Evanix nya reklamfilm

Mera Metisse

Då min engelska tekniska vokabulär uppenbarligen saknar mycket övrigt att önska så får jag härmed korrigera lite av detaljerna i inlägget om Metisse. Jag har nämligen fått konstruktionen förklarad för mig på ett klart begripligare sätt och dessutom på svenska - tack för det Fredrik.

Produktionsventilen, i den mening man kan säga så, kommer att vara av konventionell knock-open men den är istället placerad upptill/baktill på blocket och den mest unika detaljen är att vapnet nästan helt saknar transferport.

Tydligen så fungerar det på ett sådant sätt att när luft färdas igenom luft så blir förlusterna av effekt enorma, eller omvänt, vinsten av att låta luften (effekten) färdas så kort sträcka som möjligt är mycket stor. Detta kan man utnyttja på olika sätt och Ben har "snålställt" sin konstruktion i stor utsträckning.

Ventilen är därför exceptionellt liten och lätt, vilket ger små massakrafter vid avfyrningen, och väldigt lite luft åtgår för varje skott - något som innebär ett stort antal skott på en liten mängd luft. Vapnet har dessutom en styck regulator. Detta är en mycket intressant teknik som jag är övertygad om att vi kommer att få se betydligt mera av i framtiden i takt med att våra PCP-vapen utvecklas vidare.

Tydligen så finns det enorma möjligheter att förfina framtidens vapen i ännu högre grad än vad vi har upplevt hittils och detta är ju spännande och goda nyheter för alla oss entusiaster.

Kamouflagetejp

   Faktiskt mera användbart än vad man tror...

Tidigare i veckan så anlände en rulle med kamuflagetejp ifrån min hovleverantör, den gode Tobbe på Hurricane (www.luftvapen.se). Rullen är 450 cm lång med en bredd av 50 mm och pryds av ett kamouflagemönster som heter M81 Woodland. Detta mönster utvecklades i slutet av 1970-talet av det amerikanska försvaret och lanserades första gången 1981 till kollektionen M81 BDU (Battle Dress Uniform).

Själva tejpen saluförs av Sturm Handels GmbH från Tyskland under deras varumärke Mil-Tec. Det är med andra ord frågan om en varumärkesprodukt och ingen noname från Kina. Tejpen är mjuk med en gummikänsla och saknar helt klister. Den vidhäftar alltså mot underlaget igenom sin struktur och igenom att den "hakar in" i sig självt när den överlappas. Eftersom den saknar klister så är den även återanvändbar till skillnad från rena klistertejper. Drar man i tejpen så stretchar den lätt ut nästan sin egen längd.

Redo att rullas upp..  

Tekniken finns även hos benlindor som man har till för att bandagera hästar. Där heter de Flexbandage och saluförs av Globus Sport AB. I detta sammanhang så har jag prövat dem frekvent då vi tidigare ägde ett antal hästar och getter som regelbundet behövde omplåstras. På grund av detta så har jag inga invändningar mot "låsmekanismen" även om den känns lite enkel vid en hastig bekantskap.

Så, till vad använder man då en sådan tejp?

   Pårullad o klar..

Förutom den uppenbara funktionen av kamouflage så kan man även utnyttja tejpen som stötskydd och isolering. Om man, liksom jag, skjuter igenom springor (fönsterglipor etc) så kan det vara en god idé att vaddera de delar av vapnet som är i riskzonen för att bli tillstötta som exempelvis shroudrör, undersidan av förstocken och liknande. Har man sedan ett vapen med stortub så är den här typen av tejp en utmärkt isolering mot den kalla metallen vid skytte utomhus.

Prislappen hamnar på 149 kr och tejpen finns på lager för omgående leverans från www.luftvapen.se

Metisse

Ben Taylor och hans mästerverk.

Bens Milbroprojekt, The Metisse, börjar allt mera hitta sin slutgiltiga form. Modellen presenteras nu på lite olika mässor runt om i världen och Ben är med rätta mycket stolt över sin skapelse.

Med en linjärventil i titan och en modifierad version av BTs egen regulator så utlovas bortåt 2000 (!) skott på 12 fpe med kaliber 22 på Co2. Vadå Co2? Jo, Metisse är en duel fuel bössa, precis som Discovery (inga liknelser i övrigt) så den kan alltså drivas med både Co2 och HPA.

Metisse har ett inbyggt tvåskotts skyttelmagasin, precis som gamla Rapier..

Någon prisbild för Metisse är ännu inte klar men jag har skickat frågan om detta till Ben med en förhoppning om ett raskt besked. Som full effekt har man angett hela 32 fpe med kaliber 177 så möjligheten att nå riktigt hög effekt med de grövre kalibrarna borde vara säkerställt. Med HPA istället för Co2 anges antalet skott till drygt 200 st.

Det ska bli riktigt spännande att få följa Metisse framfart på marknaden framöver. 

Edit: Fick svar om priset - £1900

Mera tankar runt kaliber 30

Med tanke på de senaste dagarnas funderingar runt kaliber 30 så tog jag tjuren vid hornen och ringde runt lite för att kolla lite om förutsättningarna för prisläget till den nya kalibern. Det visar sig att JSB tillämpar en form av enhetspris för sin ammunition. Deras Maxitin ("storburk") förefaller kosta €4.90-5.60, i princip oavsett kaliber. 

I kundled så betyder detta, med frakter, marginal för importör/återförsäljare samt moms, ett pris runt 100 sek.

Exempel på detta är FX-P 5.52 (16 gn) som kostar 95 kr (Hurricane) och JSB King 6.35 (25.40 gn) vilka betingar 105 kr från samma leverantör. Båda dessa sorter ligger i samma typ av burk (Maxitin), skillnaden är att för kaliber 22 så innehåller burken 500 st diaboler där samma burk med kaliber 25 bara rymmer 350 st diaboler. Man kan alltså fastslå ett litet påslag för den mer ovanliga kalibern, men i övrigt hyfsat likvärdigt - bortsett att man får färre diaboler för samma vikt i en burk av samma format.

JSB kommer att tillämpa samma princip även för kaliber 30 så min gissning är att vi (högt räknat) kan tänka oss någonstans mellan 119-129 kr för en burk med kaliber 30 som dock bara kommer att rymma 200 st diaboler (runt 38-40 grains). För tyngre diaboler runt 47-49 grains så får man förmodligen räkna med blott 150 st diaboler.

Räknat på styckpris enligt ovan så blir 22 billigast med 19 öre/st, kaliber 25 blir 30 öre och nya stora kaliber 30 någonstans runt 60 öre.

Vad kan man då säga om detta? Tja, jämfört med 22 LR så blir prisläget högst rimligt. Ska man idag hitta 22 LR för mindre än 60 öre styck (vid köp av enstaka ask) så får man leta och då handlar det ofta om rätt "billig" ammunition som inte alltid fungerar perfekt.

När det gäller JSB överlag så brukar dock deras diaboler (med kaliber 177, 20 & 25) som vi känner dem hittils, överlag prestera ohyggligt bra eller åtminstonde rimligt bra i stort sett vilket PCP som helst. Patroner till 22 LR med samma generella nivå av kvalité betingar vanligtvis minst en krona styck i dagsläget (åter igen, vid köp av enstaka ask, källa Vapex). Kollar vi på traditionell ammunition till bigbore PCP så är emellertid priset ett helt annat. 

Antingen så får man gjuta projektilerna själva eller använda konverterad krutvapenammunition som sizas till korrekta dimensioner. I vilket fall som helst så är det bökigt, kräver know-how/utrustning eller kostar betydligt mera pengar, inte sällan 2-3 kr per skott.

En intressant iaktagelse...

Fulla 80 meter ställer saker och ting på ända...

Idag så utnyttjade jag det vackra vädret till att skjuta lite över uppmätta 80 meter. Detta då först och främst för att kunna jämföra mot resultaten på 50 meter tidigare i veckan. Jag har tidigare konstaterat att Exterminator förefaller besitta en enormt god BC samtidigt som Domes och JSB King presterade ungefär lika bra, under goda omständigheter.

När det däremot blev lite yttre påverkan (blåst) så presterade Domes bättre på 50 meter än JSB.

Hur skulle detta då utfalla på 80 meter?

Inget slår Exterminator - totalt 35 mm, 4 bästa 18 mm  

Som alltid så presterar Exterminator fantastiskt bra och ju längre avstånd desto större verkar skillnaden bli till de övriga diabolerna. Förutom en retfull flyer så satt fyra träffar underbart tätt.

JSB King, totalt 49 mm, 4 bästa 26 mm

Men här händer det något märkligt. Benjamin Domes brukar skjuta likvärdigt med King på 80 meter under goda omständigheter på 50 meter och betydligt bättre under mindre goda förhållanden men när vi går ut på fulla 80 meter så förändras saken drastiskt. 

JSB King ser ni ovan, en jämn och fin grupp med en liten dragning åt vänster (precis som Exterminators ovan), dock fortfarande ett mycket bra resultat. Benjamin Domes däremot ser ni högst upp på dagens inlägg, då med träffbilderna inringade i blått.

Nu blev det märkbart sämre, om än acceptabelt med tanke på avståndet. Skillnaden i subjektiv känsla är emellertid stor, Exterminator inger självförtroende och det känns bra när man skjuter. Man vet att man kommer att träffa rätt eller åtminstonde relativt bra jämfört med allt annat. JSB King känns lite skakigare, projektilbanan pendlar mera de gånger som man hinner uppfatta den men ändå - King träffar oftast väldigt bra, bättre än vad man många gånger tror när skottet går..

Benjamin Domes, som känns så förtroendeingivande på 50 meter och i synnerhet under sämre omständigheter, upplevs som riktigt skakig på 80 meter och att gruppen blev så bra (eller dålig) som den faktiskt blev idag var nog klart mera tur än skicklighet så att säga...

Min teori är att Domes, som är en ganska långsträckt projektil, troligtvis behöver en lite högre hastighet för att stabilisera sig självt fullt ut. Med mera effekt så hade jag kanske fått bättre träffbilder på 80 meter. Den hastighet som jag förlorar mellan 50 och 80 meter förefaller räcka för att störa (sänka) BC tillräckligt för att JSB King ska kunna prestera bättre på det längre avståndet. 

Av detta så kan vi lära att den diabolen som presterar bra på X antal meter inte alls behöver göra detsamma på en längre eller kortare distans, liksom om de yttre omständigheterna förändras. Hade det nu varit sämre yttre förhållanden än idag så kanske Domes ändå hade förlorat mindre BC än den mer vindkänsliga King och då presterat bättre även på denna lite längre sträcka?

De gula inringade träffarna högst upp då? Vad är detta?

Jo, det är något så udda som Predator Pellets! Nu kan man lätt förundras över att de träffar högre upp än övriga diaboler på samma tavla men detta beror helt enkelt på att jag har hållit över en dot mera än för de andra sorterna. Det intressanta är emellertid hur bra dessa diaboler faktiskt presterar, trots den dryga distansen. Med 81 mm för en diabol konstruerad främst för skadedjursjakt på kortare distanser (i alla fall hitom 50 meter, helst 30 meter) så är drygt tre tum en riktigt bra träffbild. 

När man dessutom får en glimt av projektilbanan från Predators så går den förbluffande stabilt, med tanke på dess formgivning, något som Harry Fuller också har dokumenterat i sina filmsekvenser från Australien. Detta tycker jag är otroligt imponerande och ljusår ifrån vad jag har sett konkurrenter som Crow Magnum etc prestera på 80 meter.

Kaliber 30?

I samband med Daystates lansering av sin nya Wolverine så är det en hel del som har funderat över om ett PCP med kaliber 30 har något att tillföra på vår svenska luftvapenmarknad. Blir det en relativ storsäljare eller blott ett udda kuriosavapen, som någon besökare så poetiskt uttryckte?

Jag tror personligen att kaliber 30 kan slå, under vissa förutsättningar.

Till att börja med så måste ammunitionspriset vara vettigt, maximalt 1 kr per projektil. Då står man jämt mot bra ammunition till 22 LR. Prismässigt sett så bör vi räkna med ungefär samma prisbild som vanliga PCP i toppskiktet ifrån samma tillverkare, alltså från strax under 10.000 kr och uppåt. Grovt räknat dubbelt upp mot en välpresterande billig 22 LR (CZ 452) och samma pengar som ett premiumvapen i samma kaliber (SAKO Quad). Fyllstation tillkommer dock, från 2-4000 kr, såvida inte entusiasten har en sådan utrustning tidigare.

Till skillnad ifrån krutvapen så har man dessutom fördelen av att få skjuta inom detaljplanerat område (om inte lokala föreskrifter säger annat), enligt §6 Allmänna ordningsstadgan. En annan fördel jämfört med krutvapen är möjligheten att rusta vapnet med en shroud vilket betyder en legal ljudreducering ner till en nivå som 22 LR inte kan nå utan en separat ljuddämpare som kräver licens. 

Den höga effekten, över 150 joule, innebär att licensproblematiken helt försvinner. Jägarexamen räcker helt enligt samma regler som 22 LR och inga intyg från en skytteförening krävs. Bara att kryssa i rutan för "Jägarexamen" på ansökan så är man home free...

När vapnet sedan finns i skåpet så löser man en växelsats till en klenare kaliber och sänker effekten för vanligt luftvapenskytte. Växelsatsen är ju inte behovsprövad (vapentillbehör, vital del) så även den licensen ska ramla ut helt problemfritt. 

Bortsett från den ekonomiska och juridiska delen då? Hur är dessa vapen att skjuta?

De kommer inte att bli som traditionella bigbore, som närmast för känslan till svartkrutsvapen, tack vare sin tunga grova projektil och långsamma utgångshastighet. Här tänker vi oss istället en oversize 25 med 50% högre vikt som flyger med ca 300 mps, alltså en högst normal skjutkänsla jämfört med konventionella effektstarka PCP som har kaliber 22/25. Visst kommer den något tyngre (45-50 gn) diabolen att ge lite mera rekyl men projektilbanan kommer att bli snarlik de vapen vi redan är vana vid, ljudnivå likaså. 

Effekten mot levande mål kommer emellertid att bli dramatisk, jämfört med 22 LR eller PCP kaliber 25. En såpass mycket grövre diabol (+20%!) med +10-15% högre vikt (jmfr 22 LR) som dessutom färdas en del långsammare kommer tveklöst att slå HÅRT mot villebråd i klass IV. Eftersom projektilbanan hålls runt 1000 fps så blir man även av med den regnbågsformade projektilbanan hos vanliga bigbore, vilka vanligtvis ligger mellan 7-800 fps.

Vad vill vi mera ha för att det ska bli en succé? Rejält med luft naturligtvis, minst 400 cc men helst 500 cc alternativt ett självförsörjande system (typ Independence), vi bör nog önska åtminstonde 25-35 skott på en fyllning, räknat inom 20 fps spridning. Ett magasinsystem vore kanske inte heller en dum idé? Självklarheter hos moderna PCP som quickfill och manometer behöver jag inte ens nämna. Stockar som är valbara som endera valnöt eller syntet vore självfallet ett plus så att alla smakriktningar tillgodoses.

Vad tror ni själva, finns det en plats på marknaden för den typen av premium performance PCP...?