Lite paket...

Tre askar ammunition ifrån Hurricane - till en fraktkostnad av 72 kr

Idag så ramlade det ner två spännande paket här i Ödsmål. Först och främst så blev det påfyllning av ammunition till kaliber 177 och min hovleverantör Hurricane skickade som vanligt över natten. Intressant nog så fick jag den nya grafiken på asken till JSB RS och denna är nu till förväxling snarlik den vanliga Exact på 8.44 gn?!

Här gäller det sannerligen att Tobbe håller tungan rätt i mun när han packar sina paket, risken för felplock är alltså uppenbar med två så snarlika förpackningar. 

Nästa paket kom från Pergeo, som nu har leverarat sin tredje bössa till undertecknad. Som vanligt så höll den exceptionellt hög kvalité och besatt ett häpnadsväckande gott skick för sin ålder. Bössan var naturligtvis den Diana 27 ifrån någongång innan 1964 som jag förvärvade till den facila summan av 590 kr på Tradera. Med tanke på sin ålder så var skicket absolut inte att klaga på, jag skulle säga att blåneringen höll 95% utan märkbara blessyrer eller färgskiftningar, bara ett högst måttlig mattning i blåneringen runt pipan. Stocken var klart sämre med några mindre tryckmärken, runt 80-85%.

Provskjutningen var dock inte lika kul, bössan rekylerade hårt och twaangade som en Hatsan. Redan efter ett par skott så blev det dags att konsultera kronografen som visade högst blygsamma 278 fps?!  En utgångshastighet på 90 mps är knappt hälften av vad en Diana 27 ska klara av i normalt skick. Här krävdes helt klart en renovering.

Normalt så brukar jag beställa mina reservdelar ifrån England men med tanke på att ProGunner har ett stort sortiment av delar till äldre fjädervapen så började jag min jakt efter delar där. De erbjöd ett komplett renoveringskit med slagfjäder och erfoderliga packningar för blott 395 kr. Ett mycket konkurrenskraftigt pris då Vildmarkcitys motsvarighet betingade 425 kr. En kontroll hos Chambers gav vid handen att motsvarande delar lösa hade landat på £23, alltså £28 inklusive frakt. Som upplagt för ett återbesök till ProGunners webshop med andra ord.

Dock så studsade jag till när jag såg fraktkostnaden - 95 kr?! 

Levererar ProGunner med personlig kurir måntro? Hur kan Hurricane skicka tre diabolaskar för 72 kr när en slagfjäder och en packningssats betingar 95 spänn från ProGunner? Så långt är det väl ändå inte till Gävle med tanke på att Hurricane har sin verksamhet ifrån Danmark, eller ja - nästan iaf..

Det känns ju inte speciellt lockande att lägga lika mycket som vad vapnet kostade på en ny drivlina. Förmodligen så blir lösningen att riva bössan och studera exakt vad som behövs bytas för att sedan införskaffa packningar ifrån England (såvida inte Tommys, Husqvarna har bra priser) och behålla den gamla slagfjädern, alternativt rota fram en ifrån min egen skrotlåda. Där finns det en hel del gamla grejor från 90-talet och någon fjäder där borde ju kanske kunna passa?

Det ser ut att bli en del fotande och skruvande nu i helgen så ska vi se om inte bössan kan krya på sig inför nästa vecka...

Hel eller halv sanning...?

Min CZ200T med AA magasinsystem monterat, lagom frigång till Light Stream

Idag så testade jag lite grupper på 50 meter efter jobbet. Anledningen till detta, förutom att det är skoj, var att jag har återmonterat mitt magasinsystem på geväret. Jag har ju tidigare haft lite matningsproblem med detta men nu fått bra tips på att smörja magasinen för att de lättare ska rotera och nu fungerar magasinen bättre än någonsin.

Med ett ypperligt fungerande magasinsystem monterat så var det bara att skjuta, utfallet blev som följande:

Bra...

Bättre...

Bäst...    

Imponerande eller hur? Små fina grupper på 50 meter och man drar fort slutsatsen att visst duger kaliber 177 och blott 10 joule helt utmärkt för långhållsskytte på detta för prestandan mycket dryga avstånd. Den här typen av grupper ser man ofta på forum, inte minst utländska sådana.

Problemet med dessa grupper är att de är Cherry Picked, alltså förvisso sanningsenliga men samtidigt tagna ur sin kontext, alltså sitt sammanhang. När man ser tavlan i sin helhet så förstår man bättre helheten:

Oops...var detta verkligen så bra...?

Som man kan se av ovanstånde så är det tre bra tavlor redovisade av 11 stycken skjutna. Ännu viktigare är att man av helheten förstår att träffbilderna är tämligen spridda och därmed till sin natur oförutsägbara. Med detta så blir de alltså oanvändbara för jakt (om detta hade varit lagligt) eller tävlingsbruk på det aktuella avståndet.

Tyvärr så ser man ofta exempel på Cherry Picked träffbilder på många forum och en hel del besökare drar sina slutsatser enbart av vad som presenteras utan att ha en möjlighet att se det totala sammanhanget. Det är av denna anledning som jag helst skjuter minst 9 st träffbilder när någon form av skytte ska redovisas. 

Det är alltså viktigt att man granskar mer än någon enstaka utvald träffbild som en entusiastisk ägare slänger fram, utifrån detta magra material kan man omöjligtvis dra någon rimlig slutsats.

Dianas bästa?

  Köpt för 590 kr, kan den vara värd det tro...?

Många entusiaster som vurmar för Dianas fjäderluftgevär hyllar just modell 27. Detta vapen anses av många som den bästa kompromissen mellan skjutbarhet, praktisk precision och rimligt effektuttag. En frisk Diana 27 ligger dessutom på 10 joule snarare än 7.50 joule och då passar den perfekt in under vår svenska licenslagstiftning. 

I höstas så förvärvade jag en utsökt Diana 25, den mellanstora modellen i Dianas familj om vi räknar 23 - 25 - 27. 

Det är ett mycket trevligt vapen av utsökt kvalité, låångt ifrån dagens Panther 21 och liknande småvapen från Dianas nuvarande produktion. Av den anledningen så var jag mycket nyfiken den lite större modell 27 och äntligen så har jag haft möjlighet att komma över "rätt" exemplar modellen.

  Årsmodell vet jag inte men innan 64/65 är det i alla fall, kanske 50-tal?

I skrivande stund så är den i postgången till Ödsmål och det ska bli riktigt spännande att öppna detta paket..

Jag har själv aldrigt ägt en 27 tidigare men varit lockad av rapporter från namnkunniga skribenter som Tom Gaylord, Robert Beeman och inte minst Ladd Fanta, vilken hade modellen som sitt absoluta favoritvapen. Jag kommer självklart att återkomma med en fjäderrapport av modellen så snart jag har haft möjlighet att ta leverans av den..

Shark !

En reklamfilm från Argentina

Vad många inte tänker på är hur global vår luftvapenmarknad är och hur stort fokus vi i västvärlden lägger på just våra egna fabrikat från Europa och USA. Det man sällan reflekterar över är de gigantiska luftvapenmarknader som sällan märks på västerländska forum och annan luftvapenmedia. 

Ett exempel på stora och viktiga lokala marknader är Sydamerika och Latinamerika där luftvapenskytte är populärt och där det finns flera kända och stora tillverkare som dominerar sina egna marknader totalt, liksom exempelvis BSA och Air Arms gör i England.

De största och mest kända här är Shark och Menaldi, två varumärken som vi sällan eller aldrig hör talas om i Sverige.

Länk: www.armasshark.com.ar & www.menaldi.com.ar

Shark har varit igång länge och började sin verksamhet med harpungevär för undervattensbruk. När man sedan tyckte att marknaden för detta var en smula begränsad så gick man över till först Co2 och därefter PCP-vapen. Idag har man ett brett sortiment av vapen med ganska konventionellt snitt.

En intressant avstickare var att man redan på 1970-talet utvecklade ett gasfjädervapen av samma typ som Theoben, något som dock inte följdes upp med fortsatt produktion. 

Menaldi började däremot med att modifiera Sharks men slog sedan in på egen tillverkning under de första åren av 2000-talet. 

En gång i tiden...

  Luftvapenskytte är tidlöst och utrustning från 1950-talet fungerar fortfarande helt utmärkt...

Idag så luftade jag min HW55T som tillverkades en vårdag för 57 år sedan, mitt under 1950-talet. Naturligtvis så passade jag på att använda NOS ammunition ifrån samma tidsepok - klassiska och tidlösa Stiga Diabolo Dogg sedemera kända som Dogg Match.

Att vi överhuvudtaget har den här diabolen på marknaden och har haft så under så otroligt lång tid beror på en herre vid namn Gunnar Händel. Stiga har haft en lång tradition av luftvapenverksamhet och de allra första spåren som jag har hittat går tillbaka ända till 1939 då Stigma fick agenturen för Tells luftgevär. 

Gunnar Händel - Dogg Match fader (foto ca 1960)

Stig Hjelmqvist startade sin diversehandel på Nygatan 14 i Tranås 1934 och började importera diverse prylar som han saluförde under namnet Stig Hjelmqvist, Tranås. Den första importprodukten som han beslöt sig att ta in var av någon bisarr anledning en surfingbräda (!) som han kallade "Happy". Den här unika produkten introducerade han lagom till vintern (!!) 1935...

En surfingbräda var precis vad folk önskade i depressionens 1930-tal...

Inför sommaren 1936 så annonserade Stig surfingbrädan Happy igenom en lång rad kanaler men försäljningen blev till Stigs stora förvåning inget vidare, trots påståendet att "Alla måste äga en Happy"...

Satsningen på att lära snåla smålänningar (han sålde i först hand lokalt ännu) surfa som på Hawaii vintertid mitt inne i inlandet kostade en hel del pengar så Stig aktade sig noga framöver för dylika satsningar utan valde istället att saluföra mer konventionella artiklar. Många var de överblivna surfbrädor som fick värma fabriken under de bistra krigsvintrarna ett decennium senare... 

En medarbetare föreslog istället ett sortimentet med slagtåliga termosflaskor som kunde hålla kaffet varmt för kylslagna skogshuggare och andra utomhusarbetare i det bistra sydsvenska höglandet den råkalla vintern 36. Till Stigs stora förvåning så brakade försäljningen iväg ordentligt och termosflaskan sålde klart bättre än surfingbrädan, trots att den faktiskt var dyrare.

Det smala avtryckarbladet kännetecknar de första årens Rekord-avtryck...  

En annan storsäljare de tidiga åren var den första stiftpennan på svensk mark. Detta var, liksom surfingbrädan, inget som någon någonsin hade hört tals om. Konstruktionen var helt konventionell, i ett reservoarpennas hölje så låg 15 supersmala grafitstift som skapade en blyertspenna som alltid var vass utan att behöva vässas - trolleri!

Ny logga kom 1939  

Inkomsterna från termosflaskan, stiftpennan och en serie campingprodukter av konstharts (plastic!) gjorde att en del pengar började ramla in och företaget fick lite mera struktur. En annan viktig brytpukt var anställningen av Gunnar Händel. Förutom att vara en duktigt och mångkunnig tekniker så gillade han att skjuta luftgevär. Han föreslog för Stig att luftgevär var framtiden och det skulle vara tyska sådana. Diana var ju välkänt men upptaget så valet föll på Tell som inledningsvis sålde riktigt bra, ända tills kriget satte stopp.

Luftvapen blev storsäljare

När kriget kom så dog importen av luftvapen men runt om i landet så tillverkades det fortfarande luftvapen, alltfrån Excellent som tillfälligtvis gick över till kaliber 4.50 mm då deras import av Silverkulan från HN Tyskland stannade av, till Carl Gustavs Gevärsfaktori mfl. Något som däremot inte tillverkades var luftvapenammunition så Gunnar fick i uppgift att bygga en maskin som kunde tillverka luftvapendiaboler.

Egentillverkade diabolmaskiner

Under 1941 så drog tillverkningen av diaboler igång i de nya maskinerna. Gunnar formgav diabolen och valde en plattnosdesign eftersom denna då skulle stansa mer lättolkade hål i måltavlorna. För att lösa tillgången av bly, vilket var en bristvara under kriget, så smälte man ner kölen till Stig Hjelmqvist egen segelbåt i syfte att hålla produktionen igång - allt för kunderna..

Fräst stål överallt, grova dimensioner och ett distinkt piplås - snart 60 år gammalt..  

Den nya produkten behövde dock ett namn och en grafisk design, valet föll på en bulldog eftersom diabolen var synnerligen plattnosad. Istället för Bulldog Match så fick den dock heta Dogg Match, jag har hört ett antal fantasifulla berättelser om varför men dessa ska jag (ännu) lämna därhän..

Efter kriget så fortsatte Stiga sin satsning på luftvapen men breddade sortimentet med myriader av besynnerliga tingestar, vissa geniala och andra...bara väldigt udda. Man sålde skottkärror, sparkcyklar, mindre runda fotbollar från Indien, leksaksångmaskiner, frisim/dykutrusning, handstrålkastare osv...listan kan göras enormt lång.

Bland de mest betydelsefulla förvärven var agenturen för Savage som tillverkade gräs och åkgräsklippare samt italienska Zanussi som var pionjärer på kylskåp - devisen var "Ett kylskåp i varje hem". Efter kylskåpen så fortsatte man med tvättmaskiner och diskmaskiner från samma fabrikat. 

Under tiden så gjorde även divisionen Stiga Vapen stora framsteg. Under Gunnars kloka och insynsfulla ledarskap så valde man ut då okända men sedan både betydelsefulla och intressanta varumärken. Gunnar kunde luftgevär och såg därför till att det fabrikat som man skulle satsa på var det då rätt okända Weihrauch..

Under 1968 så tog Stiga över agenturen för HWs luftgevär..

Varför satsade man då på Weihrauch? Tja, Feinwerkbau och Anschutz var upptagna o i brist på dessa så var HW sin tids absolut bästa luftgevär. Tonvikten av försäljningen låg på modell 55 som sålde bra, trots sitt pris. Tilläggas bör kanske att den brittiska luftvapentillverkningen på 1970-talet inte direkt uppvisade den högsta kvalitén.

Ett annat udda fabrikat som man presenterade till skeptiska svenskar under mitten av 1960-talet var "Tikkakoski". Få skyttar kände till detta fabrikat men liksom Weihrauch så vann det snabbt respekt bland skyttar, jägare och entusiaster så fort de hade prövat ett exemplar och lärt sig vilken nivå dessa vapen levererade. Några år senare så skippade man -koski delen av namnet och idag så är det inga jägare som inte känner till Tikka. 

Original Matchdiopter från 1955, helt tillverkad av fräst stål...

Den nya pollen

Jag har sedan ett par veckor tillbaka kört en poll här på Airpang om besökarnas forumspreferenser. Båda våra två fina forum har ju gjort stor möda med att vara så välkomnande och inspiererande som möjligt för nytillkomna besökare och kommande entusiaster.

För skoj så tänkte jag bara köra en poll om vilket forum som föredras så ta gärna del och avge er röst där.

Anledningen till att jag poängterar att pollen finns är att jag har fått några mail och sms under kvällen med anledning av någon form av turbulens på ett av våra forum där en profilerad deltagare tydligen fick någon form av frispel och gick bananas. Sådant är naturligtvis tråkigt, oavsett anledning, och jag finner inget skäl till att kommentera detta ytterligare. Den aktuella tråden förefaller nu vara kraftfullt upprensad och de ansvariga för forumet har gått ut och ursäktat händelsen.

Sådeles så är det ingen idé att ni frågar mig vad som hände eftersom jag inte är aktiv på det aktuella forumet.

I morgon..

Nu har jag gjort färdigt morgondagens inlägg och det kommer att bli fjädervapen, femtiotal och en hel del historik runt en välkänd aktör i branschen. Mycket bilder och berättelsen bakom en produkt som ni alla känner igen...

TM 1000

Rapid Air Weapons (RAW) har testats av Airgunshooting och här är artikeln, intressant och läsvärd:

http://www.airgunshooting.co.uk/news/success_in_the_r_a_w_1_1230049

Här är en kort presentation av modellen:

http://www.theoben.co.uk/files/TM1000%20leaflet.pdf