Dagens Upload

En dinosaurie. De försvinner en efter en och inga nya motsvarigheter tillkommer. Den här modellen anses idag som ett av de absolut förnämsta vapnen av sin sort och som fortfarande kan köpas serietillverkat rakt över disk. Över hela världen beundras den här modellen och visst förtjänar den att leva många år till...?

http://i64.photobucket.com/albums/h194/airgunse/Prosport1.jpg

http://i64.photobucket.com/albums/h194/airgunse/Prosport2.jpg

http://i64.photobucket.com/albums/h194/airgunse/Prosport3.jpg

Vad kostar den?

En intressant nykomling

Detta är förmodligen den vanligaste frågan som Crosman har fått under de senaste dagarna. Nu verkar dessvärre det mesta tala för en prisbild runt $1500 på amerikansk mark. För oss i Sverige så betyder detta en fasansfull massa pengar. Vanliga Marauder kostar ju i USA $469 vilket i Sverige blir ca 6500 kr. Ska man tillämpa samma påslag (ca x13) så hamnar Rouge på nära 20.000 kr. Så dyr tror jag dock inte att den blir men en prislapp bortåt 13-14.000 kr skulle inte förvåna mig.

Frågan är dock hur Fondprodukter ska lösa importen om de planerar att ta in den, mig veterligen (rätta mig om jag har fel) så saknar Fondprodukter vapenhandlartillstånd..

Mycket att göra

Nu har vi en intensiv period i vår hobby. På grund av bland annat SHOT Show i USA så går luftvapenforumen på full tryck och det var länge sedan jag exempelvis såg ett sådant tempo på Yellow Forum som de senaste dagarna. Här hemma så är förberedelserna för Luftvapenmässan i full gång så idag har jag haft kontakt men en rad olika figurer, från Tobbe och Fredrik till mer okända profiler i perferin. Tyvärr verkar det dock som att blocken till Elite-versionerna dröjer på ytterligare lite eftersom en underleverantör släpar efter lite med sina delar i det hela.

Annars har jag gjort den sista handpåläggningen över en ny artikel till Vapentidningen, artikelskrivandet har ju legat lite på is i väntan på Rapiden och Royale Elite med kaliber 25. Åtminstonde Rapiden kommer emellertid att dyka upp på träffen och det ska bli jättekul att diskutera dess konstruktion med skaparen, Mr Taylor himself.

Fjädervapenartikeln jag skrev för Vapentidningen är dock skjuten på obestämd framtid och det finns ingen jag kan klandra för detta. Fjädervapen börjar förmodligen betraktas som allt mera udda inslag i de seriösa luftvapenfantasternas vapengarderober så jag antar att allmänintresset för dessa får betraktas som ganska blygsamt. Allt mer talar, på gott och ont, för att PCP har den största delen av framtiden för sig för luftvapenskyttet. Till skillnad ifrån PCP så har ju fjädervapen en helt omvänd utveckling, hos de sistnämnda så blir hela tiden produkterna allt sämre för vem tillverkar idag vapen som kan jämföras med legendarer som FWB Sport/300 och liknande? PCP går däremot ifrån klarhet till klarhet och utbudet växer enormt för varje år.

Många är de entusiaster som ligger i startgroparna med planer på nya vapen och som är väl laddade inför tävlingssäsongen 2011. Jag tror att vi tillsammans kommer att göra detta till det absolut bästa luftvapenåret hittils. Fler vapen än någonsin finns att välja mellan, priserna är stabila och klubbväsendet växer sakta men säkert hela tiden. Med allt fler tävlingar och andra event så bygger vi tillsammans upp en riktigt ljus framtid, som jag ser saken...

Stormen från öster..

En dunderbössa

Koreagevär!  Visst har vi alla hört talas om dem och visst har vi våra förutfattade meningar om dem? En enorm effekt som levereras i en effektkurva likt ett vattenfall, bra precision men smaklös design och ofta tveksam övergripande kvalité. Sant eller falskt? Vi ska idag titta närmare på Evanix Blizzard.

Vapnet som det här inlägget ska handla om ägs utav Jocke, som också var lycklig ägare till de båda Air Arms som vi tittade lite på för ett par veckor sedan. Jocke har själv justerat in sin Blizzard för jämnast tänkbara effektkurva och resultatet av detta blev följande:

963, 67, 68, 56, 67, 55, 65, 59, 59, 63, 57 fps

963, 53, 57, 60, 56, 59, 61, 56, 53, 48, 46 fps

940, 36, 33, 16, 14 fps

Ovanstående mätning var gjord med HN Baracuda 21.10 grains.

Max: 968 fps - 44 fpe = 60 joule

Min: 914 fps - 39 fpe = 54 joule

Spridning: 54 fps

Antal skott inom 20 fps: 19 st

Maximal effekt är alltså inte att klaga på, vapnet ger på topp 60 joule vilket bara är ett par joule under min BSA Lonestar, som ju har kaliber 25! Riktigt imponerande för kaliber 22, även om det är skjutet med en för kalibern riktigt tung diabol. Effekten dalar emellertid ganska fort så det gäller att placera de skott man har så bra som möjligt eftersom det snart är dags att fylla om.

Tuben på Blizzard rymmer rejäla 320 cc vilket klart visar att luftförbrukningen är sanslös, detta är den tribut man får betala för den höga effekten. Kaliber 22 med hög effekt är alltså oerhört oekonomisk. Jämför vi åter igen med Lonestar så har jag där 15 skott (Blizzard 19 st) på ungefär samma effekt men då är Lonestars tub mindre än hälften så stor (152 cc). Utan tvekan så skulle Blizzard tjäna stort på att "växlas upp" till en grövre kaliber.

Jämför vi med Royale så har den 45 joule men då 50 st skott inom 20 fps ifrån 400 cc.

Sammanfattningsvis så är Evanix Blizzard en typiskt koreansk bössa, enorm dundereffekt från början och sedan dalar effekten fort till en mer normal nivå för den aktuella kalibern. Nackdelen blir en ordentligt stor spridning, vilket kan innebära problem för den praktiska precisionen. Vill man däremot behålla vapnet inom en tight spridning så får man i gengäld mycket få skott på en fyllning, trots att tuberna överlag är rejält stora.

Bigger is better?

Rejält magasin

Tre olika fabrikstillverkade projektiler för kaliber 38/357.

Luftvapen på film

My name is Bond, James Bond...

Vid det här laget så har vi nog alla hört talas om Bondfilmerna där James Bond porträtteras med en Walther LP-53 som vapen, en luftpistol som han dock aldrig använde på film utan bara i trycksakerna. Nu är inte LP-53 det enda luftvapen som har förekommit på film, både som luftvapen eller som ersättning för ett krutdrivet vapen. Även vårt svenska FX Airguns AB har produkter med i en helt ny film som snart kommer att ha premiär! Udda nog så är vapnet en Ranchero och än mer udda är att filmen är "Åsa-Nisse: Wälkom to Knohult" (!).

Här kommer en trailer som visar vapnet in action..

Notera vapnet i början av trailern..

Skicka inga PM på Airgun

Åtminstonde inte till mig. Titt som tätt så får jag besked om att någon har sökt mig igenom att skicka ett PM igenom forumet Airgun och då blir man missnöjd över att man inte får svar. Sist i raden var Phonta nu i helgen som helt lyckades missa det faktum att jag har varit bannad på Airgun under snart ett års tid.

Min ban och anledningen till den...

För sakens skull så vill jag poängtera att jag har inget problem med att vara bannad på Airgun och jag har absolut inget otalt med den nuvarande ledningen av Airgun som för övrigt inte var de som drev igenom min ban. Däremot så hyser jag en förståelse för den frustration som de besökare upplever som skickar PM till mig via Airgun och som inte får ett svar. Här hade man lämpligen ifrån Airguns sida kunnat spärra möjligheten för någon att överhuvudtaget skicka PM till mig för att bespara besökarna det problemet.

Om nu någon är nyfiken på "ett Nazi citat" som anledningen till min ban refererar till så var det ett citat ifrån Adolf Hitler och detta citat är som följer:

"This year will go down in history. For the first time, a civilized nation has a full gun registration. Our streets will be safer, our police more efficient and the rest of the world will follow our lead in this subjekt into the future"

Med facit i hand så kan ju eftervärlden lugnt konstatera att Tyskland under 1940-talet knappast blev en säkrare och fredligare plats bara för att medborgarna inte fick äga civila vapen..

Citatet ovan lånade jag för övrigt ifrån NRAs hemsida där detta citat ganska ofta används som ett argumentationsunderlag för deras kamp mot inskränkningar i rätten för skötsamma medborgare att äga civila skjutvapen.

Under tre månader innan jag skiftade till citatet ovan så hade jag ett snarlikt citat som signature, fast detta var av en amerikan (Jeff Cooper) vilket gjorde signaturen problemfri. Detta citat var följande:

“The media insist that crime is the major concern of the American public today. In this connection they generally push the point that a disarmed society would be a crime-free society. They will not accept the truth that if you take all the guns off the street you still will have a crime problem, whereas if you take the criminals off the street you cannot have a gun problem.”

Ett citat var helt okej, det andra inte....

Hursomhelst, kontentan är att INTE skicka PM till mig via Airgun. Skicka mail istället, ring eller skicka SMS. Visserligen så kan ni fortfarande råka ut för mitt "okamratliga sätt" men ni får åtminstonde kontakt med mig så att vi kan kommunicera.

Lika eller olika?

Tänk dig att du har köpt ett helt fabriksnytt PCP. Glad över detta så börjar du din bekantskap med vapnet igenom att skjuta genom en kronograf. Till din stora glädje så levererar vapnet 30 stycken skott inom 18 fps spridning vid din önskade anslagsenergi - en riktigt jämn och fin kurva.

Sedan så börjar du skjuta på X antal meter. Du konstaterar nöjd att de första 10 skotten ger en riktigt fin träffbild. Sedan skojskjuter du 10 skott för att åter igen lägga en seriös träffbild på de sista 10 skotten.

Då konstaterar du förvånat att den sista gruppen blev sämre än den första. Trots ett flertal försök så framgår mönstret tydligt, den första eller andra gruppen blir alltid bäst och den sämsta gruppen är nästan alltid sist.

Känner du igen fenomenet?

Uppgivet så talar du med din gode vän som också har ett nytt PCP med motsvarande specifikationer, han har emellertid inte alls samma problem - trots att han har precis exakt samma effektkurva. Den enda skillnaden är att hans vapen är av ett annat fabrikat och modell.

Vad är det då som händer?

När ett PCP avlossar sina första skott så är trycket alltid högre, för att hastigheten inte ska skena upp och luftförbrukningen öka, så öppnar ventilen en ett mycket kort ögonblick. Resultatet blir en "fjädervapeneffekt"; diabolen accelereras hårt, ljudnivån på skottet är relativt lågt och diabolens kjol blir ordentligt utblåst varvid man får rejäla märken i kjolen av pipans räffling.

När de sista skotten i kurvan (inom den tighta spridningsgränsen) avlossas så levererar vapnet fortfarande ungefär samma hastighet och energi men nu arbetar ventilen på ett helt annat sätt. Nu är trycket lågt och för att inte effekten ska vara för låg så öppnar ventilen en längre tidsrymd (relativt sett). Resultatet är att diabolen accelereras mera långsamt, skottljudet ökar och diabolens kjol blir inte alls lika utblåst varvid dess märken efter räfflingen blir grundare/inte lika markanta.

Alltså; trots att diabol nummer 1-5 ger precis samma hastighet som skott nummer 25-30 så blir träffbilderna helt olika (även om båda grupperna kan vara lika små). Träffarna tar alltså på lite olika ställen, trots att hastigheten/spridningen är identisk. Bara det faktum att luften levereras på olika sätt, med olika tryck/"kraft", så börjar träffbilderna förändras.

Vad kan man då dra för slutsats om detta?

Det är oerhört svårt att uttala sig om hur bra praktisk precision ett vapen kan leverera på grundval av dess specifikationer på pappret. En effektkurva kan se hur fin ut som helst, medan vapnet ändå inte skjuter på ett förutsägbart sätt. Samtidigt så kan ett vapen med samma kurva skjuta märkbart bättre, alltså mera förutsägbart, trots samma effektkurva som det första vapnet.

Visst kan det ibland vara frågan om nyansiella skillnader men när det handlar om high end PCP så är marginalerna oerhört små. De flesta dyrare/bättre PCP skjuter idag sanslöst bra, ofta bra mycket bättre än vad skytten själv förmår, åtminstonde när skytten inte har tillgång till ett fullständigt stöd.

Samtidigt så har luftvapen igenom sin natur så många utomstående variabler mot sig som kan påverka resultatet downrange att skytten faktiskt behöver alla tänkbara förutsättningar för att få hjälp att locka fram bästa möjliga resultat ifrån sitt vapen.

Ett bra vapen ger alltså inte bara en teoretiskt teknisk kompetens (låg spridning etc) utan det hjälper också skytten att motarbeta de faktorer som utgör hinder för honom ifrån att leverera optimalt resultat där det verkligen gäller, alltså där målet träffas.

Hur kan tillverkaren göra detta?

Om vi tittar på orsak/verkan tidigare i inlägget så ser vi att en ventil som ger ett så smalt tryckintervall som möjligt ökar chansen för att diabolen kommer att accelereras på samma sätt (med samma hastighet) ifrån skott till skott.

Vi ser också att en kort öppentid för ventilen ger lägre skottljud, vilket betyder att en eventuell shroud kan arbeta effektivare och skytten/omgivningen kan då störas så lite som möjligt av skottlossningen.

Slutligen så kan en pipa med exempelvis Smoothtwist eller en väl utformad kröning innebära att deformeringen av diabolen när den lämnar pipan blir så uniform som möjligt.

Visst handlar mycket om detaljer som kan synas sakna betydelse var och en för sig självt men "många bäckar små" och den tillverkare som är uppmärksam på detaljerna och styr så många små variabler som möjligt i sin favör kommer slutligen att på den sista raden leverera bäst förutsättningar för optimal praktisk precision - o det är ju just detta som det hela faktiskt handlar om. Ska man välta burk på ett stenkasts avstånd så duger ju precis vad som helst. Ska man däremot på ett pålitligt sätt leverera skott efter skott inom ytan av ett frimärke på 50 meters avstånd eller bortom detta, ja då behöver skytten all hjälp han kan erhålla.

Vissa tillverkare kommer att nöja sig med att leverera fina prestanda på pappret men andra tillverkare som har en djupare förståelse för vilka mekanismer som ligger bakom föresatsen om optimal precision kommer naturligtvis också att under verkliga förhållanden leverera bättre praktiska resultat, trots att de teoretiska förutsättningarna "på pappret" inte är speciellt märkvärdiga.

Alla vapen är alltså inte alltid likvärdiga trots att deras resultat kan vara synbarligen identiska och lite av detta kommer att vara temat på Luftvapenträffen. Där finns möjligheten att ta del av experter (typ Ben Taylor) som har arbetat i decennier med att utveckla luftvapen och som kan berätta ännu mer om de små, små detaljerna som skiljer agnarna från vetet...