantastiskt vapen men prisskillnaden mellan en HW30S och en HW35, om den sistnämnda importeras, är mindre än en tusenlapp.

För det får man valnötsstock, aktivt piplås, gängat bakstycke och bättre finish.

Denna gång var det helt enkelt dags för en 35 igen.

 

Johan

6 juli 2013 19:32

Bra artikel!

Synd att inte HW 97K går att få med valnötstock... Borde väl finnas en marknad för sådana?

http://www.luftjakt.se

 

Johan

6 juli 2013 19:39

Och en sak till..

Kul att du kommit igång med skrivandet igen Johnny!

http://www.luftjakt.se

 

kj

6 juli 2013 20:22

nä silwer inte så ja menade om 177, den är ju valigast,men idag är det nog inte många som köper en ny bössa i den klena kalibern,dom flesta köper 22 o 25 o trimmar upp bössorna,bara dom extremt laglydiga håller väl inte på och trimmar bössorna,men såna känner inte ja,ha ha

Johnny Ottosson

6 juli 2013 20:39

Du känner ju mej...

Jag är extremt laglydig, inte minst eftersom jag är en "offentlig" person i hobbyn och därför kan räkna med besök ifrån ordningsmakten precis när som helst om någon stolle därute får för sig att ringa och tipsa polisen om en (grundlös) misstanke som de då måste undersöka.

Vidare så gillar jag 10J vapen och till den kalibern så är just 177 helt perfekt.

 

kj

6 juli 2013 21:07

jo ja menade inte dig,skojade med det om laglydiga personer,tror inte att ordningsmakten bryr sig så mycket om luftgevär,dom har väl fullt upp med insmugglade ak47mm,från forna öststatsländerna.

Johnny Ottosson

6 juli 2013 23:27

Oavsett så tänker jag inte chansa.

Sedan flera år tillbaka så har jag INGET tveksamt överhuvudtaget här hemma.

ALLT klarar en inspektion av den mest kritiske vapenspektör precis när som helst, allt är helt perfekt rent.

 

Silwer

6 juli 2013 21:52

Jo men då han hänger ut sig totalt förstår jag honom här.

Tro inte att jag inte har några skelett i den garderoben, men det är som ren privatperson villig att ta risken, skriva om det här med, men det betyder inget, jag kan neka.

Dock har jag en licens faktiskt.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  En ammunitionstest!   Klassiska Baracuda med tre olika vikter och betydligt bättre burk.     När jag köpte min gamla BSA Ultra på sommaren 2006 så betalade jag £249 vilket kompletterades med £89 för kikarsiktet och ytterligare 2 x £4...

  Brno nummer 5 Ett vackert vapen, bara stål och trä dessutom.   Även denna gång så kommer temat att vara rimfire/”salongsgevär”/småviltstudsare/kantantänt/22LR eller vad man nu egentligen vill kalla den här vapengruppen. Jag har...

  På dryga distanser...   Att skjuta över 40 meter med 177/8J är en utmaning utomhus. Idag blev det en sväng till huset och eftersom det var någorlunda vindstilla så tog jag min lilla Crosman 1701 Bullpup - i allt väsentligt drivlinan av e...

Skön söndag!   Idag blev det en sväng runt de nya domänerna. Även den här helgen så kunde jag inte motstå frestelsen att åter igen ta med min gamla BSA ut till huset för lite skytte över 40 meter. Man kan alltså säga att förra helgen g...

    Plastic fantastic!     Syntetstockar har blivit allt mer populära! Syntetstockar är numera nästan mer talrika än stockar av trä eller laminat och i takt med behoven av bättre lönsamhet, liksom rådande designtrender för skjutvapen, ...