Airpang

Alla inlägg under maj 2012

Av Johnny Ottosson - 5 maj 2012 20:45


I morgon så är det tävling !


Dags för vårträffen i Onsala och den sista väderprognosen nu talar om vackert väder med strålande sol men en smula kallt, bara 8-9 grader. Vinden anses till 6-7 m/s och växlande östlig. Hyfsat men inte perfekt väder med andra ord. Det kunde gärna vara lite varmare och med mindre blåst men vi får vara tacksamma för att vi slipper mulet väder eller ännu värre - regn.


Vidare så får jag åter igen mail med frågor om varför inte det går att logga in på Airgun.


Jag har absolut ingen aning om varför, utan kan bara konstatera att jag inte heller kommer in. Det även samma sak för några dagar sedan (ons-fre) - de kanske bara anpassar öppettiderna efter besöksfrekvensen?


Väl mött i morgon allesammans !!

ANNONS
Av Johnny Ottosson - 5 maj 2012 10:00


Yes - It can !!


   HNs nya Baracuda Hunter Extreme fortsätter att imponera !!


Idag så har jag fortsatt att skjuta nya Baracuda Hunter Extreme över uppmätta 50 meter och jag kan bara konstatera att de exceptionellt goda resultaten ifrån den första dagen mycket väl står sig även idag. Denna dag var det sämre väder med ännu lite mer blåst men trots detta så skjuter Hunter Extreme fortsatt mycket pålitligt och förutsägbart. Detta är en mycket bekväm diabol att skjuta med som ger en angenäm säkerhetsmarginal.

Faktiska 50 meter med hålspetsdiaboler, testa detta med Crow Magnum etc..

Som man kan se av träffbilderna så stansar den mycket runda och fina hål i tavlan och anledningen till detta kan man då och då se en glimt av när projektilen flyger på väg mot målet - den levererar en helt stabil flykt.

Mycket bra praktisk precision, mycket lågt pris och en expanderande konstruktion - som jag ser saken så finns det ingen ursäkt att inte pröva en ask av dessa när man prövar ut ett nytt PCP och i synnerhet om vapnet är utrustat med en ST-pipa. Idag har jag fem olika sorters diaboler där det är en hårfin skillnad på den praktiska precisionen, detta trots att vissa är lätta (25.40 gn), vissa är tunga (30.90 gn), vissa är hålspets (Hunter Extreme) andra är konventionella rundnosar (Benjamin Domes) eller miniéformade (Defiant Exterminator), ja spridda nationaliteter (USA, Tjeckien, England & Tyskland) spelar inte heller någon roll - min Elite skjuter glatt dem alla med mycket gott resultat.

Det ska bli mycket spännande när jag får loss tid att testa dem sida vid sida med Crow Magnum och Predator Pellets både för precision på kortare avstånd (30 meter) samt för expansion (i lämpligt medium), nya Hunter Extreme ska jag även testa på fulla 80 meter!

Prismässigt sett så är läget följande; Referensdiabolen nummer 1 (JSB KIng) kostar 105 kr för 350 st vilket ger ett pris på 430 kr för 1000 st. HN Baracuda kostar 300 kr för 1000 st, Predator Pellets betingar 950 kr och slutligen Defiant Exterminator på 530 kr, även dessa räknade till 1000 st för jämförelsens skull.

I skenet av detta så ligger Hunter Extreme mycket bra till med 340 kr/1000 st - en ytterst prisvärd diabol. Detta både om man jämför med billiga och bra rundnosdiaboler (King) men än mer så jämfört med övriga hålspetsdiaboler på marknaden. Endast Crow Magnum kommer i närheten prismässigt sett med 295 kr/1000 st.

Nu till något helt annat - den mottagande sidan;

Hur länge varar det, när brakar den...?

Som en del känner till så har jag ett rejält träd på tomten, vilket tjänstgör som kulfång. Detta träd är lite drygt 50 centimeter i diameter men börjar nu bli en smula slitet i kanten. En tämligen vapenointresserad bekant noterade trädet i begynnelsen för några år sedan och konstaterade att det var ett utmärkt kulfång. Jag uttryckte min skepsis och sade att jag förr eller senare kommer att skjuta av det. Min vän gapskrattade rått och förklarade myndigt att det helt enkelt inte går att skjuta av ett träd - och i synnerhet inte ett så grovt träd - med bara ett luftgevär.

Ett "riktigt" vapen däremot, då möjligtvis...kanske...men ett luftgevär?  

Han bara fnös föraktfullt...

Det ska bli spännande att se hur detta går.

ANNONS
Av Johnny Ottosson - 4 maj 2012 10:00


HN kan sina saker...


Hålspetsammunition på 50 meter - vem hade trott det..?  


Idag fick jag tillfälle att pröva HNs nya Baracuda Hunter Extreme och detta var en mycket sällsam och oerhört inspiererande upplevelse. Det är länge sedan jag har blivit så imponerad av en diabol som denna!


Rent formgivningsmässigt sett så är detta en högst normal Baracuda av sedvanlig typ med den lilla skillnaden att den har ett försjunket kors infräst på toppen. Förutom att diabolen ska bli expanderande av detta så har den också tappat lite vikt. I övrigt så är det en likadan Baracuda som den klassiska ursprungsmodellen.

Baracuda Hunter Extreme


Vad är då poängen med att överhuvudtaget göra den expanderande? Jo, lagstiftningen i många länder, exempelvis Sverige, kräver att man vid (skydds) jakt använder just expanderande projektiler. Nu kan självfallet en diabol vara expanderande igenom sitt materialval snarare än igenom sin formgivning men om detta tankesätt är i enlighet med lagstiftarens intentioner är tyvärr oklart. Igenom att använda en diabol som Hunter Extreme så har man dock sitt på det torra rent juridiskt sett. 

Kruxet med många andra konstruktivt expanderande diaboler (Crow Magnum, Predators etc) är att dessa tyvärr ofta har en ganska opålitlig praktisk precision på lite längre avstånd och i synnerhet så under tuffa vindförhållande. De är med andra ord dåligt formgivna för att bibehålla ett bra BC, deras tonvikt ligger mer på expanderande än på stabila projektilbanor. Det unika med Hunter Extreme är att man så att säga angriper problemet ifrån det andra hållet - detta är en diabol med främsta fokus på bra praktisk precision downrange snarare än optimal expansion.


För, med handen på hjärtat, som regel så har man ju ingen vidare expansion överhuvudtaget i mindre djur och i synnerhet fågel med potenta luftvapen, detta eftersom det handlar om förhållandevis mjuka mål.


Snygg och tydlig dekal på burken..


Till att börja med så drog jag 10 skott i kronografen och fick då 870 fps (265 mps) som genomsnitt med en spridning på (lite höga) 16 fps. Anslagsenergin uppgick till 47.75 fpe vilket betyder precis 65 joule. I fråga om detta moment så klarade sig Hunter Extreme sig bra, lite mindre energi än den vanliga Baracudan men också lite mindre vikt.


Träffbilderna för den praktiska precisionen över uppmätta 50 meter framgår högst upp på dagens inlägg. Det var dock inte helt perfekta förhållanden utan en måttlig men retfull bris. Träffbild nummer fem har en jättelik flyer och den är extra intressant, först så förstod jag inte varför men när jag hämtade tavlan så såg jag att diabolen hade träffat en knappt synlig kvist med en såpass rejäl avvikelse som följd.

Sedelärande för de som jagar med luftvapen, dessa projektiler är sannerligen inga "buskröjare".

Min subjektiva känsla, baserad på dagens första träffbilder, är att man förmodligen utan större problem kan hålla jämna och fina träffbilder under en enkronas yta på 50 meter med min Elite och den här ammunitionen. Jämfört med Crow Magnum och även Predator Pellets så är Hunter Extreme i en helt annan klass, den har betydligt mer gemensamt med bra rundnosdiaboler när det gäller praktisk precision än med traditionella hålspetsdiaboler. 

Om man istället jämför den med bra rundnosdiaboler som exempelvis de övriga sorter som jag brukar använda så hamnar Hunter Extreme efter JSB King och Defiant Exterminator men jämnsides med vanliga Baracudan och bättre än Benjamin Domes. Detta betyder att jag nu har fem diaboler som under bra förhållanden har möjlighet att på ett pålitligt repeterbart sätt kunna prestera under enkronan på femtio meter.

De nya ST-piporna är verkligen allätare på ammunition.

Prismässigt sett så finns det inte heller mycket att klaga över, dessa diaboler betingar 69 kr för 200 st vilket lägger dem 9 kr dyrare än vanliga Baracuda - väl investerade pengar för luftvapenjägaren. Jämför man med övriga dedikerade diaboler för jakt, exempelvis Predator Pellets, så är Hunter Extreme rena klippet.

I nästa del så ska vi se på expansionen jämfört med Crow Magnum, vanliga Barcudan samt Predator Pellets samt studera vikterna för Hunter Extreme.

Hittils kan vi dock sammanfatta att energibehållningen är mycket god, den praktiska precisionen lysande, så även prisläget som är mycket humant. Vidare så är diabolerna rena och fina att hantera och kommer i en utmärkt ask.

Det känns minsann som att HN har en riktig vinnare i den här diabolen, man har tagit det som har varit bra med den vanliga Baracudan och sedan förfinat den till en ännu mera användbar produkt - starkt jobbat!

Av Johnny Ottosson - 3 maj 2012 20:00


Det drar ihop sig...


Nu på kvällskvisten så vill jag bara påminna om tävlingen nere i Onsala på söndag 6/5. 


Väderprognosen talar om uppehåll, varierande sol och tunna moln samt runt 8-9 plusgrader, en smula kallt med andra ord. En annan faktor är naturligtvis vinden och prognosen ligger på 10-11 m/s vilket är mycket tuffa förhållanden och i synnerhet så nere på Onsalas ökänt blåsiga bana i Skytteviken. Det blir till att ladda tungt för framgång.


I övrigt så håller jag på att färdigställa morgonens inlägg om Baracuda Hunter Extreme, HNs nya "skruvmejseldiabol"..

Av Johnny Ottosson - 3 maj 2012 10:00


Kaliber 25


   Fler än vad många tror..


Idag fick jag ännu ett paket ifrån min hovleverantör Hurricane och den innehåll en blandad komplott med olika diaboler i kaliber 25. Förutom Baracuda Hunter Extreme så innehöll den även SamYang och och en udda spetsnosdiabol från HN vid namn Excite Coppa-Spitzkugel. 

Jag har sedan tidigare fyra diaboler som skjuter mycket bra (King, Baracuda, Exterminator & Benjamin Domes), samt två hålspetsdiaboler som skjuter acceptabelt för formtypen (Predator & Crow Magnum). Riktigt usla har varit Gamo Hunter, HN Ram Point, Benjamin Pointed Hunting samt, lustigt nog, HN Field Target & Trophy. Det ska bli spännande att se var någonstans nyförvärven hamnar. Totalt så har jag nu avverkat 13 olika sorters diaboler varpå 4 har varit bra, 2 acceptabla, 4 dåliga och nu då 3 (ännu) okända.

Det är alltså riktigt kul med det rejäla utbud som har uppstått runt kaliber 25 bara de senaste två åren, sedan kalibern slog igenom ordentligt till dagens potenta PCP. Nu är helgen räddad, nu ska det skjutas ordentligt i det underbart vackra vårvädret.

Av Johnny Ottosson - 2 maj 2012 10:00


Snart dags att tävla


   Är det bara vindstilla så är det otroligt kul att skjuta 10J/177


Idag tänkte jag påminna om vårens olika tävlingar. Den största hamnar nu redan 6 maj nere i Skytteviken där Onsala Luftgevärsklubb inbjuder till traditionell fallmålstävling. Detta brukar vara årets riktigt stora begivenhet även om deras hösttävling också drar många besökare. Ett extra stort plus för att man nu lägger tävlingen på en söndag så att fler kan vara med och att man även kan engagera handlare att komma upp på besök.


Nästa tävling blir en bänkskyttetävling arrangerad av vår andra lite större klubb i landet, Laxå. Ansvarig för denna är en riktig eldsjäl, Tomaz, och det ska bli mycket spännande att se hur den tävlingsgrenen faller ut.

Själv så har jag också börjat förbereda mig lite smått för Onsalas vårtävling. Idag så har jag kalibrerat in min CZ200T på strax under legala 10 joule och den skjuter som vanligt likt en dröm, vem vet - det kanske blir ännu en pokal även detta år?

I klassen för full effekt så övervägde jag min Elite med lånelicens på en 22-pipa men det hela föll på lite juridiska oklarheter, då är det bäst att ta det säkra för det osäkra och avstå. Förhoppningsvis så får väl Tillståndsenheten i Göteborg också ändan ur vagnen någongång framöver så att även jag har möjlighet att komma över en egen växelsats, åtminstonde för tävlingsbruk. Istället så lutar det åt att min gamla Ultra får tjänstgöra igen.

Klassen för full effekt är inte lika intressant som 10 joule så det får bli lite som det blir där.

Vidare så hoppar jag fjädervapenklasserna för full effekt och 10 joule, den förstnämnda eftersom jag saknar licens för ett konkurrenskraftigt vapen och för att jag dessutom aldrig heller skulle slösa en licens på ett sådant.

Den sistnämnda är tämligen ointressant då den i praktiken bara består av en uppgörelse med rekylfria matchvapen, företrädelsevis FWBs gamla 300-serie. Den som dyker upp med ett konventionellt rekylerande fjädervapen av vanligt snitt, exempelvis Diana, BSA, Gamo etc, får konstatera att plats tio eller sämre är högst realistiskt. 

Klassen för öppna riktmedel är inte alls lika elitistisk och där kommer jag att köra min nyrenoverade Diana 23, då denna skjuter fantastiskt bra. Tyvärr så kan jag inte använda min HW-55 då jag inte har öppna riktmedel till den utan bara dioptersikte.

Fokus för min del kommer alltså att ligga på PCP 10 joule i första hand, samt trivselklassen öppna riktmedel. PCP med full effekt blir lite utfyllnad för att tiden ska rulla på och de övriga klasserna tillför inget.

Förutom att justerera in effekten så har jag dessutom skojskjutit lite denna soliga och vindstilla Första Maj med dess fantastiska vårväder. Det är otroligt så kul man kan ha bara med en gammal Diana 23 samt en helt vanlig tennisboll som man förflyttar någon decimeter ifrån sig för varje träff över gräsmattan.

Rekreativt skytte, när det är som bäst...

Av Johnny Ottosson - 1 maj 2012 10:00


Mekardags


Idag så har jag plockat isär den Diana 27 som jag köpte för några veckor sedan och som gav förbluffande låg effekt. Efter att ha tagit bort bakstycket via två sprintar så kunde jag dra ur detsamma och beskåda slagfjädern..


Slagfjädern var rakt som en spik och föreföll vara i mycket gott skick...


Själva bakstycket ser lite udda ut på dessa Dianor och det centreras med hjälp av tre kulor. Bökigast är dock att få ihop allt rakt utan att misshandla fjädern till bakstycket. Den ska sitta som på bilden nedan:


Den liggande fjädern var positionerad ovantill..


Efter att ha tagit bort bakstycket så kunde jag dra ur slagfjädern och innanför denna så ramlade pistongen ut. Packningen var hård och torr men föreföll i övrigt vara i väldigt gott skick, hel och fin utan revor eller andra synliga skador. Eftersom den såg såpass bra ut så lät jag den stå i olja några timmar så att den kunde suga åt sig ordentligt, oljan blev en Venom PFTE som jag har haft legandes i typ två decennier..


Packningen


Allt inuti vapnet verkade vara i gott och föga slitet skick men det fanns inget smörjmedel att hitta någonstans inuti. Efter att jag hade smort pistongen och dess läderpackning så återmonterade jag alltihopa.


Pistongen smord och åter på plats..


De hela arbetet gick mycket smidigt även om man får vara lite försiktig med fjädern till bakstycket när man lirkar allt på plats. Med lite vanlig vaksamhet så gick dock allt helt perfekt.


Till min hjälp så använde jag en hemmabyggd fjäderkomprimator..


När sedan vapnet var ihopmonterat så sköt jag några skott varpå den omväxlande dieslade eller puffade. När jag hade skjutit lite mera så föreföll den stabilisera sig runt 630 fps med 8.44 gn vilket lägger den precis runt den licensfria gränsen om 10 joule.


Hurricane säljer riktig smörja...  


Nu ska jag försöka få loss lite mera tid att skjuta mer med vapnet så att det stabiliserar sig ytterligare och därefter så kommer det att bli ännu en tur till kronografen..

Presentation


Välkommen till bloggen om Luftgevär. Detta är portalen till luftvapenvärlden i Sverige. Här finns alla nyheter om luftvapen samt länkar så att man kan gå vidare till alla sidor i Sverige som intresserar luftvapenentusiaster.

Fråga mig

861 besvarade frågor

Omröstning

Är Airpang en meningsfull del av din luftvapenhobby som tillför dig nytta?
 Ja, oundgänglig
 Ja, bra och nyttig
 Tja, kul men inte mer
 Nej, slöläser bara ibland
 Nej, kommer aldrig mer att besöka

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

Länkar

Besöksstatistik

AirPang Gästbok


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se