Direktlänk till inlägg 8 december 2010
Omdöme
Polisens rekonstruktion
Ni har säkert läst om den tragiska olyckan som inträffade i veckan när en kvinnlig jägare sköt en älg och olyckligtvis även dödade en skidåkande pensionär med samma skott. Idag har polisen släppt rekonstruktionsbilderna ifrån sin förundersökning och mycket talar nu för att jägaren kommer att åtalas för "vållande till annans död" igenom sitt agerande.
Det som utgör en försvårande omständighet i sammanhanget är att skytten sköt utan att ha ett förväntat och solitt kulfång till sin projektil. Det enda kulfånget som användes var skogen i sig självt, en beräkning om att skottet antingen skulle stoppas av ett träd eller försvinna bort i terrängen utan att skada någon/något.
Självfallet är det ofta så det går till, i verkligheten - men dessvärre så är detta också en av de situationer då praxis inte överensstämmer med vad som egentligen får lov att äga rum, juridiskt sett.
Man ska alltid veta varthän projektilen landar, i händelse av en bom eller ett genomslag. Ett annat problem med ovanstående är att skytten, oavsett skidåkaren eller inte, sköt mot en väg och det är något som man definitivt aldrig får göra. En projektil får aldrig någonsin passera över en väg.
Vägar existerar av en anledning - människor färdas på dem.
Hade skytten (o jag vet att det är enkelt att vara efterklok) hållit in skottet så att vinkeln hade tagits ut mera så hade skottet sannolikt aldrig riskerat att passera en väg, lite beroende på hur terrängen ser ut bortom skissens ramar ovan.
Slutsatsen är dock, oavsett skjutvapen, att aldrig skjuta över en väg och att alltid försäkra sig om vart projektilen tar vägen. Vi som skjuter luftvapen är lite bortskämda med mycket begränsade räckvidder och teoretiska skadeverkningar av våra vapen men detta gör emellertid också att man lätt slarvar - o här talar jag av egen, personlig, erfarenhet. Det är inte helt ovanligt att man skjuter luftvapen i ganska branta vinklar uppåt träd och liknande i förvissningen om att projektilen sannolikt inte når så långt bort att den riskerar att träffa något eller någon.
Detta bör man vara mycket försiktig med.
Luftvapen (o i synnerhet dagens kraftfulla och grovkalibriga PCP) har räckvidder som inte sällan vida överstiger barndomens hobbexgevär, liksom den väl bibehållna anslagsenergin och därmed också de tråkiga konsekvenser som detta kan bära med sig om man har haft en dålig dag eller uppvisat dåligt omdöme.
Så skjut gärna, det är kul, men skjut försiktigt och tänk er för innan, som den gamla sanningen säger: Man kan aldrig ångra ett dåligt skott som man aldrig sköt.