Airpang

Alla inlägg under januari 2012

Av Johnny Ottosson - 27 januari 2012 10:00


Störst och bäst?


Idag kan vi läsa på LuftvapenInfo att man slår sig på bröstet eftersom man nu har lyckats komma upp till ett större antal registrerade deltagare än Airgun. Detta reser naturligtvis frågan om hur relevant det är för forum att ha många deltagare?

De flesta är överrens att aktivitet och kvalité är det absolut viktigaste lockmedlen för att få ett forum välbesökt. Indirekt så är alltså många deltagare intressant då en stor mängd deltagare ökar sannolikheten att man hittar några inlägg med god kvalité samt att det alltid finns något nytt att läsa när man loggar in.

Smolket i glädjebägaren för LuftvapenInfo är dock att man har låst inloggning samt att man inte rensar ut inaktiva deltagare och det är därför man snabbt accumulerar en fin deltagarstatistik.

En låst inloggning betyder att man måste bli registrerad deltagare för att kunna läsa forumet, förutom fem stycken fria sidvisningar om dagen. Detta gör naturligtvis att många besökare som vill läsa mera känner sig tvingade att registrera sig som deltagare och vips så drar statistiken iväg. Eftersom man sedan inte raderar deltagare som uppenbarligen är inaktiva så sjunker inte heller deltagarantalet.

Med bakgrund av detta så förstår man naturligtvis snabbt att antalet deltagare inte har någon som helst relevans för storleken och indirekt betydelsen av ett specifikt forum.

Vad som gäller är antalet posts, alltså hur många posts ett forum bär. Ju fler posts, desto större kunskapsdatabank, förutsatt att kvalitén är tillräcklig hög - alltså att forumet är effektivt och skickligt modererat.

Ett ännu bättre riktmedel för ett forums storhet är exempelvis det sammanlagda antalet posts för de 100 eller 200 mest frekventa postarna. Detta är det näst bästa mätmedlet eftersom kvalité är svårt att mäta i numerära termer. Sammanlagda antalet posts för många deltagare visar på ett forum där många människor skriver och där man därför har ett stort dialogutrymme vilket även indirekt blir en bra grogrund för hög kvalité. Ty det är endast där man har högt i tak och fria dialoger som de människor trivs som har mest att bidra med.

Ett forum där bara 3-5 personer står för 80% av alla posts är tämligen meningslöst att besöka, såvida man själv inte tillhör dessa 3-5 människorna. Det är kanske här som Airgun har sin största svaghet jämfört med LuftvapenInfo eftersom man har en slapp moderering, även om moderatorerna numera faktiskt har börjat besöka forumet igen(!).

Stora och välfungerande forum, som exempelvis Yellowforum & Airgun Advice, har igenom det stora dialogutrymmet, alltså att många människor känner sig välkomna att posta, en värdefull förmåga att locka till sig profiler, alltså nyckelpersoner i vår hobby. Dessa nyckelpersoner är människor som antingen bär på stora kunskaper i sak eller som bara har en förmåga att roa och entusiasmera övriga deltagare. Det är dessa figurer som vanligtvis utgör lockelsen och det främsta "försäljningsargumentet" för att nya besökare ska fastna och bli reguljära deltagare. Exempel på sådana karaktärer på vår nationella scen och hos våra inhemska forum är Grövsten, Silwer, -Jonas- mfl.

Dessa nyckelspelare är de som skapar läsvärda forum och som får forum att utvecklas och etableras som just ledande. Igenom detta så blir man också, över sikt, störst och får naturligtvis också det bästa anseendet.


Så, lägg fokus på att etablera och vårda dessa profiler snarare än att skylta upp X antal besökare som en inteckning på hur bra man anser att sitt eget forum är, det är alltid kvalité som skapar storhet framför kvantitet.

Av Johnny Ottosson - 26 januari 2012 10:00


Att modernisera en Rapid


Inte så snyggt kanske men vad ska man göra...?


Som ni säkert vet så brukar jag häckla Theobens Rapid-serie i tid och otid, till glädje för vissa och irritation för andra. Trots att Rapid är utomordentligt gammalmodig så har den en del gemensamma nämnare med Rugers 1022 när det gäller antalet prylar på eftermarknaden och inte minst uppfinningsrikedomen när det gäller att hitta lösningar på Rapidens inbyggda svagheter.

Ett vanligt önskemål är att få en manometer och en snabbfyllning på bössan, något som Rapid-serien inte erbjuder som original trots att detta har varit självskrivna finesser hos konkurrenterna sedan ett drygt decennium. Vanligtvis så hamnar dessvärre manometern på Rapids uppåt, alltså mot pipans undersida, eftersom snabbkopplingen hamnar 180 grader åt andra hållet vilket blir nedåt, igenom ett hål som man får borra upp i den välvda förstockens undersida.

På MFR-modellen med sin lilla 280 cc tub och tighta utrymme så kan man på grund av regulatorn inte få plats med en manometer vänd uppåt och nedåt går ju inte heller på grund av luftfyllningen så där får man istället borra upp ett hål i sedan av förstocken, som på bilden högst upp i dagens inlägg.

Detta är kanske estetiskt störande men vill man nödvändigtvis ha en manometer så...

  Här går man på tunn is...


Något som de flesta vill ha, i ännu större utsträckning än manometer, är ju en quickfill, något som alla och envar förstår efter att ha prövat att fylla en Rapid enligt originalproceduren med luftningsskott o allt. En populär lösning är att helt enkelt borra upp ett hål i botten av Luxfertuben (!) och sedan gänga in en fyllnippel. Enkelt och primitivt men förhoppningsvis (för alla i närheten) fungerande.

Jag tror att de flesta av er som läser bloggen vet vad jag tycker om sådana tilltag, som att borra hål i ett typgodkänt tryckkärl bara för sin egen bekvämlighet? Ägarna till vapen som är modifierade på detta vis hävdar naturligtvis att detta förfarande är helt säkert och dessutom provtryckt efter modifieringen, vilken utförs av en välkänd luftvapensmed, men själv är jag ytterst skeptisk. Den gången då en nippel släpper med 250 Bar bakom sig (500 cc) så kan jag lova er högtidligt att jag inte vill vara i närheten.

En sådan mässingsnippel får säkert en hel massa joule med sig när den lossar...



Av Johnny Ottosson - 25 januari 2012 10:00


En vit söndag


Vi fick en halv decimeter med snö och temperaturen föll till -6 grader...

Idag roade jag mig med att skjuta ute i snön. Just snötäcket erbjuder oanade plinkingmöjligheter och i synnerhet när man skjuter kaliber 25, som gör rejäla hål i snön där man träffar. Detta bjuder på ett utmärkt tillfälle att testa träffpunkten i relation till riktpunkten på olika avstånd utan att man behöver sätta ut olika mål på diverse avstånd.

Man får pälsa på sig...

Efter att ha plinkat lite så blev det dags att rigga upp bössan med videokamera för att filma lite hur det lilla siktet från Clearidge upplevs i praktiken. Jag satte upp bössan och sköt sedan på ett snurrmål 80 meter bort:

Här använde jag x8 förstoring

Som ni ser så fungerar det bra även med måttlig/låg förstoring trots att man skjuter på relativt dryga avstånd. På grund av temperaturskillnaden utomhus/inomhus så finns det lite mirage till höger på bilden i kikarsiktet med detta upplever man normal inte när det inte finns så stora temperaturskillnader. När man sedan är ute och går så känns det skönt med minst 300 grams lägre vikt igenom det mindre siktet.

Överlag så är jag alltså mycket nöjd med Clearidge, det är naturligtvis inte lika optiskt bra som Light Stream men dess optiska tillkortakommanden är ändå så små att dess övrigt goda allroundegenskaper uppväger dem. Jämfört med Leupold EFR så står det sig också väldigt bra, speciellt om man betänker prisskillnaden samt att EFR måste extrautrustas med targetturrets samt MilDot för att få samma spec som Clearidge. Även här råder alltså i princip samma omständigheter, visst är EFR bättre men inte SÅ mycket bättre i relation till pris och utrustning.

Ta alltså en ordentlig fundering på Clearidge om ni letar bra optik för måttliga pengar och kan acceptera en lite lägre förstoring, just den lägre förstoringen är nämligen inget att vara rädd för..



Av Johnny Ottosson - 24 januari 2012 21:15


Syntet kanske?

Stulen från Hurricanes FB-sida...


Precis som många andra så har jag också besökt min favorithandlare - Hurricane, Vittsjö, på Facebook. Där har den gode Tobias Rosén en mycket trevlig sida för Hurricane med mängder av intressanta bilder. Ta därför tillfället och titta in för att "gilla" hans sida och ta del av alla aktuella uppdateringar av Hurricanes sortiment.

Här kan man alltså läsa om vad som kommer in i hans sortiment samt intressanta bildgalleri på olika saker relaterade till luftvapen och luftvapenhobbyn. En av de lustigaste bilderna var den på följande gentleman och hans absoluta favoritvapen:

   Sug på den anglofiler där...

Av Johnny Ottosson - 24 januari 2012 10:00


Träffbilder i verkligheten


Idag var det helg och en riktigt krispigt klar och kall morgon med nästan helt vindstilla väder på morgonen, som gjort för lite skytte i trädgården och helt perfekt för att testa min nu snålställda Elite. Först så värmde jag upp lite över 50 meter där Elite förunderligt nog aldrig presterar speciellt dunderbra, i relation till resultaten på fulla 80 meter.

Genomsnitt:  21.00 mm, inget vidare...


Efter att ha prövat Exterminator och JSB King över 50 meter så var jag en smula modfälld, detta trots att det mediokra resultatet till stor del uppenbarligen beror på enstaka slängskott som förstör annars högst acceptabla grupper. Nåväl, vädret var gott så nu blev det till att istället gå över till fulla 80 meter:

Detta var klart bättre minsann....

Som tidigare har konstaterats så verkar Elite prestera proportionellt sett bättre ju länge avstånd man skjuter över. Här körde jag tre olika diaboler, två tavlor JSB King, en tavla Exterminator och en tavla HN Baracuda.

 Strax under en svensk enkrona på 80 meter är inte dumt..

Här blev det något drygt detta...

    Exterminator är svåra att slå på långa avstånd...o träffar hårt dessutom..

Sammanfattningsvis så behöver man inte oroa sig för att förlora någon praktisk precision igenom att släppa av lite på utgångshastigheten. Trots låga 845 fps (257 mps) för JSB King så räcker utgångshastigheten gott till för utmärkta träffbilder även borta på fulla 80 meter. Vad gäller kikarsiktets förstoringsgrad så körde jag x6 på 50 meter och valde sedan hela x8 på 80 meter..




Av Johnny Ottosson - 23 januari 2012 12:00


Service av FX Airguns Royale 400


Mycket skjuta och lite skruva..


På LuftvapenInfo så såg jag en tråd där någon undrade över hur ofta man behöver serva en Royale 400 och om man till och med ska byta packningar etc i ett förebyggande syfte. Det ska man defintivt INTE göra!

Royale-serien är ett av de absolut mest underhållsfria vapen på marknaden och dessutom ett av de enklaste att meka med men vad många inte vet är att det även är tillverkat för att vara det slitstarkaste. Argaste konkurrenten på vissa marknader, Theoben Rapid, har ett gott (o välförtjänt) rykte om sig att vara enkelt att meka med samt stryktåligt och slitstarkt så med tanke på att Royale var byggd för att på alla sätt överglänsa densamma så är detta vapen naturligtvis ännu bättre även på detta.

Royale/Elite är tillverkade för att klara 100.000-tals skott utan att slitas eller kräva nämnvärd service. När sedan något behöver bytas så är detta lätt för ägaren själv att göra med vanliga handverktyg. Liksom hos de flesta PCP av idag så är det mycket få saker som slits, O-ringar och liknande är idag av sådan kvalité att de klarar enorma mängder skott utan att uppvisa slitage.

Det som gör att O-ringar till sist ger sig är som regel kontamination och åldrande. Bra O-ringar av idag klarar normalt minst 10 års tjänst innan de har åldrats och börjar läcka. Detta förutsätter dock att O-ringarna ligger i eloxerade säten så att de inte är placerade direkt mot mässing eller stål då detta förkortar deras livslängd. Här kan alltså en tillverkare göra mycket för att förlänga serviceintervallerna och detta är en sådan detalj som FX Airguns har ägnat omtanke men som sällan framkommer på forum eller i reklamen. O-ringar kan även kontamineras av damm och smuts, detta är vanligast för "öppna" O-ringar som sitter i kontakt med luften, exempelvis O-ringen i pipan. Den slits också mekaniskt eftersom en del skyttar kör med kantiga diaboler (typ flatnos/HP). Inre och tryckbelastade O-ringar som sällan utsätts för luftburna partiklar från omvärlden håller avsevärt längre.

Den som handpumpar utsätter också sitt vapen för större risk av smuts och fukt liksom den som inte förvarar sin fyllnippel, oavsett fyllkälla, i en lite plastpåse eller liknande. Smuts och fukt är alltså livsförkortare till O-ringar.

De O-ringar som trots allt finns är minimerade i antal, de håller högsta tänkbara kvalité och de har optimala säten hos Royale jämför med billigare konkurrentvapen. Detta betyder att de håller så länge som möjligt. När något sedan väl går sönder så är O-ringen i pipan sannolikt den första att falera. Sedan så har vi ventilsystemet och hur det ser ut kan man se på fotot av innehållet i lådan till en FX Airguns Elite som jag lade online här på bloggen igår. Man skruvar bara bort ett lock och sedan finns hela ventilen där lätt åtkomlig. Till skillnad ifrån andra fabrikat så behöver man alltså inte riva avtryckarenheten eller tömma hammarhuset för att kunna byta packningarna till själva vapenventilen, detta är oerhört smidigt och genomtänkt.

Förutom O-ringen i pipan och ventilkäglan med dess tätning så finns det även en backventil i själva tuben. Den kommer ytterst sällan att behöva bytas men är enkel att fixa också om det trots allt skulle uppstå problem. Så mycket mera tätningsytor finns det inte i vapnet, det är oerhört enkelt och driftsäkert byggt jämfört med exempelvis Cyclone med sitt delade block och dess "inbyggda" vapenventil. Även den tunna vita packningen under manometern är enkel att byta och har en mycket lång livslängd så FX strul med manometerar är sedan länge avslutade.


Slutligen till sist några ord om den absolut största källan till strul - ägaren själv.


Förvisso så är dessa vapen enkla att skruva med men all erfarenhet visar att desto mindre någon skruvar med dem desto mindre strul får man. Jag har själv en betydligt mer enkelt konstruerad BSA Ultra och den har gått runt 35.000 diaboler och jag har ägt den i 6 år sedan den var ny. Först för en månad sedan så fick jag första driftstoppet på den och då var det ett sedan länge känt konstruktionsfel som gjorde sig gällande. Bli alltså inte förvånad över om du kan lägga 100.000 skott med din nya Royale under mer än 10 års tid utan att behöva göra någonting alls med den.


För trots allt så är detta vapen som är byggda för att leverera. De är skapade för att skjutas med och inte skruvas med och detta länge, länge, länge...det är detta du som ägare har betalat för, njut av det och skruva inte i onödan.

Av Johnny Ottosson - 23 januari 2012 10:00


 

Elektronik eller mekanik?

Vackert, tidlöst och en given framtida klassiker - The Air Wolf

Nu kommer det fler och fler PCP som delvis fungerar med hjälp av elektronik. En av pionjärerna på området är ju som bekant brittiska Daystate som lanserade sitt MCT-system redan hos modellen Mk 3 under 2003 och detta anrika företag har nu fått sällskap av Crosman Rouge (2011) samt helt nya modeller från Evanix.

Just fördelarna hos elektroniken jämfört med nackdelarna har man ivrigt debatterat på diverse internetforum ända sidan de första modellerna kom ut på marknaden. Den nyaste modellen med elektronik är Evanix semi- och fullautomodeller vilka i strikt mening inte är "äkta" select fire i rent konventionell mening.

Anledningen till detta är att dessa vapen repeterar sin mekanism igenom hjälp av en elektrisk motor. Precis som att man inte kan kalla en Gatling Gun för ett maskingevär så är inte heller Evanix modeller riktiga select-vapen, trots att de onekligen skjuter fruktansvärt fort. På samma sätt så är inte en Crosman 1077 heller ett äkta semiautomatiskt vapen eftersom den under karossen egentligen bara är en double action revolver.

Ska man skjuta semiautomatiskt eller fullautomatiskt så krävs helt enkelt gasåterledningsrepetering.

Bortsett ifrån lite ordklyveri här så finns det i sak inget praktiskt problem med Evanix modeller. De har ett uppladdningsbart batteri inbyggt och detta matar elmotorn med ström så att magasinet kan indexera igenom att mekanismen repeteras med hjälp av själva elmotorn. Snabbskjutande ja, semiautomatiskt nej - men är det elektroniskt? Nej, knappast. Snarare så får man kalla vapnen för elektriska, precis som ett Airsoftvapen, vilka de för övrigt delar konstruktionsprinciperna med.

Ska man ha äkta elektroniska vapen så är det antingen den udda Rouge från Crosman eller den tekniskt sett betydligt intressantare och mer avancerade MCT-serien från Daystate som man får bekanta sig närmare med.

Vad Daystate har gjort är helt enkelt att man har ersatt den traditionella knock-open ventilen med en elektroniskt styrt ventilsystem. De flesta vet ju att MCT-vapnen har en lite skärm/panel vid sidan om blocket där man kan justera in en rad olika variabler för sitt skytte, en närmare beskrivning av hur detta fungerar kan man läsa i ett av mina tidigare blogginlägg: http://airpang.bloggplatsen.se/2011/01/07/4297336-respekt/

Det elektroniskt styrda ventilsystemet öppnar blixtsnabbt ventilen med hjälp av en solenioid, alltså en elektrisk manövermagnet precis som tillslaget på en startmotor till exempelvis en bil. Fördelen med detta är en exceptionellt snabb locktime, tiden det tar från avtryck till luftacceleration är betydligt kortare än för ett mekaniskt system eftersom man slipper en hammare som ska accelereras och slå upp ventilen. Likaså stängs ventilen mycket snabbare när strömmen bryts och magnetfältet i solenioden försvinner, jämfört med den tid det tar för lufttrycket att stänga en mekanisk ventil. Konsekvensen av detta är ett mindre mängd spilluft och därmed en snålare luftförbrukning samt ett lägre skottljud.

Tack vare den elektroniska styrningen av hur ventilen agerar så kan man lätt förändra dessa inställningar, med hjälp av panelen på sidan av vapnets låda. Här man man justera in effektuttag och liknande variabler. Dessutom så innebär vapnets beroende av ström också att man även har försett bössan med en "huvudströmbrytare" i form av ett nyckelförsett inbyggt lås, precis som man hade på statioära datorer förr i tiden. En mycket praktisk detalj, inte minst i de länder (ex USA) där man inte förvarar sina vapen i vapenskåp.

Teoretiskt sett har vi alltså en hel del fördelar men vilka nackdelar bär dessa finesser med sig?

Först och främst så känner en del köpare ett spontant motstånd mot elektronik, detta trots att vi dagligen i alla möjliga och omöjliga sammanhang omges av just avancerad elektronik. Elektronik upplevs av många som ömtåligt, dyrt och allmänt obegripligt. Den delen av problembilden kan vi nog helt avskriva. Sedan Mk 3 med den här tekniken kom för mer än 10 år sedan så har antalet kända haveri varit mycket få. Komponentpriset på elektronik är ständigt fallande och Daystate förefaller ha bra priser på reservdelar/service (åtminstonde i England) för att motverka ett köpmotstånd på grund av detta. Svårast att rå på är nog faktiskt den subjektiva känslan av obegriplighet som gör att vissa köpare inte vill ha elektronik på sina vapen - enbart för att det är just elektronik.

Om vi däremot ser på de rent konkreta nackdelarna, alltså sådana som faktiskt existerar och som inte bara är befarade eller rent subjektiva, så saknar dessa elektroniska vapen, av naturliga skäl, en mekanisk känsla för själva avtryckarsystemet. Det man gör är ju egentligen att slå till en strömbrytare och dessa tenderar till att vara av- eller på helt mekaniskt "döda". Mycket av detta är ju en ren vanesak men faktum är att man får aldrig samma typ av känsla hos en elektronisk avtryckare som hos en mekanisk.

Vidare så kräver elektroniken en energikälla, i form av ett batteri. Vapnet drivs sålunda inte bara av luft utan även av ström. Detta inbyggda batteri måste underhållsladdas med jämna mellanrum och även, på sikt, ersättas när det har tjänat ut.

Är då elektroniska vapen bättre eller sämre än mekaniska vapen?

Detta är, som jag ser saken, högst subjektivt. MCT-systemet innebär att vapnet blir regulerat utan att man använder en vanlig mekanisk regulator. Förut så var detta en stor fördel eftersom tidigare regulatorer var begränsade till runt 28-30 fpe som maximal effekt (hos serieproducerade vapen). Reguleringen av vapnet innebär att man kan använda ett högre systemtryck - upp till 250 Bar på 500 cc - vilket i kombination med den precisa och snåla styrningen av luftflödet också innebar ett enormt antal skott på en fyllning. Numera så kan man emellertid uppnå precis exakt samma sak med en mekanisk regulator och får då också precis samma utfall - enormt med antal skott på duktigt hög effekt. Flexibiliteten med inställningsmöjligheterna via skärmen på blocket kvarstår dock som en unik finess för de elektroniska vapnen, vilket då får vägas mot merkostnaden för dessa vapen vid inköpet liksom den subjektiva känslan, på gott och ont, att de är elektroniska och inte mekaniska.

Den snabbare locktimen då, är inte det en stor fördel då?

Jo, det är den säkert - för vissa. Det är ju så med en del finesser att blotta närvaron av dem är tillräckligt för att många skyttar ska prestera bättre, en ren placeboeffekt helt enkelt. Det kan naturligtvis låta löjligt men faktum är om det får en skytt att prestera bättre så fyller ju finessen sin funktion, dess syfte är ju trots allt att få skytten att prestera ett ännu bättre resultat med det aktuella vapnet jämfört med om inte finessen hade funnits där.

Fördelen finns där alltså, men om den har en direkt påverkan på alla och envar som skjuter dessa vapen är jag personligen högst tveksamt till.

Sammanfattningsvis så är min syn på Daystates vapen att de är oerhört intressanta. Detta företag är ett av få företag som går sin egen väg och utvecklar en egen teknologi snarare än att försöka prångla ut samma gamla grundkonstruktioner år efter år i decennier eller som helt fräckt bara plagierar andra tillverkares konstruktioner. För detta så ska Daystate i min bok ha stor kredit. Elektroniken är spännande och intressant men tyvärr, för Daystate, så har idag andra tillverkare kunnat visa precis lika goda tekniska resultat med ren mekanik, vilket till stor del sätter Daystates gloria lite på sned. Daystate är därför lite av en särling, man är udda och man är högpresterande men man kan inte längre ställa sig själv högst på pedistalen i rent tekniska termer.

Vackra, udda, avancerade och kostbara - vem skulle egentligen kunna motstå ett sådant vapen - inte jag i alla fall..

Daystate och de elektroniska vapnen är säkert en del av framtiden men de är inte den hela framtiden.




Av Johnny Ottosson - 22 januari 2012 22:00



Lite av mekaniken inuti en FX Airguns Elite


Här kommer ett foto och en lista på de delar som ingår i blocket på FX Airguns Elite.


http://www.fxoc.info/download/file.php?id=688


Stort tack till Sven på FXOC

Presentation


Välkommen till bloggen om Luftgevär. Detta är portalen till luftvapenvärlden i Sverige. Här finns alla nyheter om luftvapen samt länkar så att man kan gå vidare till alla sidor i Sverige som intresserar luftvapenentusiaster.

Fråga mig

868 besvarade frågor

Omröstning

Är Airpang en meningsfull del av din luftvapenhobby som tillför dig nytta?
 Ja, oundgänglig
 Ja, bra och nyttig
 Tja, kul men inte mer
 Nej, slöläser bara ibland
 Nej, kommer aldrig mer att besöka

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

Länkar

Besöksstatistik

AirPang Gästbok


Ovido - Quiz & Flashcards