Luftvapenpipor - del 2

Likformighet. Det är nyckelordet för att skapa en bra luftvapenpipa, eller för all del, vilken vapenpipa som helst. Alla tillverkare kan göra en bra pipa men nyckeln till framgång är att göra ALLA sina pipor bra. För trots allt, ingen vill väl vara den som råkar köpa en dålig pipa?

Här finns det många olika variabler att ta hänsyn till.

För det första så ska en pipa helst ha ett jämnt lopp. Med andra ord så ska loppet inte kona åt något håll eller vara vågigt. Detta kan låta självklart men det är lättare sagt än tillverkat.

Sedan så ska loppet helst vara parallellt med godset, det hål som pipmakaren borrar ska alltså vara rakt och alla som någon gång har prövat att borra ett rakt hål igenom någon typ av metall vet att detta kan vara knepigare än vad man tror. Svårighetsgraden tilltar naturligtvis också ordentligt med borrhålets djup.

Det tredje bekymret är att loppet helst bör vara centrerat inuti pipan. Detta kanske inte spelar lika stor praktisk roll men ett lopp som sitter förskjutet i pipan ser estetiskt sett ganska konstigt ut.

Lyckas man sedan få till dessa tre punker korrekt så återstår den inre delen av loppet, utformningen av räfflorna och bommarna.

Det är mycket viktigt att de sistnämnda har en helt uniform höjd. Om en bom är för låg så guidar den inte projektilen korrekt och denna kanar istället fram som en rodelkälke i loppet helt eller delvis utan rätt rotation. Fast om bommen istället är för hög så bromsas den hårt av den punktvisa högre friktionen vilket också stör projektilens rotation.

Finishen av räfflorna är också oerhört viktiga. Så fort man skär i metall så bildas det små vallar runt de skurna räfflorna vilka också stör precisionen. Detta kan man dock lösa igenom att lappa loppet, alltså en mild brotchning men sådana åtgärder bör göras med största försiktighet eftersom luftvapenpipor är ömtåliga.

Slutligen så ska pipan ha rätt räffelstegring (se del 1 om pipor) samt korrekt nodbalans och önskad längd.

Alla pipor vibrerar nämligen, ungefär som en trampolin, när de avlossas. Eftersom man helst vill att pipan ska vara i mittenläget varje gång projektilen lämnar mynningen så kan man balansera fram rätt motstånd för pipans svikt att arbeta emot. Detta bromsar då trampolineffekten och ökar därigenom den tekniska egenprecisionen. En pipa som är kort och grov har naturligtvis en fördel i denna aspekt framför en lång och tunn pipa, vilket tenderar att svaja mera.

Pipans längd är dessutom intressant för den tid som projektilen tillbringar inuti pipan. Ju fortare en projektil lämnar pipan, desto mindre är risken att skyttens rörelser påverkar den negativt efter avfyrningen.

Som ni ser så är det alltså svårare än vad man tror att få till en bra pipa och trots att pipor med räfflor har konstruerats sedan 1600-talet så har mycket små framsteg gjorts sedan dess.

Nu verkar emellertid ett nytt kapitel vara på gång att skrivas av vår inhemska luftvapentillverkare FX Airguns och dess nya Smoothtwist-pipor. Som man kan läsa av ovanstående så är många svårigheter i frågan om att tillförlitligt tillverka långa serier av pipor avhängda på räfflorna och dess utformning.

Det är med andra ord besvärligare att ständigt skapa perfekta räfflor under 500 mm inuti en 500 mm lång pipa jämfört med att exempelvis tillverka 27 mm perfekta räfflor i en 500 mm lång pipa.

Till detta så kommer också det faktum att större delen av pipans längd egentligen huvudsakligen bara har till syfte att fokusera trycket ifrån vapnet så att diabolen hinner få upp önskad fart innan den lämnar mynningen på sin väg mot målet.

Inget säger alltså att pipan måste ha räffling under hela sin längd för att kunna ge tillräcklig spinn på projektilen och om den korta räfflingen som finns räcker för räfflingens positiva egenskaper så är ju fördelarna enorma med att skippa alla de precisionsmässiga nackdelar och produktionstekniska risker som det innebär att räffla hela lopplängden.

Det ska bli mycket spännande att följa de nya ST-pipornas framtid.

I morgon: Skarp sinne

 

Tomas

20 december 2010 08:38

Hej! Ja det är inget nytt med dom nya ST-piporna :)
Den tekniken har används förut både av luftvapen och krutvapen!
I bla svenska luftgevär från Excellent.
Mitt Excellent Match hade en sån pipa orginal bara dom sista 3-4 cm hade Räfflor

Den första anledningen var att på andra effektbegränsade vapen som tex salongs pistoler för inomhus skytte i 6mm flobert så bromsades kulorna å tappade fart på grund av Räfflingens inbromsade å fördröjade verkan.
trycket sjönk även under tiden, specielt i 6mm flobert, dom så tappade dom 50% i hastighet med helräfflade pipor.
Ja så man vinner två saker på detta, enkelhet i tillverkning och hastighet.
Beträffande om precisionen ökar är jag mer tveksam efter som detta redan har prövats men sen övergavs.
Och att kulorna har höghastighet när dom går in i räfflorna.
kan ju vara att tekniken var bra men bara föll i glömska. ja vi får se hur det blir

Johnny Ottosson

20 december 2010 10:31

Detta är ett mycket vanligt missförstånd. ST-piporna bygger på en helt annan teknik än paradoxräfflade vapen som exempelvis de gamla Excellentvapnen.

Den enda gemensamma nämnaren som dessa två piptyper har är att loppet enbart är delvis räfflat men där slutar likheterna.

Unikt för ST-teknologin är att räfflorna pressas ifrån utsidan av vapnet. De är alltså inte skurna ifrån insidan, som vanliga pipor eller paradoxräfflade vapen.

Igenom att räfflorna är pressade ifrån utsidan så sker det ingen tvär övergång ("inkuggning") när projektilen möter räfflorna efter accelerationssträckan, som är slätborrad.

Att tillverka pipor med ST-teknologi är dessvärre dyrare än att tillverka konventionella pipor. Anledningen till detta är att pipämnet måste vara "rundare" (ha en bättre tillverkningstolerans) för att den yttre pressningen ska fungera. Dyrare ämne och unika verktyg (handbyggda) gör ST-piporna dyrare att framställa, i nuläget.

Hastigheten ökar inte heller med ST-pipor, däremot så minskar deformationen av projektilen vilket gör att den behåller en högre BC downrange och detta i sin tur gör att mer energi och högre hastighet behålls när projektilen slår in i målet. Hastighet och energi vid mynningen är dock densamma som vanliga räfflade pipor.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  En ammunitionstest!   Klassiska Baracuda med tre olika vikter och betydligt bättre burk.     När jag köpte min gamla BSA Ultra på sommaren 2006 så betalade jag £249 vilket kompletterades med £89 för kikarsiktet och ytterligare 2 x £4...

  Brno nummer 5 Ett vackert vapen, bara stål och trä dessutom.   Även denna gång så kommer temat att vara rimfire/”salongsgevär”/småviltstudsare/kantantänt/22LR eller vad man nu egentligen vill kalla den här vapengruppen. Jag har...

  På dryga distanser...   Att skjuta över 40 meter med 177/8J är en utmaning utomhus. Idag blev det en sväng till huset och eftersom det var någorlunda vindstilla så tog jag min lilla Crosman 1701 Bullpup - i allt väsentligt drivlinan av e...

Skön söndag!   Idag blev det en sväng runt de nya domänerna. Även den här helgen så kunde jag inte motstå frestelsen att åter igen ta med min gamla BSA ut till huset för lite skytte över 40 meter. Man kan alltså säga att förra helgen g...

    Plastic fantastic!     Syntetstockar har blivit allt mer populära! Syntetstockar är numera nästan mer talrika än stockar av trä eller laminat och i takt med behoven av bättre lönsamhet, liksom rådande designtrender för skjutvapen, ...