Typhoontrassel

Min tredje och sista Typhoon.....någonsin...

Idag är det fem år sedan jag tog ut min första licens för ett PCP och valet föll på en Typhoon. Den modellen var verkligen i ropet under mitten av 2000-talet och alla skulle ha en sådan, både som seriöst vapen och som skruvarobjekt - o skruva det fick man göra minsann....

Den första Typhoonen köpte jag med plaststock och den lackerades tämligen omgående grön med hjälp av en sprejbruk med bättringsfärg till en gammal ärtgrön Datsun. Kikarsiktet var ett stort och uselt BSA Optics.

Den bössan försvann i en bytesaffär med Bosse W men ersattes av en splitt ny som jag tog ut på licens. Även den hade kaliber 177.  

Min nya Typhoon på licens, med stabilisator..

Till skillnad ifrån den första så krävde den andra en stabilisator för att skjuta bra. Det vapnet var handbyggt av MR på fabriken och sköt ändå ganska bra, förutom störande träffbilder som ständigt flyttade sig. Stocken var dock bortom all kritik, lastpallsfinish inuti och rinndroppar efter bajsbrun lack på utsidan.

Tack o lov så har Typhoon-serien ryckt upp sig betydligt med stockarna sedan dess..

Ett annat problem med detta vapen var att blocket slets ner på rekordtid, repeterhandtaget tog i stocken och rätt som det var så hoppade handtaget upp ur sina två lägen eftersom kanterna på hörnen blev avrundade. Det blocket fick jag kassera, vilket var surt då jag hade det på licens. Lösningen blev att köpa ett nytt block och själv stansa om det till rätt serienummer för att matcha licensen.

Detta nya block borrade jag själv och sedan handbyggde jag personligen vapnet med mycket få delar omodifierade. Kalle Kallander bistod med en riktigt fin stock.

Den tredje Typhoonen med Kallanderstocken i laminat

Förutom pipan ifrån det gamla vapnet så hade jag alltså nytt block, en ny blank 300 mm tub samt modifierat avtryckarsystem ifrån Kallander. Varbygeln var Maccari och hela drivkällan var ombyggd med Cyclonens hammarfjäder, enkelhålsborrad ventil, borttagen backventil i tuben och i princip alla andra trimtrix man kan förvänta sig - den bössan gick som ett spjut...

Med 10.20 gn JSB Heavy så sköt den 1060 fps !! Det är alltså så nära ljudvallen man överhuvudtaget kan komma med dessa tunga klumpar till diaboler. Jag fick 20 skott inom 20 fps spridning med 323 mps som genomsnitt när jag sköt JSBH.

Precisionen var inte att klaga på, den sköt regelbundet under 10 mm på 50 meter.

Trots alla fördelar så satte den höga trimningsgraden sina tydliga spår. Systemtrycket jag körde var 255-200 Bar ungefär så jag kunde skjuta 3-5 fyllningar innan jag sköt ett ventilsäte. På slutet så hade jag en hel liten Jiffybag fylld med nya säten för att byta under skyttets gång. Tung att spänna och med klart märkbar rekyl så började bössan att bli allt mera påfrestande att äga, det utvecklade sig helt enkelt till mera mekande än skjutande så till sist sålde jag den till en snubbe nere i Onsala.

I reteroperspektivet sett så är väl kanske Typhoon inte det bästa vapen som FX Airguns har presterat precis. Lyckligtvis så såldes de till stor del under varumärket Logun i USA och England vilket kanske sparade FXs varumärke lite ifrån att dras i smutsen alltför mycket. Till fördelarna med modellen hör att de är oerhört lättmekade och (om man får ett bra exemplar) oerhört välskjutande.

Steg för steg har man igenom åren förbättrat modellen med klart bättre stockar och bättre gods i blocken. Ventilsätena har blivit hårdare och de tidiga vapnens pipor ifrån Korea erbjuds inte längre. Nackdelen är att priserna också har gått upp, när Typhoonen kom betingade den 3495 kr och idag så kostar motsvarande modell 4250 kr, vilket lägger den rakt mot AA/CZ 200-serien som kostar 4995 kr.

Då är det ändå en enkel plaststock på Typhoon mot en bokstock på 200-serien. Önskar man valnöt på Typhoon så handlar det om 5295 kr vilket ställer den rak mot S400 från Air Arms som med bokstock betingar 5395 kr.

(Alla priser ifrån Hurricane, Vittsjö)

Med tanke på dagens konkurrens så är det nog tur för Typhoon att den är ett vapen ifrån FX Airguns vars eftermarknadsservice allena motiverar en hel del av köpbesluten hos entusiasterna och inte minst nybörjarna. Synen på Typhoon har också förändrats en hel del igenom åren, numera så har den "degraderas" till ett rent nybörjar- och ungdomsvapen och intresset för den hos de etablerade entusiasterna har dämpats betydligt.

Bortsett ifrån Solo som var namnet när den såldes av Logun så har Typhoon även sålts under namnet Tornado, vilket fortfarande sker på en del marknader. Anledningen till detta är att Fredrik hade glömt bort (!) vad han egentligen hade tänkt kalla modellen (Tornado) så han råkade svara Typhoon istället när gravören frågade vad han skulle etsa för namn på blocken varpå man plötsligt fick två namn på samma vapen.

 

MR

6 juli 2010 20:25

Jag kan med säkerhet säga att det var jag som byggde de 2 tidigare bössorna också.

Det är inte den bästa bössan som lämnat FX ritbord, fast den fyllde ett viktigt tomrum i modellfloran.

 

Johnny

6 juli 2010 21:29

Absolut. Lönsam och storsäljande var den, även om köparen kanske inte alltid var så nöjd när denne fick perspektiv på marknaden i efterskott...

 

MR

7 juli 2010 17:26

Var man snål och köpte en med Koreansk pipa så var den inget vidare annars tycker jag den var riktigt bra mot det priset den betingade.

Skulle inte köpa en sådan idag då det finns fler modeller i den prisklassen idag än det gjorde då.

 

Johnny

7 juli 2010 17:55

Det skulle jag inte heller göra idag men ändå så har jag ägt 3 stycken...hehe...

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  En ammunitionstest!   Klassiska Baracuda med tre olika vikter och betydligt bättre burk.     När jag köpte min gamla BSA Ultra på sommaren 2006 så betalade jag £249 vilket kompletterades med £89 för kikarsiktet och ytterligare 2 x £4...

  Brno nummer 5 Ett vackert vapen, bara stål och trä dessutom.   Även denna gång så kommer temat att vara rimfire/”salongsgevär”/småviltstudsare/kantantänt/22LR eller vad man nu egentligen vill kalla den här vapengruppen. Jag har...

  På dryga distanser...   Att skjuta över 40 meter med 177/8J är en utmaning utomhus. Idag blev det en sväng till huset och eftersom det var någorlunda vindstilla så tog jag min lilla Crosman 1701 Bullpup - i allt väsentligt drivlinan av e...

Skön söndag!   Idag blev det en sväng runt de nya domänerna. Även den här helgen så kunde jag inte motstå frestelsen att åter igen ta med min gamla BSA ut till huset för lite skytte över 40 meter. Man kan alltså säga att förra helgen g...

    Plastic fantastic!     Syntetstockar har blivit allt mer populära! Syntetstockar är numera nästan mer talrika än stockar av trä eller laminat och i takt med behoven av bättre lönsamhet, liksom rådande designtrender för skjutvapen, ...