Weihrauch HW-101

  En helt ny HW, om än till mycket stor del baserad på HW-100.

Nya HW-101 är nu presenterad och finns till salu hos BAR. Modellen är i grund och botten baserad på snart 10 år gamla HW-100 men försedd med en enkelskottsmekanism och en 12 tum kort pipa. Att BSAs storsäljare Ultra är den främsta måltavlan torde vara ställt utom allt rimligt tvivel. Både Ultra och HWs vanliga 100 säljer ju var och en för sig väldigt bra i England så här torde HW ha en riktigt bra möjlighet att ta ytterligare marknadsandelar.

Prisläget är ännu inte klarlagt men en inte för avancerad gissning tyder på strax under £500. Då har man en lagom skillnad upp till HW-100 som kostar från £729 och uppåt samtidigt som man inte blir oförskämt mycket dyrare än Ultran som betingar från £329.

Praktisk precision

Ränderna beror på att det ösregnade när jag sköt..

Idag kunde jag dessvärre konstatera att den framskjutna shrouden som gav en så låg och fin ljudnivå visade sig vara katastrofal för precisionen. Först skruvade jag av täcklocket på shrouden för att se så att den inte chippade i men lockets hål var helt intakt, inte ens blydammet visade tecken på anslag. Dock så beslöt jag mig att pröva några skott utan täcklocket och vips - bössan sköt perfekt igen!

Nu fick jag skjuta tillbaka shrouden centimeter för centimeter för att se var diabolen slutade att gå för nära hålets kanter. Noterbart är alltså att diabolen inte chippade i utan den flög bara för nära hålkanten och detta räckte för att störa precisionen avsevärt. Som sämst så hade jag svårt att träffa ett A4-ark på 50 meter med Exterminators!

Efter att sakta ha fört bak shroudröret tills precisionen återkom så kunde jag med viss förvåning notera att shrouden hamnade på millimetern exakt vid samma plats som på en original 22 Royele?!  Det kanske är så att någon har gjort detta förrut och kommit till exakt samma slutsats? Det finns uppenbarligen mycket goda skäl till att shroudröret är placerat där det är på dessa modeller.

Nu ökade ljudnivå visserligen men om man inte träffar målet så spelar ju tystnaden i praktiken ingen roll, eller hur? Nu blev ljudnivån ungefär i nivå med en original 22 Royale och detta borde innebära runt 99-100 dBa, exakt vad det handlar om ska jag återkomma till efter lite praktisk prov med ljudmätaren framöver.

På dagens tavla, högst upp i dagens inlägg, så började jag med tre träffbilder Exterminator som blev; 19, 19 & 20 mm. Sedan så blev det JSB King med; 21, 21 & 34 mm, där jag fick en flyer på sista skottet. Slutligen så körde jag Predator Pellets som åter igen visade sig prestera bra på ett sådant drygt avstånd (uppmätta 50 meter), här blev utfallet; 43, 41 (råkade få 6 skott här) & 45 mm (här kantrade en diabol tydligt).

Detta är med bred marginal den mest förlåtande versionen av ST-piporna som jag hittils har testat och det kommer att bli jättespännande att pröva när den sedan har blivit helt inskjuten. Då ska jag pröva med en rad olika diaboler med kaliber 25 för att se hur det hela utfaller.

Tystare

Förutom att skjuta precision så har jag idag även laborerat med lite olika inställningar för shrouden. Som ni kunde se av de tidigare bilderna i serien om Elite så började jag med att placera shrouden så långt bak som möjligt. Då fick jag en mycket behaglig totallängd om bara 99 cm.

Nackdelen med detta var att vapnet då small högt, med 98-103 dBa så låg den helt klart på gränsen till vad som är angenämt att använda i långa loppet. Original så hade jag ju mycket trevliga 89-91 dBa.

Idag så sköt jag alltså fram shrouden 50 mm (2 tum) varpå vapnets totallängd ökade ifrån 39 till 41 tum, alltså från 99 till 104 cm. Detta gör min Elite precis 10 mm längre än en standard 22 Royale och 16 cm kortare än original.

Resultatet var förbluffande!

Nu gav bössan mycket blygsamma 95 dBa med tunga diaboler och 97 dBa med lätta diaboler. Trots i princip samma förutsättningar som 22 Royale när det gäller shroudlängd så är den alltså märkbart tystare. Jag har ingen aning om varför men en teori är att kaliber 25 är såpass mycket effektivare än kaliber 22 så att mängden spilluft blir mindre.

Notera också att en skillnad på tre dBa, som kan verka väldigt lite numärt sett, betyder i praktiken en skillnad i upplev ljudnivå på ungefär hälften. Minskar man tre dBa så upplevs alltså ljudnivån bara hälften så hög. Det är rätt kul att testa bara för skoj med ljudmätaren, så liten skillnad i utslag på mätartavlan ger en så enorm skillnad subjektivt sett (hört?) med öronen.

Med detta i bakhuvudet så förstår man också hur otroligt tyst en original Elite går med 600 mm pipa och det långa shroudröret när den skjuter av med bara 89 dBa (tunga diaboler).

Jag kan notera att träffläget förändrade sig lite så nu blir nästa sak att pröva om med lite olika diaboler för att se så att det goda resultatet från gårdagen håller sig.

Imponerande !

Idag var det förhållandevis lugnt väder så därför passade jag på att testa den praktiska precisionen i min nu kortade Elite med sin senaste inkarnation av ST-piporna. För dagen så sköt jag på 50 respektive 80 uppmätta meter och jag använde 4 olika sorters diaboler. Dessa var JSB King 25.40 gn, Exterminator 30.00 gn, HN Baracuda 30.90 gn samt Predator Polymag 26.00 gn.

Jag sköt med fullt stöd och vindförhållandena var lugna men inte perfekta. Först ut var tavlan på 50 meter:

Bättre än någonsin !!

Tavlan ovan är mycket intressant. Längst upp till vänster har vi JSB som skjuter högst normalt. Den kanske borde prestera lite bättre med tanke på 50 meter men pipan är ju inte helt inblyad ännu. Nästa träffbild till höger om denna så har vi Exterminator som skjuter utsökt bra. Precis samma fenomen hade jag också med min längre pipa, den sköt bättre med Exterminator i början och sedan började den succesivt prestera bättre med JSB.

Mest intressant har vi dock nere till vänster, där vi har Baracuda, och inte minst nere till höger med Predator.

Baracudan varierar en del i vikt men resultatet är ändå imponerande, Baracuda brukar inte prestera bra i samma pipor som JSB fungera bra för så detta är mycket noterbart. Än mer intressant blir det med den udda Predator som sköt fantastiskt bra, jämför gärna med resultetet för den långa pipan:

Länk:  http://airpang.bloggplatsen.se/2011/08/06/5944990-ammunitionstest-3/

Nu var jag därför mycket nyfiken på resultatet på fulla 80 meter, samtliga diaboler sköts i samma ordning där:

Längre avstånd skiljer vanligtvis agnarna från vetet..

Här ser vi ett udda fenomen som jag bara har sett hos min gamla Lonestar tidigare - vapnet presterar lika bra på 50 som på 80 meter. Frågan är om detta är relaterat till just kaliber 25, dessa två vapens enda gemensamma nämnare? Studera både JSB och Exterminator, fullkomligt lysande på detta avstånd.

Ser vi sedan på Baracuda så hänger den med imponerande bra men drog av okänd anledning lite åt vänster, egendomligt med tanke på att jag själv inte upplevde någon vindpåverkan. Fulla 80 meter är dock långt så det kan ju tänkas att det fanns några mycket lokala betingelser ända framme vid målområdet som påverkade den.

Slutligen så har jag åter igen dessa Predator Pellets som fortfarande skjuter oförskämt bra med tanke på avståndet. Såpass bra trodde jag aldrig att jag skulle se dem prestera på en så fjärran distans. Som ni ser så sjunker de betänkligt jämfört med övriga diaboler vilka håller sin kompenserade höjd mycket väl. Detta tyder på att Predator, som förväntat, har ett betydligt lägre BC. Hastigheten är dock fortfarande hög vid anslaget och detta kan man se eftersom de fortfarande stansar snyggt cirkulära hål och alltså inte visar tecken på att tumla i luften.

Den röda träffzonen på dessa tavlor är för övrigt 1.00 tum i sida, alltså 25.40 mm. Den svarta ramen är 3.00 tum i sida vilket betyder 75 mm.

Sammanfattningsvis så måste jag ha både Exterminator och JSB under bevakning för fler framtida test eftersom de är svåra att särskilja när det handlar om ren praktisk precision. Båda presterar mycket goda resultat även på 80 meter. Den lite udda Baracudan känns klart mest opålitlig i sällskapet, förbluffande nog så känns Predator mera förutsägbar och om detta utfall visar sig vara representativt när man skjuter fler skott och när pipan har blyat upp så kan Predator vara ett mycket intressant alternativ för de som bedriver skyddsjakt med dessa vapen/pipor.

Nu ska jag testa vidare lite mera men det är remarkabelt hur mycket ST-piporna har utvecklats och hur förlåtande de är att skjuta med när man använder så vitt skilda ammunitionssorter. Här finns lätta, tunga, 3 olika fabrikat samt olika formgivning men ändå så är prestandan förunderligt god ända bort på 80 meter.

Information

Dagens inlägg kommer lite senare då det tog tid att sammanställa.

Notera att länkarna nu är uppdaterade, döda länkar har försvunnit och nya har tillkommit. De tre stora forumen i världen är nu upplagda, Yellow, GTA och Advice. Kvar finns våra två svenska, klassiska Airgun och även LuftvapenInfo. Norges forum håller mycket hög klass och kvalité så de är fortfarande självskrivna.

Förutom dessa så finns länkar till Onsala LVK, landets ledande HFT/FT-klubb, samt två sidor jag frontar eftersom de behöver lite draghjälp (Sthlm SJSF och Johans). Vidare så finns VarmintAir med sina underbara fotografier.

Förslag på andra bra länkar tar jag gärna emot.

Udda vapen och vapnet som försvann

Weihrauch HW98 Field Target - 3500 kr

Tyvärr så är det många intressanta och spännande vapen som aldrig tas in till Sverige igenom dess ordinarie importör och idag ska vi kolla lite på ett par sådana. Båda dessa vapen kommer ifrån Sportwaffen-Schneider som utan problem exporterar till Sverige, jag köpte själv min CZ200T hos dem.

Ofta har vapentillverkarna betydligt fler modeller i sina sortiment än vad som importeras till oss och många modeller är sådeles riktade till distinkt andra marknader än vår. Tack vare att både Tyskland och Sverige ligger inom EU så är det enkelt och förhållandevis billigt att själv importera ett vapen privat.

Diana 52 Compact - 4500 kr

Förutom fler kaliberval så kan man hitta en rad udda utrustning på dessa vapen. Vanligtvis så handlar det om andra stockar, fler valbara kalibrar eller kortare pipor. Så har ni inte studerat utbudet på andra marknader än vår egen så gör gärna detta, det finns flera intressanta modeller som kanske kan locka?

Apropå udda vapen, kommer någon ihåg Webley Paradigm?

Den modellen presenterades högtravande av de numera turkiska resterna från anrika Webley & Scott men försvann sedan snabbt ur rampljuset. Unikt för modellen var att den faktiskt var en single stroke pneumatik (SSP) som klarade 12 fpe med ett enda pumptag. Detta hade naturligtvis varit oerhört imponerande om det inte var var det faktum att den totalt tekniskt överlägsna FX Airguns Independence lanserades samtidigt...

Graham Trim, konstruktören av vapnet, har dock inte givit upp utan tänker fortsätta att utveckla Paradigm under sitt eget namn istället för Webleys. Det ska bli mycket spännande att se hur detta kan utveckla sig.

Paradigm GTs hemsida: http://www.paradigmgt.co.uk/home

Vilken HW50 egentligen?

En HW35L samt en HW50E 

Ibland så skriver folk i annonser och liknande att de säljer en HW50 utan att mer noga definera mera. För de allra flesta entusiaster på 2010-talet så är HW50S en välkänd och populär modell. Rättmätligen så måste man tillägga, detta är en förbluffande kompetent och allround modell för de flesta normala behov.

Ibland så kan man dock även tänka på systermodellen, HW50L, som är en snikversion egentligen avsedd för marknaden i Tyskland och utrustad med det enklare avtryckarsystemet "Perfect". Den vanliga HW50S har ju alltid det världsberömda avtryckarsystemet "Rekord" som standard.

Oavsett vilket så är HW50S, eller HW99 på vissa marknader, ett ganska litet och kompakt konventionellt fjäderluftvapen med rätt blygsamt format, obetydligt större än en HW30S. Det vapen som vi idag ska kolla lite närmare på är föregångaren till Beeman R8, alltså den ursprungliga HW50, med modellbeteckningen E.

Som ni ser på bilden ovan så är HW50E ingen liten bössa, den håller samma imponerande (116 cm) längd som stora HW35 och är därmed åtminstonde 15 cm längre än dagens lilla HW50S. Vad som däremot skiljer ordentligt är grovleken på cylindern.

  HW35 vänster, HW50E höger. Samma råmaterial till stocken, notera mängden trä på sidorna av cylindern

Vad är då en sådan HW50E egentligen? En hybrid skulle man kunna säga, baserad på en hel del av HWs modultänkande. Man tar en stock för HW35s snikmodell av bok (stocken, inte vapnet), den kombineras sedan med cylindern ifrån matchgeväret HW55 men man snålar in på det aktiva piplåset. Slutligen så låter man cylindern behålla Rekord avtryckarsystem och kröner det hela med HW35s långa pipa. Voliá - en HW50E.

Prestanda angavs till 700 fps, vilket var en ansenlig utgångshastighet på tidigt 1970-tal och skjutbarheten ansågs som mycket god igenom måttlig rekyl. Viktskillnaden var ungefär ett halvt kilo till fördel jämfört med stora HW35 och detta gjorde modelle relativt populär för allroundbruk.

Från Air Rifle Headquarters för säsongen 1974

Säga vad man vill men visst var broschyrerna snyggare och mer informativa förr..

Ett bra val för skog och mark... 

Praktisk precsion..

Femtio meter med 30.00 gn Exterminators

Idag var det äntligen dags att pröva den praktiska precisionen med den 500 mm korta pipan. Efter en kort inskjutning med ett fåtal skott på 20 meter så sköt jag ovanstående tavla. Värt o betrakta är att innan dessa 45 skott så hade den nya pipan knappt gått 200 skott så den var helt rå och oinskjuten (oblyad).

Till råga på allt så var vädret inget vidare med kraftig växlande vind åt höger (på tavlan).

I skenet av detta så är jag mycket nöjd med tavlan ovan, i synnerhet träffbilderna 4, 5 o 9.

Med lite mer inskjutning och lugnare väder så ska det bli intressant att pröva igen och då även över fulla 80 meter.