Direktlänk till inlägg 10 april 2010
"Do I feel lucky ?"
"Well, do ya, punk ?"
Det här mina vänner, är en flaska med sprit. Noga räknat så heter den "Jägermeister" och jag har lyckats googla mig till att den faktiskt är en sorts likör och inte en Wiskey som jag först trodde. Alkoholprocenten är uppenbarligen, enligt etiketten, 34 procent, vilket verkar vara mera än vin men mindre än vanligt brännvin. Detta är ungefär det som jag spontant kan läsa ut av flaskan, förutom den mest uppenbara - loggans anspelning på helgonet Hubertus igenom korset mellan en hornkrona.
Nu förstår jag att två frågor hos läsekretsen genast uppenbarar sig:
1. Varför är jag i besittning av en alkoholflaska?
2. Vad gör en ask diaboler brevid?
Svaret på den andra frågan tror jag att ni alla kan lista ut, inte minst den gode herr Sandstig som häromdagen klagade över bloggens nuvarande brister på empiriska tester....
Den förstnämnda frågan förefaller dock tarva en mera utförlig beskrivning. Här i veckan så träffade jag en bonde med ett dilemma. Han hade ett akut behov av 750 kg gödsel, han hade en oregistrerad traktor, en tunn plånbok och en liten japansk budgetbil samt en ganska dryg körväg till affären, tillika mitt arbete.
Av en godhjärtad natur, som jag är, så erbjöd jag honom att skjutsa hem gödslet åt honom eftersom jag både hade tillgång till en prima (nåja) pickup samt en naturlig färdväg hem ifrån jobbet som passerade nära hans gård.
Sagt o gjort, en nöjd bonde senare och när dagen var avslutad så tuffade jag ut på vischan med ett tre kvarts ton ypperligt handelsgödsel på flaket. Över vindlande men gravt tjälskottskadade små våta grusvägar bar färden och efter en liten stund så stod jag mitt ute i ingenstans framför en pittoresk liten bondgård med en tomgångspuffande och lyftarförsedd traktor runt knuten.
Bonden lastade raskt av gödselpallen med traktorn och tackade så mycket för hjälpen. Precis när jag var på väg att ge mig av så tog han dessutom till orda:
-"Du är jägare du, va..?"
-"Nja....", svarade jag lite svävande, osäker på vart han ville komma.
-"Sådana super alltid hårt, kom med ner i vedbon så ska du få en stänkare.."
-"Tyvärr, jag kör ju", avböjde jag artigt och kände mig lite som en scout faktiskt.
-"Åh f-n, men det är klart att du ska få en flaska med dej hem i alla fall", sade han och räckte över den gröna flaskan med sitt kluckande innehåll.
Då det kändes viktigt för honom att jag accepterade gåvan så tackade jag så mycket för den samma och funderade lite på vad jag skulle göra med den sedan.
Först var jag inne på brevpress eller kanske att skänka den vidare i ett annat lämpligt tillfälle som muta/gåva etc. Nu har jag dock kommit på en betydligt mera passande uppgift och igenom den så riskerar jag inte heller att någon av mina medmänniskor konsumerar dess innehåll...