Kronografer

Kronograf ifrån mitten av 1900-talet, före den elektroniska revolutionen.

Idag ska vi titta lite närmare på kronografer, detta underhållande och för PCP ägare oundgängliga hjälpmedel. En kronograf är ett mätinstrument som mäter hastigheten av ett föremål som färdas mellan två punkter, inom vår hobby så är föremålet en diabol och de båda referenspunkterna ryms inom själva kronografens rent fysiska format.

Lite förenklat så kan man säga att dagens moderna kronografer består av en rektangulär låda i vars kortändar det finns två fotoceller. När projektilen passerar den ena sensorn (fotocellen) så startar en liten dator en tidtagning som avbryts ögonblicket senare då projektilen passerar den andra sensorn.

Principen som man sedan använder är en enkel matematisk beräkning enligt formeln Hastigheten är lika med Sträckan dividerat med Tiden.

Då sträckan (kronograflådans längd mellan sensorerna) är känd och tiden ges av sensorerna så räknar datorn blixtsnabbt ut hastigheten och presenterar den i ett litet teckenfönster. Vanligtvis så kan man också välja om man vill se den som feets per second eller som meter per sekund.

Så smidigt har det dock inte alltid varit. Redan på sent 1600-tal uppstod de första kronograferna i form av primitiva anordningar som bara kunde mäta hastigheten av ett skott relaterat till ett annat. Syftet med detta var främst att utvärdera olika krutblandningar och så att säga certifiera att dessa höll lämplig kvalité i bemärkelsen en jämn kvalité. Krut var kostsamt att framställa med primitiva metoder och för att inte få en dålig mix så var man ständigt tvungen att kontrollera så att man gjorde rätt.

Brann krutet jämnt och fint under kronograftestet med ett gevär så brann det också jämnt och fint i en kanon varpå de beräknade projektilbanorna med kanonen var pålitliga och inget krut ödslades på usla skott.

Tekniken man använde var simpel. Själva kronografen bestod av ett kärrhjul, ungefär en dryg meter i diameter, som man monterade på en axel av runt 10 meters längd. I andra änden av axeln hade man ännu ett hjul vilket gjorde att kronografen fick formen av en utsträckt hantel. Själva hjulen försågs sedan med heltäckande skivor och hela anordningen sattes i rotation med en given hastighet, synkroniserad mot ett timglas.

Skytten sköt sedan längs med axeln igenom det första hjulet med dess heltäckande skiva varpå projektilen även träffade det andra hjulet på motsvarande höjd. Eftersom hjulen dock roterade så kommer den andra träffen att ta i sidled jämfört med utfallet i det det första hjulet. Därfter var det bara att plocka fram kulramen och börja räkna.

Ett snabbt skott med hög projektilhastighet gav täta hål med kort avstånd mellan dem medan ett långsamt skott gav ett större avstånd mellan hålen. Det kan verka primitivt men syftet var inte att få fram en absolut hastighet med decimaler utan snarare få fram ett krut som gav en pålitlig repeterbarhet inom ett givet intervall.

Lämnar vi krutvapnen bakom oss och tittar lite på kronografer för luftvapen så kom de första i bruk redan under 1930-talet då främst tillverkare började använda dem som hjälpmedel för sin vapenutveckling. Då som nu användes kronografen som ett mätinstrument för att se om man så att säga arbetade åt rätt håll eller inte.  

En vågkronograf

Den här typen av kronografer kallades för vågkronografer eller pendelkronograf och fungerade helt enkelt på ett sådant sätt att man sköt på en platta av given vikt vilken svängde upp 45 grader under vilken den lyfte en visare med sig. När energin i träffen ebbade ut så föll plattan tillbaka till vertikalt hängande läge medan visaren stannade över ett resultat på en förkalibrerad skala.

Vanligtvis så var dessa kronografer kalibrerade kalibrerade mot en given vikt, nominalvikten för kalibern, oftast 7 grains för 177 och 14 grains för 22 men även andra varianter existerade. En del diaboltillverkare, exempelvis Eley, passade på att göra lite reklam igenom att sälja varumärkesuppmärkta skalor för just sina egna diaboler som köparen kunde fästa på sin kronograf för att slippa räkna om för att nå rätt hastighet på just det aktuella fabrikatet.

Den här typen av kronografer är naturligtvis hett eftertraktade objekt för samlare eftersom kronografer idag är var mans egendom samtidigt som tidiga mekaniska kronografer är relativt ovanliga, i synnerhet de som bär speciella reklamtryck.

Vidare i den här serien om kronografer så ska vi lämna historien därhän och istället titta lite på de mest sålda luftvapenanvända kronograferna på marknaden här i Sverige. Vi ska titta lite på deras konstruktion, deras avvikelser, både ifrån sanningen och ifrån varann, samt övriga för- och nackdelar. Dessutom så ska vi även köra en köpguide för den som står i begrepp att köpa sin första kronograf med tillhörande tillbehör.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  En ammunitionstest!   Klassiska Baracuda med tre olika vikter och betydligt bättre burk.     När jag köpte min gamla BSA Ultra på sommaren 2006 så betalade jag £249 vilket kompletterades med £89 för kikarsiktet och ytterligare 2 x £4...

  Brno nummer 5 Ett vackert vapen, bara stål och trä dessutom.   Även denna gång så kommer temat att vara rimfire/”salongsgevär”/småviltstudsare/kantantänt/22LR eller vad man nu egentligen vill kalla den här vapengruppen. Jag har...

  På dryga distanser...   Att skjuta över 40 meter med 177/8J är en utmaning utomhus. Idag blev det en sväng till huset och eftersom det var någorlunda vindstilla så tog jag min lilla Crosman 1701 Bullpup - i allt väsentligt drivlinan av e...

Skön söndag!   Idag blev det en sväng runt de nya domänerna. Även den här helgen så kunde jag inte motstå frestelsen att åter igen ta med min gamla BSA ut till huset för lite skytte över 40 meter. Man kan alltså säga att förra helgen g...

    Plastic fantastic!     Syntetstockar har blivit allt mer populära! Syntetstockar är numera nästan mer talrika än stockar av trä eller laminat och i takt med behoven av bättre lönsamhet, liksom rådande designtrender för skjutvapen, ...