Direktlänk till inlägg 22 september 2010
Sand
Sand anses allmänt som ett ypperligt projektilfång. Sedan hundratals år tillbaka så har sandsäckar varit en populär metod att skydda sig ifrån projektiler. Ända in till dagens konfilkter så används sandsäckar som skyddvallar och dagligen så använder USAs ökenkrigare Hillbilly Armour, improviserade dubbla skyddsväggar tillverkade av masonite/plywood med ett lager sand emellan, som ett enkelt och billigt sätt att skydda sig ifrån fiendens eldgivning.
Förutom att vara lätt och billigt att hitta samt tillgängligt världen över så är också sand en helt ypperlig barriär mot projektiler - men varför då? Jo, sand bygger på principen att så fort en kropp (läs, ett sandkorn) påverkas av energi så uppstår det en energiförlust när energin överförs till nästa kropp. Ju fler kroppar (enheter, sandkorn här) som det finns på ett givet utrymme - desto fler energiöverföringar äger rum och desto större blir energiförlusten. Det är på detta sätt som sand suger ut rörelsekraften ifrån olika projektiler.
Test av USAs försvarsmakt har visat att blott 6 tum (alltså 15 cm) sand stoppar i princip alla förekommande handeldvapen, ifall det sedan handlar om 357 Mag ifrån en revolver eller en helmantlad 223 ifrån en M16 spelar ingen roll - inte ens stora slugs från räfflade hagelvapen förmår att focera så mycket sand som 6 tum.
Förbluffande! Eller hur?
Det jag är nyfiken på är om den här principen även fungerar i den mindre skalan? Vad händer om man exempelvis fyller en tom diabolask med sand, kommer den då att kunna stoppa projektilen ifrån ett potent luftvapen? Min numera välbekanta Lonestar ger 60-65 joule och har naturligtvis inga större problem att passera en vanlig diabolask - helt oavsett avstånd. Men vad händer om jag fyller den med sand? Funkar det?
Prima mursand ifrån barnens sandlåda
Sagt o gjort, jag fyllde snabbt en gammal tom ask med sand ifrån ungarnas sandlåda och fick nogranna instruktioner av Malin, 3 år; -"Man måste platta bra". Erik, 6 år, börjar dock bli mera förhärdad och frågade istället; -"Ska du skjuta på den med storabössan?" Efter att ha lovat Erik att beskåda experimentet så skred vi till verket. Så, vad tror ni? Avståndet blir 20 meter och asken ser ut som ovan, enda skillnaden är att jag kommer att tejpa ihop kanterna på askens skarv, precis som när ammunitionen är oöppnad, detta för att den inte ska flyga isär vid träffen såvida inte projektilen orkar dra rakt igenom. Asken kommer att stå lutad mot staketet, alltså inte fristående och mängden sand som Baracudan ska försöka gå igenom är 20 mm.
Så, vad tror ni? Gissningar i kommentarsfältet som vanligt.
Edit: The Box of Truth #7 granskar samma fenomen: http://www.theboxotruth.com/docs/bot7.htm