Spirit Levels !

Jag har, som många gärna påpekar, små "vattenpass" (spirit levels) monterade på alla mina PCP.

När man är på träffar så brukar dessa alltid väcka nyfikenhet och de mera nyfikna (eller pratglada) brukar då fråga varför?

Ofta är mitt oartigt korthuggna svar - "För att veta att jag håller vapnet rakt".

Då brukar vederbörande se ännu mer frågande ut och säga - "Jasså", alternativt så brukar de säga - "Men jag har ingen sådan och jag träffar bra ändå".

Så, varför har man dessa lustiga små prylar på sitt kikarsikte och exakt vilken nytta (om någon) gör de..?

Som de flesta förstår så är tanken att hålla vapnet rakt och detta är betydligt svårare än vad man först tror. Ibland brukar jag roa mej med att skärma av mina levels med en liten vikt kartongbit, sedan håller jag vapnet rakt, som jag uppfattar det, varpå jag tar bort kartongbiten och synar levelen, alltid med samma resultat - jag håller snett.

Du ja, tänker ni säkert alla - men jag lovar, testar ni också så lär ni också förbluffande ofta hålla vapnet snett.

Monterad Spirit Level på Sportsmatch fäste

Behovet, påstår jag, finns alltså men exakt hur stor är skillnaden och varför skjuter vissa bra utan dessa om de nu är så avgörande som jag antyder?

Om vi börjar med att se på när man INTE behöver dem kanske, behovet är minst för flackskjutande vapen på relativt sett korta avstånd eller när man skjuter mot stora mål på längre (men inte extremt långa) avstånd. Anledningen till detta är att "cantingen" (snedhållningen) blir då så liten att den är försumbar.

Samma sak gäller för den som bara skjuter på ett exakt givet avstånd hela tiden eller den som kompenserar kulbanan på olika avstånd igenom att hålla över eller hålla under.

Om man däremot skjuter med en krökt projektilbana på relativt sett längre avstånd samt även "dialar in" (klickar upp o ner) kikarsiktet för att likställa riktpunkten och träffpunkten innan man skjuter - då blir levelen plötsligt viktig.

Ett exempel på detta är exempelvis en luftvapenskytt som skjuter fullfräs PCP på 100 meter eller kanske en 10J bössa på 40 meter och som vill ha samma träffpunkt i vertikalt led bara igenom att använda BDC-turrets (återställbara, nollställbara fingerjusterbara rattar) för att klicka upp och ner.

Sportsmatch spirit level av swing out type.

Så, hur stor är då skillnaden i centimeter räknat - hard facts...?

Vi säger att vi skjuter på 100 meter med en FX Cyclone med kaliber 22 vilken skjuter JSB Exact (16.00 grains, BC=0.032) med 930 fps (283 mps), inskjutningsavståndet är i detta fall 40 meter.

Bössan skjuter riktigt fint och skytten känner att han presterar enhålsbilder ("klöverhål") utan större bekymmer, det är helt vindstilla och riktigt trivsamt, bössan går mot sin peak på systemtrycket och sprider inte mer än 10 fps under de kommande skotten (inom ca 3 mps). Han har fullt stöd och kikarsiktet är perfekt injusterat mot vapnet, hårkorset sitter perfekt vertikalt - vertilakt mot lådan på vapnet.

Dock - helt omedvetet så håller skytten bössan lite, lite snett.

Vi antar att han håller sitt vapen 6 grader snett. För att vi ska förstå vad sex grader innebär så kan jag berätta att det innebär vinkelskillnaden mellan klockan 12.00 och 12.01 på en vanlig analog klocka (360 grader/60 minuter). Tester har visat att vid ungefär 6 grader så börjar människan känna av en lutning, mindre gradskillnader än så är nästan omöjliga att upptäcka.

Nästa steg är att känna av projektilens dropp fram till målet och här använder vi lämpligtvis ChAirGun, man KAN förvisso räkna även manuellt utan ett ballistikprogram, men tro mej - det krävs rätt mycket räknande då...

ChAirGun ger vid handen att det totala droppet i exemplet ovan är 558 mm, alltså nästan 56 cm.

Effekten av canting blir då att skytten kommer att träffa 53.34 mm vid sidan om träffpunkten om han klickar sig uppåt på siktet till rätt höjdnivå, om han träffar om höger eller vänster om riktpunkten beror på om han har cant åt höger eller vänster.

Kör vi samma setup på 65 meter istället så blir effekten 11 mm.

En annan variant är fäste på fästets fot.

Tyvärr så har inte ChAirGun med cant som beräkningsbar parameter utan man får använda en ballistikmatris istället. Dessvärre så jag ingen scanner som fungerar utan jag har istället fotat av en ifrån en bok, för den som vill räkna lite själv:

(Ballistikmatrisen blir väldigt liten att läsa i bloggens bredd så det kommer en direktlänk istället:)

Länk:http://i64.photobucket.com/albums/h194/airgunse/Airgun2/anticant003.jpg

Ett trevligt projekt !

Någon som kan gissa modellen...?

En trevlig modell som dock inte byggs om lika mycket här i Sverige som i England, där ägaren till den här skapelsen är bosatt. Rätt få grejor är faktiskt utbytta på den, bara stocken, avtryckaren och repeterhandtaget. I övrigt så är den faktiskt helt original, även om det känns svårt att tro detta.

Den som inte lyckas peta in rätt svar under inläggets kommentarer får glädjas åt att detta avslöjas i morgon kväll.

Omnämnd..

Min blogg har blivit noterad på forumet i Norge, alltid trevligt.

Länk till detta: http://www.airgunworld.org/forum/viewtopic.php?f=25&t=2344

Måndagen

I måndags så fick jag tillfälle att provskjuta min Lonestar med det nya avtryckarsystemet och det var spännande att pröva det i verkligheten.

Som vanligt så sköt jag över 50 uppmätta meter och det blev 6 serier i rak följd med 5 skott på varje träffbild. Utfallet blev följande:

Bästa bilden blev 13 mm, den sämsta 37 mm.

Anledningen till att det blev 6 serier och inte 9 som vanligt var att det blåste ganska friskt. SMHI påstod 6 mps för Stenungsund och man kunde tydligt se buskar och ris röra sig i vinden. När jag hade skjutit 6 träffbilder så slutade jag för dagen med Lonestar eftersom det kändes som fel dag för att få ihop riktigt fina träffbilder. Man har ju blivit lite bortskämd och tycker att allt över 15 mm är ointressant numera och grupperna måste bara krypa under 10 mm för att man ska bli riktigt förnöjd.

Då jag inte ville vada/pulsa igenom snön med mindre än ordentliga vinterkläder så väntade jag till eftermiddagen för att ta in måltavlan. Då hade det dock mojnat så jag bestämde mig för att testa min CZ200T på lite drygt 8 joule mot dessa 50 meter. Resultatet av den övningen syns på de tre sista träffbilderna ovan, de med klart mindre skotthål.

Dagens bästa BSA-tavla, tyvärr ett skott som gick fel.

Hela måltavlan satte jag upp dagen innan för att slippa börja dagen med att rigga målmedel. Troligtvis så hade kartongskivan frusit rätt hårt för när jag sköt i trädet bakom, vilket agerar kulfång, så slets stora stycken bark loss vilka slog igenom måltavlan bakifrån, därav dess luggslitna utseende på träffbilderna nummer 4 och 5. Förmodligen så får jag ändå sätta ut tavlan samma dag framöver för att den ska motstå barkskvättandet utan att gå sönder.

Överlag så blev de 6 träffbilderna acceptabla, dock inte speciellt bra. Riktigt dålig blev bara nummer 6 som fick en riktig flyer ifrån en annars lovande grupp. Fyra träffbilder av sex under 20 mm får man ändå vara nöjd med om man betänker vindförhållandena.

Bästa träffbilden med CZ200T - 16 mm.

För skoj så testade jag som sagt även min CZ och om det bara är vindstilla så presterar den riktigt bra, sin låga effekt till trots. Den som påstår att max 10J inte duger till 50 meter har förmodligen inte prövat ett tillräckligt bra vapen..

Tre träffbilder blev det, sämst var 29 mm, sedan 24 mm och bäst 16 mm som ovan.

Avtrycket till Lonestar blev mycket bra, en klart lönsam investering. Det blev främst av allt bra mycket lättare, på gränsen till nervöst, så jag ska försöka utforska justeringsmöjligheterna mera under kommande tester. Som det är nu var bara som det blev, direkt ifrån tillverkaren. Skönt också att ha ett vinklat avtryckarblad så att man slipper vila an fingret på en kant när man skjuter. Jag tror minsann att jag ska satsa på ett sådant system även till min CZ framöver.

En intressant artikel..

Jag hittade den idag och tänkte bara dela med mig av den.

Länk: http://www.riflesunlimited.co.uk/showarticle.php?id=2

BSAs tubformat?

Under den senaste tiden så har diskussioner uppstått både på forum i USA/England och faktiskt även här i Sverige om vilken storlek BSAs olika tuber för sina PCP egentligen har.

Tidigare så hade man helt enkelt tagit BSAs uppgifter för sanning och enligt dessa så hade Ultra 50 cc, Hornet 75 cc och Lonestar 100 cc. Totalt så har BSA alltså tre längder av samma rör vilka utgör tuberna hos den här generationen av PCP.

Problemen började när en del entusiaster upptäckte att de kalkylerade mängderna luft i Chairguns fyllprogram inte visade sig stämma i verkligheten när de för övrigt fungerade utmärkt till andra vapen.

Slutsatsen blev då att BSAs uppgifter verkade konstiga.

En känd entusiast i USA rev då sin bössa och tog fram måtten som vi kan använda som mall för våra egna beräkningar. Enligt dessa så har BSAs tuber en inre diameter som är 22.987 mm, vilket ger en radie om 11.494 mm. Vidare så är höjden på röret, för Sportsman HV,  totalt 367.348 mm.

Snabbt huvudräknat (nä, knappast) så blir volymen därför 152.4514 cc.

En viss skillnad mot angivna 100 cc, rätt så exakt 50 procent över angivet värde. Detta förklarar utan tvekan varför Chairgun gav konstiga värden, skit in ger ju skit ut på datorer, som bekant.

Den yttre längden på den testade tuben är 427.04 mm och igenom att känna till att den längden ger 152 cc så kan man lätt räkna ut volymen på övriga tuber i sortimentet, om vi antar att de har samma inner- och ytterdiameter.

Efter att ha mätt min egen Lonestar så kan jag bara konstatera att det är exakt samma rör som Sportsman HV, alltså 427 mm längd vilket ger 152 cc.

Frågan är dock, hur stor volym har egentligen Ultran..?

Den är onekligen liten, Ultran, när man har den ute jämfört med Lonestar. Intressant är dock att längden mellan avtryckarblad och bakkappa är exakt densamma och likaså hamnar kikarsiktets okular på exakt samma plats (som jag spontant har monterad dem utan att jämföra mot varann). Ultran må vara liten men den är på intet sätt förkrymt utan fullt duglig även för en välvuxen skytt.

Hursomhelst..

Längden gav 220 mm vilket betyder att den har 51.52 procent av Lonestars tublängd och bör sådeles även besitta samma procentuella del av dess volym.

Det betyder 152 x 0.515 = 78.28 cc.

Även här har vi alltså en märkbar skillnad mot angivna 50 cc.

Bra besöksfrekvens !

Idag kan jag konstatera den tredje dagen i rad med god marginal över 100 st unika besökare på 24 timmar. Som läget är nu så har bloggen 68 st inlägg och 204 st uppladdade bilder samtidigt som den har funnits online under 38 dagar.

Toppkällan till trafiken är Google som står för runt 60 procent av hänvisningarna, på andra plats har vi LuftvapenInfo och på tredje plats Robsoft.

Eftersom Airgun inte längre tillåter att jag länkar till bloggen varken i min profil eller via en signatur så har det forumet försvunnit som källa för trafik.

Jämfört med forumen så har jag ungefär 1/3 av besökarna på LuftvapenInfo, de har runt 300-350 st per dygn och jämfört med Airgun så har jag 1/2 av besökarna då det forumet besöks av ca 200-250 st per dygn. Sedan är det givetvis till mycket stor del samma människor eftersom de flesta (utom möjligtvis ansvariga för Airgun) flyter över gränserna och besöker båda forumen.

Så, tack till alla er som besöker min blogg - jag hoppas att den är till lika stor glädje för er som den är för mig.

Mera tryck !!

Monterat o klar !

I fredags så kom slutligen mitt nya avtryckarsystem till Lonestar. Som ni kanske kommer ihåg så beställde jag det 091230 och det ankom alltså 100108. Leverantör var Rowans Engineering, där jag brukar köpa tillbehör till BSA och CZ (eg AA).

Det nya avtrycket brevid det gamla originalet.

Själva monteringen var egentligen inte så svår men tyvärr så hade hålet till pivotpinnen för själva upphängningen inte blivit rensad ifrån fräsrester vid tillverkningen, vilket är ovanligt för att vara Rowans. Så den hålet blev alltså i praktiken lite för trångt. Igenom att för hand snurra ett 3.00 mm borr i hålet så löste sig detta problem. Avtrycket är, liksom de flesta avtryck till PCP, ganska enkelt konstruerat och det knepigaste är att hålla rätt och styra in alla små shims, fjädrar och liknande.

Generös justerbarhet !

Eftersom hela geometrin hos avtryckarsystemet förändras så upplevs avtryckaren på ett helt annat sätt än tidigare. Det är alltså inte bara frågan om att byta själva avtryckarbladet utan ingreppet förändras också drastiskt - dock till det bättre.

En lite större bild..

När avtrycket sedan var monterat och klart i själva stocken så gick det inte att avfyra vapnet ?!? Det visade sig att avtrycket tog i stocken innan brytpunkten. Vid närmare studie av de utmärka instruktionerna till satsen så framgick det dock tydligt att detta problem kan förekomma hos vapen med hög effekt? Tydligen så skiljer avtrycket lite i tolerans beroende på hammarfjäderns förspänning när satsen sitter på en UK-bössa eller en fullpower.

Spegelblank varbygel utan ful gjuten skav.

Efter att ha putsat upp stocken lite för hand med hjälp av en grov motorsågsfil så fick jag mer än tillräcklig frigång och då fungerade det hela precis som tänkt. Den finputsade ytan döljs dessutom av varbygeln så den extra finputsen syns inte ifrån utsidan av vapnet.

Nu återstår bara att testa det nya avtrycket i verkligheten och resultatet kommer att presenteras här framöver.