Ljuddämpare !!

Vaimes utmärkta och populära dämpare till luftvapen och 22 LR

Igår tittade vi lite på de lagliga metoderna som finns till hands för att dämpa ljudet ifrån dagens PCP till lägre nivåer. Idag ska vi titta lite på regelrätta ljuddämpare och dess för- och nackdelar.

Den tidigaste dämparen som sålde i större mängd uppfanns av Hiram Percy Maxim och det är fortfarande hans grundprincip som används av dagens luftskyttar. Herr Percy Maxim hade också en mera känd fader, Hiram Stevens Maxim, som han ofta brukar bli sammanblandad med.

Det är den äldre Maxim (alltså Stevens) som uppfann de berömda Maxim-kulsprutan. Man kan säga att han specialiserade sig på uppfinningar i dödens tecken och att han var verksam över hela skalan. Hans absolut största storsäljare var nämligen den idag klassiska musfällan, med överliggande slagbygel. Den var liksom kulsprutan hans egen uppfinning. Inte undra på att sonen hade ett tungt arv att förvalta.

Maxim den yngre var dock mest intresserad av radioteknik och bilar, istället för skjutvapen, vilket förklarar att ljuddämparen för bilar är mycket snarlik ljuddämparen till skjutvapen - han uppfann nämligen dem båda. I släkten fanns också en farbror som hette Hiram Hudson Maxim och som hade en grav pyroteknisk läggning, han trixade och uppfann olika sprängämnen vilket för övrigt kostade honom ena handen vid ett ögonblick av dålig koncentration.  

Maxims ljuddämpare ifrån patentet 1909

Tanken bakom Percy Maxims dämpare, eller "The Maxim Silencer" var att de heta och snabba gaserna ifrån en förbränning, antingen en krutförbränning i ett vapen eller en bensinförbränning i en bilmotor, skulle kylas ner och bromsas upp varvid ljudnivån minskar till en behagligare nivå.

I fråga om ett luftvapen så har vi ju ingen kemisk förbränning på samma sätt som hos ett krutvapen utan här blir det i första hand en fråga om att fånga upp och fördröja överflödsluften så att denna kan lämna pipan med ett så lågt tryck som möjligt. Igenom detta så skapas det mindre "ringar på vattnet" i form av oönskat ljudtryck efter diabolen vilket sprider sig runt vapnet till förtret för omgivningen.

Logundämparen - demonterad, alla mått i mm.

De allra flesta dämpare till luftvapen är därför konstruerade på ungefär samma sätt; cylindern (kroppen på dämparn) har som regel ett större öppet utrymme direkt efter pipans mynning, i början på dämparen. Detta utrymme ska kunna rymma all överflödsluft ifrån avfyrningen. Utrymmet brukar benämnas som expansionskammaren, se första bilden i dagens inlägg.

När luften fastnar där för bråkdelen av ett ögonblick så hinner diabolen försvinna och därefter så kommer den uppbromsade luften att försöka ta sig ut samma väg. Luften går dock åt alla håll och kanter istället för enligt en given (rak) färdväg vilket är fallet för diabolen. Det betyder att det tar en avsevärd tid (relativt sett) för luften att passera alla bafflar, i synnerhet sådan som har extra småvinklar som Vaimes modell på den första bilden.

När luften slutligen har hittat vägen ut så har en stor del av tryckvågen ebbat ut (luften har "tappat farten") varpå skottljudet har reducerats till en bråkdel.

En ytterligare fördel av dämparen är att turbulensen direkt bakom en diabol slits sönder och risken att diabolens projektilbana störs av turbulens minskas följdaktligen. Man kan säga att dämparen här gör samma jobb som en Airstripper.

Vidare så minskas vapnets rekyl eftersom vapnets massa (tyngd) ökar med dämparen monterad, i synnerhet muzzleflip (mynningsresning) på kraftfulla PCP med långa pipor bromsas.  

Noder finns där kurvan (rörelsen) intar ett neutralt läge.

Slutligen så kan man hos vissa dämpare även påverka nodbalansen hos vapnets pipa. Alla pipor har ju den egenheten att vid en avfyrning så sätts de lite i självsvängning ("trampolineffekten") då de darrar lite upp och ner. Om nodbalansen inte är neutral så innebär detta att pipan är på olika platser i rörelsecykeln varje gång diabolen lämnar mynningen vilket ökar risken för mindre bra träffbilder. Idealet är alltså en neutral nodbalans där pipan är på exakt samma ställe i sina svängningar varje gång diabolen lämnar loppet och passerar kröningen.

Att justera nodbalansen, vilken i sig förändras varje gång man hänger på något på pipan, är alltså en värdefull fördel och det sker rent praktiskt igenom att en liten vikt, vanligen en löpring, skruvas framåt eller bakåt på dämparens in- eller utsida tills nodbalansen är neutral. Använder man inte en dämpare så kan naturligtvis samma sak ordnas med en Airstripper eller pipvikt, vilket vi ska titta lite närmare på i kommande inlägg framöver.

Vi har alltså i princip bara fördelar med ljuddämparen hittils men finns det inga nackdelar då...?

Jovisst, en dämpare kostar ju pengar, runt 500 kr i de flesta fall, den väger också ett par hundra gram vilket ökar vapnets totalvikt. De största problemen är dock att den gör vapnet längre och att vapnet får sin balans framåtskjuten. Ett längre vapen är bökigare att hantera, exempelvis ifrån trånga utrymmen som gömslen etc, och det är lätt att man råkar slå i dämparen i något. Balansen kan göra vapnet framtungt och i extremfallen mera svårskjutet på grund av detta.

De flesta verkar dock anse att fördelarna hos en dämpare överstiger nackdelarna, totalt sett.

Rent juridiskt i Sverige så måste man söka licens på enskild vapendel för att kunna använda sin dämpare lagligt, eller för att anskaffa en sådan. Behovsmotiveringen har då särskilt höga krav på sig och de mest uppenbara skälen om att man vill skona miljön och skyttens hörselhälsa duger tyvärr inte. I princip så måste man ha ett kvalificerat behov vilket betyder att man har skyddsjakt eller liknande som bisyssla där dämparen bevisligen måste vara en viktig del för att sysslan ska kunna genomföras på ett säkert och praktiskt skäl.

Observera också att myndigheterna kan villkorsbelägga en dämparlicens hur de vill, exempelvis att den bara är giltig en given tidsrymd (under vilka uppdragen som ligger till grund för ansökan ska vara genomförda) eller mera udda vilkor. En bekant fick som villkor att dämparen bara fick användas utanför detaljplanerat område (där den inte har så stor funktion)....

Erhåller man licens på dämparen så ska den nummerslås och får då ett VapenID precis som vilken annan tillståndspliktig vapendel som helst. Även ansökningsavgiften för dämparlicensen är den gängsle som för alla andra licenser (fn. 250 kr).

En test av olika dämpare mot varann, längst ner är vapnet utan dämpare.

Hur effektiva är då dessa dämpare på ett PCP som går med full effekt, från 30 joule och uppåt? Själv tycker jag att tabellen ovan är mer pedagogisk och enklare att förstå än dBa-värden hit och dit. Tabellen fungerar på följande sätt: Om vi tänker oss att vapnet helt utan dämpning ger 100 procent ljud så gör en bra dämpare att bara ca 10-15 procent av ljudet återstår när vapnet avfyras - det är en enorm skillnad när man märker av det i praktiken.

För den krutkaliber som är närmast jämförbar med våra luftvapen (22 LR) så brukar man säga att ett vapen (med subsonic ammunition) utan vidare hörs 200 meter bort ifrån mynningen, vid vindstilla väder och öppna ytor. Med en effektiv dämpare så blir motsvarande skott svåra att uppfatta från 40 meter och bortåt..

Stor skillnad med andra ord - men den största skillnaden ligger inte i det olika ljudtrycken utan att man ändrar ("mjukar upp") själva lätet (frekvensen) av skotten. Principen är exakt samma som gräsklipparen och motorsågen, på pappret så ger båda exakt lika många dBa men i verkligheten så kommer 9 av 10 spontant o tycka att motorsågen låter värre. Inte för att den gör det i sak (bevisligen inte) utan för att ljudkaraktäristiken är sådan att det mänskliga örat uppfattar den som störande.

Exakt samma sak med dämpade vapen (o även ineffektiva shrouds med ljudriktare); när man tar "udden" av lätet så låter det bra mycket "trevligare" vilket gör att färre människor uppmärksammar ljudet eller sätter det i samband med skottlossning som företeelse. Det finns ett gammalt talesätt som säger; "En dämpare gör inte skytten ljudlös men den gör honom osynlig" och det ligger mycket i detta. Ljudet förvrängs helt enkelt så att det inte uppfatts av lyssnaren på samma sätt, helt oavsett antalet dBa.

Låt oss därför hoppas att dämparna helt kommer att bli fria i framtiden även för oss här i Sverige, till gagn både för sporten och för omgivningen.

 

Erik

11 januari 2010 12:44

Bra skrivet (och summerat)!

 

Silwer

11 januari 2010 14:14

Intressant, farsan har beskrivit att varianten med fjäderbelastadeluckor i dämparen var vanlig i hans ungdom, dvs som Mikaro eller var Comnader kallade dem.

Vikten är nog mer strax över 100gr på de lättaste idag och de största hindret är längden som lätt kan vara hindrande om mna har vapnet på ryggen och det blir trångt, de lägger ju på ungefär 15cm på vapnets längd.

Jag hoppas f.ö att de bl.ir tillåtna för oss med luftvapen, det besparra all en massa problem, vi skyttar behöver inte hörselskydd och de ev. närboende behöver inte heller höra eländet som ändå låter mer än det är livsfarligt.

Jag har nämligen upptäckt tat folk i gemnen anser att ju värre det låter ju farligare är det, och varför då oroa folk i onödan.

 

Superbee

11 januari 2010 16:08

Välskriven artikel! Även jag önskar att dämparen får släppas fri, den som inte har rent mjöl i påsen fixar nog en dämpare ganska så enkelt även om det är förbjudet....

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  En ammunitionstest!   Klassiska Baracuda med tre olika vikter och betydligt bättre burk.     När jag köpte min gamla BSA Ultra på sommaren 2006 så betalade jag £249 vilket kompletterades med £89 för kikarsiktet och ytterligare 2 x £4...

  Brno nummer 5 Ett vackert vapen, bara stål och trä dessutom.   Även denna gång så kommer temat att vara rimfire/”salongsgevär”/småviltstudsare/kantantänt/22LR eller vad man nu egentligen vill kalla den här vapengruppen. Jag har...

  På dryga distanser...   Att skjuta över 40 meter med 177/8J är en utmaning utomhus. Idag blev det en sväng till huset och eftersom det var någorlunda vindstilla så tog jag min lilla Crosman 1701 Bullpup - i allt väsentligt drivlinan av e...

Skön söndag!   Idag blev det en sväng runt de nya domänerna. Även den här helgen så kunde jag inte motstå frestelsen att åter igen ta med min gamla BSA ut till huset för lite skytte över 40 meter. Man kan alltså säga att förra helgen g...

    Plastic fantastic!     Syntetstockar har blivit allt mer populära! Syntetstockar är numera nästan mer talrika än stockar av trä eller laminat och i takt med behoven av bättre lönsamhet, liksom rådande designtrender för skjutvapen, ...