En annan tid och andra kriterier...

  Bara för ungdomar?

Många har under åren jämfört BSAs formidabla modell Meteor med den klassiska Webley & Scott Tracker och då har man inte sällan omnämnt Meteoren som ett "juniorvapen". Just den benämningen har ibland förvirrat då vi vanligen betraktar ett juniorvapen såsom ett fysiskt litet vapen med oftast mycket måttlig effekt. Alla och envar som har prövat en klassisk Meteor (Mk I - Mk V, pre-94) vet att dessa vapen både är fysiskt stora och därtill förbluffande effektstarka.

Med en längd av 104-107 cm samt en vikt på 2700 gram så är de åtminstonde 10-15 cm längre och ett halv kilo tyngre än traditionella juniorvapen, typ Diana M/23 etc. Effekten runt 13-14 joule för kaliber 22 är också rejält mycket högre än de 7.50-10 joule med kaliber 177 som de flesta mindre juniorvapen presterar.

Så, på vilket sätt är då Meteoren ett juniorvapen?

Jo, just den termen har haft lite olika innebörd. På brittiskt maneér så var förr det främsta kriteriet för ett juniorvapen dess prisklass och utförande, snarare än dess fysiska format och effektnivå. Ett vapen som var dyrt och påkostat ansågs vara ett seniorvapen där ett billigt konstruerat och enkelt utfört vapen var att hänföra till juniorvapnens skara. Med den betydelsen av definitionen så blir det hela enklare att förstå...

  En vanlig trästock till en vanlig Webley & Scott Mk III - självfallet europeisk valnöt..

Tittar vi lite krasst på Meteoren så har den egentligen bara en enda påkostad komponent och detta är BSAs legendariska kallhammrade pipa. Resten är skäligen enkelt grovsmide. Cylindern är egentligen en plåt som har pressats till en rundel och sedan punktsvetsats på undersidan, dolt av stocken. Själva stocken är en tillfräst klump av bok med tjock täcklack av typen skolbänk. Övriga detaljer är även dessa av pressad och stansad plåt, enkelt och billigt att framställa i stor skala. Slutligen så målar (!) man hela mekaniken i en tjärliknande emaljlack för att ge en tålig och rostsäker yta.

Billig men välskjutande o robust..  

När man sedan jämför mot en BSA Airsporter eller en W&S Mk III så är kontrasterna slående. Här har en sömlös cylinder, ett kalldraget rör, som stomme. Pipan är svetsad på plats, man har borrat, fräst och svarvat fram vapnets grundläggande mekanik. Laddtapparna var inpressade och tillputsade för hand, stockarna var av oljebonad valnöt som även dessa putsades till för hand. Blåneringen var krämigt blåskimrande och helt enkelt avgrundsdjup, inte sällan förarbetade med omfattande handpolering. Nivån av hantverksmässigt arbete var alltså helt väsensfrånskild från de simplare maskintillverkade vapnen - liksom prisbilden. Ett seniorvapen betingade inte sällan 4-6 gånger priset av ett lite enklare juniorvapen. Översatt ifrån tidigt 60-tal så hade vi talat om 2-3000 kr jämfört med 8-10.000 kr i dagens prisvärde. 

Den här typen av luftvapen tillverkas inte längre...  

Det intressanta med detta är att man på den tiden hade helt andra kriterier än idag. På den tiden så var utgångshastigheten ointressant, effekten var, oavsett vilket (med dagens mått mätt), måttlig och ingen kunde mäta den ändå. Den praktiska precisionen var på många sätt högst diskutabel och gränsen sattes inte sällan av högst mediokra diaboler. Tävlingsformer för icke tävlingsgevär existerade inte, typ dagens FT/HFT, så det fanns inget direkt skäl för tillverkarna att förbättra precisionen. Dög vapnen för jakt och allmän plinking så räckte detta.

Något som däremot var betydligt mera påtagligt var finish, passform och kvalité. 

Den spegelblanka blåneringen, den vackert marmorerade valnötsstocken, den perfekt inpassade mekaniken var helt uppenbar för alla och det var dessa egenskaper som utgjorde nycklarna till kundernas plånböcker. 

 

Nicko

4 november 2012 20:46

Att den praktiska precisionen som det skrivs skulle ha varit medioker på äldre tiders luftvapen stämmer ej, tex den enkla bsa meteor eller Diana 27 har en träffsäkerhet som helt klart både kan jämföras med och även ofta överträffar många av dagens fjädervapen, åtminstone i budgetsegmentet. Detta kan var och en upptäcka bara genom att skjuta några skott med en välhållen meteor.

 

Peter Å

5 november 2012 15:16

Ja du Nicko,det är som om jag själv skrivit det du säger.Jag har ett BSA Cadet Major tillverkat 1949 som skjuter suveränt.Samma sak gäller både mitt BSA Meteor Mk2 från 1963 och mitt Diana27 från samma år.Här finns inget att klaga på varken vad gäller precision eller kvalitè.Webley och BSA gjorde mycket fina vapen på den tiden vilket även Tyskarna gjorde förstås,mitt Walther LGV från 1965 känns tio ggr gedignare än det nya som har börjat tillverkas.

http://ermb

 

brytpipa

5 november 2012 17:58

Bra analys, håller med! Har ännu ej varit ägare till en Meteor, men den dagen kommer nog.

 

Nicko

5 november 2012 19:29

Trevligt att det finns flera som förstår förtjänsterna med dessa enkla gamlingar, har med mina bägge egna meteorer en i cal 177 o en i 22 skjutit av ett flertal maskrosstjälkar på runt tjugo meter. Jag kan lova trots att det låter konstigt att det faktiskt inte är mycket lättare med en FWB 300, jag har provat. Detta om något visar väl att de kunde förr också. Vi ska inte heller glömma tyska nerlagda BSF Bavaria som hade bättre byggkvalitet än BSA, tyvärr är de betydligt sällsyntare och ganska svåra att hitta. Hade tur för några år sedan och köpte ett s60 i fint skick, kraftfullt och välbyggt som en tanks.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  En ammunitionstest!   Klassiska Baracuda med tre olika vikter och betydligt bättre burk.     När jag köpte min gamla BSA Ultra på sommaren 2006 så betalade jag £249 vilket kompletterades med £89 för kikarsiktet och ytterligare 2 x £4...

  Brno nummer 5 Ett vackert vapen, bara stål och trä dessutom.   Även denna gång så kommer temat att vara rimfire/”salongsgevär”/småviltstudsare/kantantänt/22LR eller vad man nu egentligen vill kalla den här vapengruppen. Jag har...

  På dryga distanser...   Att skjuta över 40 meter med 177/8J är en utmaning utomhus. Idag blev det en sväng till huset och eftersom det var någorlunda vindstilla så tog jag min lilla Crosman 1701 Bullpup - i allt väsentligt drivlinan av e...

Skön söndag!   Idag blev det en sväng runt de nya domänerna. Även den här helgen så kunde jag inte motstå frestelsen att åter igen ta med min gamla BSA ut till huset för lite skytte över 40 meter. Man kan alltså säga att förra helgen g...

    Plastic fantastic!     Syntetstockar har blivit allt mer populära! Syntetstockar är numera nästan mer talrika än stockar av trä eller laminat och i takt med behoven av bättre lönsamhet, liksom rådande designtrender för skjutvapen, ...