Direktlänk till inlägg 29 mars 2012
En anonym budgetbössa..
Numera förefaller den föra en tynande tillvaro här i Sverige...
Under 2008 så presenterade Crosman sitt första PCP, en skäligen enkel historia baserad på deras Co2-vapen 2260. Modellen fick namnet Discovery och tanken var att den skulle presentera PCP som koncept till en bredare vapenköpargrupp främst i USA. Även här i Sverige såldes det några exemplar trots att prisklassen blev avsevärt högre här hemma.
Efter den första hypen så överskuggades snabbt Discon av Marauder i USA och här hemma i Sverige så förlorade Disco till stora delar kampen om långprismarknaden till vapen som Hatsan At-44 samt FX Airguns Typhoon. Självfallet så köpte jag själv ett av de första exemplaren för att undersöka vad det handlade om och ett pris på under 3000 kr kändes naturligtvis också lockande. Idag har dock modellen gått upp till 3295 kr, fyra år senare.
Mitt eget exemplar som hade kaliber 177, notera ett kikarsikte dyrare än vapnet..
Jag sköt en hel del med med mitt gevär under sommaren 2008 och kunde snabbt konstatera tre stora nackdelar. Vapnet hade en säkerhetsmässigt tveksam konstruktion med billig ståltub, den small högt och saknade helt bra möjligheter till ljudreducering samt dessutom så påvisade den en passning/finish som (elakt sagt) mycket väl matchade prisklassen.
Fördelar då?
Förutom att den var billig i inköp och hade en äkta valnötsstock (unikt för prisklassen) så kunde man utrusta den med en extern icke repeterbar fartomställare, den hade ett behagligt lågt systemtryck samt rimligt många skott inom en låg spridning ifrån din förhållandevis lilla (läs smala) tub. Det var också ett smidigt och trevligt vapen.
En smart fartomställare från eftermarknaden..
Efter att ha skjutit med den så kunde jag också konstatera att avtrycket var primitivt och inte speciellt behagligt, även om man kunde tuna det till anständighet på enkla och billiga sätt. Vidare så var den praktiska precisionen inte på samma nivå som övriga lågprisvapen, inte ens Hatsan.
Grovhugget avtryckarsystem med mekanik som ett ladugårdslås...
En av de stora behållningarna med vapnet, för mig, var dess enkelhet och rustika charm. Jag gillade nog faktiskt detta vapen mer än vad det egentligen förtjänade, i rent tekniska termer. Likaså var jag väldigt tilltalad av det låga systemtryck som krävdes även om man tog ut förhållandevis hög effekt:
Här har vi 20 skott från 130 Bar och nedåt med JSB Heavy om 10.50 gn:
885.00
888.00
894.00
884.00
884.00
900.00
898.00
892.00
892.00
899.00
894.00
899.00
900.00
896.00
899.00
894.00
897.00
893.00
887.00
888.00
Genomsnittet blev 893 fps (272 mps) med en spridning av 16 fps (1.80 %) vilket innebär en anslagsenergi på 18.00 ft/lbs (24.50 joule).
Som synes så körde jag på ett väldigt lågt systemtryck samtidigt som jag fick låg spridning (16 fps) och rejält med effekt (24.50 joule). Den långa pipan hjälpte naturligtvis upp effekten något liksom att ljudnivån minskade lite men avsaknaden av gänga framtill gjorde ändå att Discon blev en mycket högljudd bössa.
Den praktiska precisionen dög men imponerade inte...
Väl ute på skjutbanan så visade sig JSB Heavy även här prestera bra, resultatet blev dock närmast ett mellanting mellan en bra fjäderbössa och ett normalt PCP. Tyvärr märkbart sämre än både Hatsan och Typhoonen i samma prisklass. Dock så får man hålla i minnet att många Discoköpare skaffar detta vapen som förstabössa efter sina fjädervapen och i skenet av dessa så torde Discon ändå förmå att imponera.